Recommended
More Related Content
Similar to Lund Arenan 9/3-20-15
Similar to Lund Arenan 9/3-20-15 (20)
Lund Arenan 9/3-20-15
- 2. 0 5 10 15 20 1 2 3 4 5 Medianresultat Prov i kronologisk ordning i Biologi A
- 3. Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet
- 5. Skolverkets kursmål för Biologi A: 1. kunna planera och genomföra fältstudier och experimentella undersökningar, tolka dessa samt redovisa arbetet både muntligt och skriftligt, 2. ha kunskap om människans förhållande till naturen i ett idéhistoriskt perspektiv, 3. ha kunskap om struktur och dynamik hos ekosystem, 4. ha kunskap om principer för indelning av organismvärlden samt hur bestämning av organismer utförs, 5. ha kunskap om betydelsen av organismers beteenden för överlevnad och reproduktiv framgång, 6. ha kunskap om naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling, 7. ha kunskap om arvsmassans strukturer samt förstå sambanden mellan dessa och individens egenskaper, 8. ha kunskap om gentekniska metoder och deras tillämpningar samt kunna diskutera genteknikens möjligheter och risker ur ett etiskt perspektiv.
- 6. Efter det här avsnittet ska ni ska kunna ta ställning för eller emot genteknik!
- 7. Exempel på fokusområden: • Vad innebär genterapi? • Kloning • Är genetiskt modifierade organismer farlig mat? • Kan man designa ett barn? • Är genteknik lösningen på världssvälten?
- 9. Arbetssätt: • Lärarledda genomgångar • Laborationer • Studiebesök • Självstudier • Diskussioner i olika gruppkonstellationer • Bjuda in gästföreläsare • Film • Webbdiskussion (via Fronter/It’s Learning)
- 10. Laboration
- 11. Examinationsform: • Skriftligt prov • Enskild uppsats • Grupparbete • Power point-redovisning (eller jämförbart) • Muntligt prov (enskilt resp. i grupp) • Debatt
- 12. Vad ska man kunna? G-kvalitet VG-kvalitet MVG-kvalitet Bedömningskriterier som ska användas på de fokusområden klassen väljer, t.ex. • Kloning • Designade barn • Växtförädling • Genmodifierade organismer • Kan man ändra på en individs egenskaper? • Stamcellsforskning • Genterapi • Kan man bota genetiska sjukdomar? Bra grundkunskap Känna till metoder Kunna hur cellen och genetiken fungerar. Kan skilja på viktig/relevant och oviktig/irrelevant kunskap i diskussionerna. Man har en åsikt med flera bra argument. Ser för- och nackdelar. Kan värdera olika förslag, problem och åsikter bl.a. ur etiskt perspektiv. Kan motivera sina åsikter väl. Kan bemöta argument. Visar att man har en helhetssyn och kan se problem ur olika perspektiv.
- 13. Muntlig examination • 4-5 elever i ca 25 minuter • Gruppsammansättningen • Förberedda frågor och ”ingångar” • Antecknade i matrisen och filmade (några) • Sambedömning av filmmaterial • Betygsatte summativt till halva betygssteg
- 14. Frågor och ingångar Fokusområde G-kvalitet VG-kvalitet MVG-kvalitet Kloning Hur fungerar ett restriktionsenzym? Berätta hur man gör när man klonar. Kan man klona vad som helst? Vad vill man klona? Vad är det som är bra med kloning? Tycker du att kloningens fördelar överväger nackdelarna? Hur kan kloning påverka evolutionen ifall det blir vanligt förekommande? Är det någon skillnad på att klona organ och hela individer?
- 15. Analys
- 16. VARFÖR??? • Tydliga förväntningar, formulerade av eleverna själva • Engagerade • ”Grupptryck” • Repetition (metodutveckling, leta fakta, diskutera osv.) • Perspektiv (föreläsning, labb, nyheter, diskussioner, gäster m.m.) • Men…
- 17. kan det också berott på… • Att jag bedömer muntliga prov snällare? • Att ämnesområdet var intressantare? Svårt att separera effekten av lärare, examinationsform och intresse.
- 18. Bra arbetsmetod… • men det tar lite tid… • Eleverna måste vänja sig vid matriser och att värdera sin prestation vilket inte är lika lätt för alla. • Funkar kanske inte lika bra ifall man alltid gör så här – eller? • Ger användbar kunskap • Rättvis bedömning. Bra med chans att förklara sig.
- 19. Spridning…
- 20. Uppföljning • Har genomfört fokusgruppsdiskussioner med elever från två klasser som genomlidit upplägget. • Håller på att analysera resultatet kvalitativt. • Eleverna framhåller andra perspektiv…
- 21. Nästa studie? Yeager et al. (2014). Breaking the cycle of mistrust: Wise interventions to provide critical feedback across the racial divide. Journal of Experimental Psychology: General, 143(2), 804–824.
- 22. Nästa projekt • Studie av Yeager et al. (2014) om förväntningar. • Undrar hur det fungerar i elevers och lärares vardag. • Har ansökt om forskningsbidrag till tre delstudier som syftar till att ta reda på a) Elevernas syn på, och inställning till förväntningar b) Lärares dito c) Att ta fram en “optimal” form av feedback
Editor's Notes
- Martin Granbom Lärare i biologi och sånt.
- Slogs av att ett resultat stack ut flera år i rad… - Genteknik Kommer att prata i gamla termer eftersom detta baseras på 4 års undervisning innan Gy11.
- Kom på idén på sommaravslutningen ifjor då kommunen utlyste prispengar till de som publicerade sig på Skolporten. Är föräldraledig nu, så därför fanns tid att skriva… OBS! Tänkte inte skriva en artikel baserad på undervisningen när den genomfördes. Därför finns det en del brister i upplägg m.m.
- Vem är jag då? Läste till lärare i naturkunskap och biologi. Forskade sen på hur markanvändningen påverkar den biologiska mångfalden (starar) i 7 år. Blev där ännu mer naturvetenskaplig och vän av kvantitativa studier. Började i Svalöv – skiljer sig mycket från Katte. Framsynt rektor som satsade stort på formativ bedömning. Började experimentera. Stannade 2 år. Varit på Katte ca 7 år. Saknar forskningen och insåg att det inte finns mycket kvantitativ forskning gjord på skola och ffa inte på svensk skola och definitivt inte i biologi! Här finns en nisch för mig!
- Så till själva studien… Så här ser målen ut för kursen Biologi A och det är här vi kommer att hålla till! Studien fokuserar på ett mål (med inslag av andra)
- Inte så lättbegripligt och inspirerande, så jag omