Alla kan ha svårt att sitta still, fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser. I synnerhet om vi är trötta eller stressade. Termen Attention Deficit Hyperactivity Disorder eller ADHD fokuserar på uppmärksamhetsproblemen och problemen med impulskontroll och hyperaktivitet. Långt ifrån alla barn, ungdomar och vuxna med ADHD är hyperaktiva. I vardagslag används därför ibland termen ADD (Attention Deficit Disorder) för arr karakterisera den grupp som inte är hyperaktiva/impulsiva. Om ett barn förutom sin ADHD även uppvisar stora motoriska svårigheter och ibland även stora perceptuella svårigheter brukar man i Sverige sätta diagnosen DAMP som står för Deficits in Attention, Motor control and Perception, alltså uppmärksamhetsstörning i kombination med brister i motorikkontroll och perception.
Grundproblematiken vid ADHD är den avvikande vakenheten. Låg vakenhet i nervsystemet kan medföra kompensatoriskt hög motorisk aktivitet, dvs för att ett barn med ADHD ska orka hålla sig vaken behöver han/hon upp och röra sig. Orsaken till den mentala tröttheten kan vara sömnbrist. Personer med ADHD har ofta svårt att reglera humöret, liksom svårigheter med social samvaro och socialt samspel. Detta kan visa sig genom att barnen slår, spottar, springer iväg, förstör och säger fula ord. Detta behöver inte skyllas på trots utan på en defekt i förmågan att överblicka sociala situationer. Barn med ADHD har ofta svårigheter med att överblicka meningsfulla helheter, vilket innebär att de kan fästa sig vid enskilda detaljer medan sekvenser av händelser glöms bort. I ett förlopp som leder till att barnet blir argt kommer barnet bara ihåg det som hände sist och inte det som föregick den sista händelsen. T ex: Barnet snubblar och slår sig. Den vuxne tar tag i barnets arm för att trösta. Barnet börjar slå den vuxne. Han minns den sista sekvensen. Att bli tagen i armen av den vuxne och blir arg på denne. Tidsuppfattningsförmågan kan vara nedsatt. Det finns ingen direkt skillnad mellan nu och då och sen. Man kan förklara regler för barnet men han kommer att upprepa överträdelserna om och om igen och verka lika förvånad varje gång du påtalar det. Att vänta är mycket svårt. En paus innebär kaos och barnet måste följa första bästa impuls så fort den vuxne inte leder honom. Barnet kan ha motoriska svårigheter, svårt att sitta still, svårt att orka sitta upprätt, svårt att orka jobba mer än korta stunder. ADHD beskrivs ofta som en svårighet att hitta en ”lagomnivå” på olika områden.Detta beror på en bristfällig funktion i de nervbanor som har med reglering och styrning av hjärnans aktivitet att göra.En person med ADHD har inte svårt att förstå, men svårt att hålla koncentrationen tillräckligt länge.
Enligt ny amerikansk forskning bekräftas att personer med ADHD har ett annorlunda belöningssystem i hjärnan än andra. Omkring var tjugonde svensk har ADHD som påverkar deras vardagsliv. Det är ett funktionshinder som kan ge koncentrationssvårigheter, överaktivitet och låg impulskontroll. Den nya studien har visat att personer med ADHD har ett lägre flöde av signalämnet dopamin i två områden i mitten av hjärnan. Just de områdena är centrum för hjärnans belöningssystem som styr vår motivation att göra saker. Dopamin har som uppgift att förmedla signaler mellan cellerna i belöningssystemet. Hos personer med ADHD har man sett att dopaminaktiviteten var lägre och detta förklarar symtomen som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll. När en person utan ADHD får ett nytt intryck från omgivningen stiger flödet av dopamin till toppnivå som varar en stund. Hos den som har ADHD stiger också nivån av dopamin men minskar snabbt när han eller hon nås av ett nytt intryck. Belöningssystemet reagerar alltså snabbare på nya intryck hos den som har ADHD. Detta kan vara en förklaring till varför personer med ADHD ofta än andra blir missbrukare. Droger ger en snabb tillfredsställelse. Studien genomförd av Nora D Volkow, chef för National institute on drug abuse i USA.
Svårigheten att styra sitt handlande kan enligt en central teori bero på att hjärnans exekutiva funktioner, dvs de funktioner som organiserar vårt handlande, inte fungerar optimalt. Det är med hjälp av de exekutiva funktionernas hjälp vi planerar, väljer och reglerar vad vi ska göra. De exekutiva funktionerna gör att vi kan hålla fast vid ett mål, sortera bort det ovidkommande och anstränga oss när vi utför uppgifter. Det gör att vi kan ta hänsyn till regler och följa instruktioner. Kan man inte hålla kvar en bild i arbetsminnet av vad man just varit med om blir det också svårt att betrakta händelsen utifrån och resonera med sig själv om vad som faktiskt hänt, det blir impulsen som styr. Svårigheter att planera framåt. Om arbetsminnet inte fungerar lever man i nuet och får svårt att planera. Arbetsminnet ger även grunden för en känsla för tid, så man vet hur lång tid en uppgift tar. Många barn med ADHD har problem med arbetsminnet och dålig tidsuppfattning. När det gäller de exekutiva funktionerna, dra av 30% från kronologisk ålder för att rättvist kunna se var ADHD-eleven befinner sig: 6-åring – 4år 9-åring – 6 år 12-åring – 8 år 16-åring – 11 år 18-åring – 13 år 20-åring – 14 år
Många barn med ADHD har försenad språkutveckling samt läs och skrivsvårigheter. En sak som är viktig med dessa barn är ögonkontakt eftersom de har svårt att koncentrera sig på den som talar. Ge en instruktion i taget, övertydliga, konkreta och enkla instruktioner. Barnet har ofta svårt att välja och bör därför inte försättas i valsituationer. Tala inte på ett frågande sätt, ex ”tycker du inte att detta är roligt” när du kan säga ”du verkar tycka detta är roligt”. Tala om vad du förväntar dig av barnet/vad barnet ska göra. Undvik att ta upp allt vad du inte vill. Hjärnan har svårt att registrera ordet inte!! Använd påståenden mycket oftare än frågor. Arbeta gärna med visuella hjälpmedel i kommunikationen med barnen. Ex på detta kan vara seriesamtal och sociala berättelser. Ge skriftliga instruktioner med mycket luft mellan raderna.
Ett genomtänkt åtgärdsprogram är ett viktigt verktyg i det pedagogiska arbetet. Gör barnet delaktigt i uppläggningen och se till att du har föräldrarnas stöd. Gör en pedagogisk kartläggning och vid behov en beteendeanalys där du noggrant tittar på vad som utlöser problembeteendet och vilka konsekvenser det får. Titta också på hur faktorer i omgivningen påverkar, elevgruppen, arbetsformer, lokaler, bemötande och så vidare. Diskutera med kollegor i arbetslaget och andra inblandade. Sätt därefter upp tydliga och realistiska mål som är mätbara.
Ange både kortsiktiga mål och mål på längre sikt.
Förslag på vad man kan tänka på för att målen ska uppnås, dvs genomförandet: - Hur kan vi förbättra elevens möjligheter? Vilka åtgärder och metoder krävs för att göra det? Hur kan arbetslagets arbetssätt och Arbetsformer bäst tillgodose elevens behov? Kan man kanske uppnå större kompetens i arbetslaget? Hur då? När ska insatserna genomföras?
Beskriv sedan hur målen ska uppnås genom att planera hur ni i arbetslaget ska arbeta vidare med eleven, vilka anpassningar och stödinsatser som behöver komma till stånd och hur arbetsfördelning och ansvar ska se ut. Gör en plan för utvärdering och uppföljning.
Hur kan jag bidra till att ge den här eleven stöd i utvecklingen? Genom att anpassa krav och förväntningar. Prioritera- vad är viktigast just nu? Acceptera den ojämna prestationsförmågan, den är en del av funktionshindret. Ställ varken för höga eller låga krav. Satsa på det som är roligt. Använd undervisningsmaterial och tekniker som stimulerar alla sinnen hos barnen. Åskådliggör med bilder, illustrationer, föremål och konkreta exempel. Använd färger pedagogiskt och rama in det du vill att barnet ska fokusera på. Ta hänsyn till stress och trötthet.
Ta hänsyn till barnets begränsade uthållighet. Den strukturering andra har i huvudet, behöver ADHD-eleven hjälp med. För att skapa struktur för ADHD-eleven finns det fem frågor som bör ha svar: VAD ska jag göra nu? VAR ska jag vara? MED VEM ska jag vara? HUR LÄNGE ska det hålla på? VAD ska hända sen?
Rättvisa kan ibland vara att någon får mer än någon annan. Att någon slipper det alla andra måste.
Vuxna måste visa att man tycker om barnet och bryr sig om det. Detta kan vara svårt att förmedla till det barn som ständigt gör en besviken. För att kunna uppmuntra och berömma i stället för att tjata och kritisera måste man förstå barnets speciella svårigheter och ta reda på vad som över huvud taget är möjligt för dem att klara av.
Använd ”små-stegs-principen” i allt vad du gör! Rama in det du vill att eleven skall fokusera på. Sätt tre fyra nödvändiga, korta, regler på väggen. Ge dig inte in i argumentation – använd din ”fakta är” –röst. Struktur för dessa (och även andra elever) betyder bla lokaler som är enkla och begripliga. Tydliga och konsekventa vuxna. Lättdistraherade barn bör sitta nära läraren eller någon vuxen. Undvik att ändra något i klassrummet om inte eleven är där. Undvik att placera eleven nära där det finns distraktioner (ex ett fönster). Det är viktigt sätt etablera förutsägbara rutiner och planera övergångar. På detta sätt blir eleverna mentalt förberedda när en ny aktivitet sätts igång.
Förutom sk alternativa behandling finns idag två huvudgrupper av mediciner med effekt på de symtom som ingår i ADHD. Läkemedlen är av tvåslag:I amfetamingruppen är det Amfetamin och Metamina, när det gäller metylfenidat är det Ritalina och Concerta. Bägge höjer mängden dopamin, ett ämne som har stor betydelse för flera funktioner som styrs från hjärnan, bl a koncentration, uppmärksamhet och motivation. Biverkningar kan ibland förekomma och vanligast är minskad aptit med viktminskning som följd, en ökad känslighet och insomningssvårigheter. Atomoxetin, där medicinen heter Strattera, är tillgängligt på licens i Sverige, hör inte till gruppen centralstimulerande läkemedel. Atomoxetin påverkar framför allt signalämnet noradrenalin, ett signalämne som har betydelse för uppmärksamhetsförmågan. Viss effekt har det även på signalämnet dopamin. Biverkningarna är lindriga och i princip av samma slag som de med centralstimulerande ämnen. Forskningsresultat visar att uppmärksamhet och koncentrationsförmågan skärps efter intag av Omega-6 (GLA) och Omega-3 (EPA och DHA) fettsyror i kombination. I bla Durham har en större dubbelblindsstudie genomförts och i den ”aktiva gruppen” visade studien pos resultat, i 11 av 13 ADHD-skalor (bedömning enligt Conners Teacher Rating Scales), redan efter tre månader. En studie är även genomförd på Drottning Silvias Sjukhus i Göteborg (Christoffer Gillberg). Även denna med positiva resultat. Naturpreparatet heter ”eye q”.
![Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD = uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet ,[object Object],[object Object],[object Object]](https://image.slidesharecdn.com/adhdinfoegenpres-120123021438-phpapp02/85/adhd-info-egen-pres-1-320.jpg)
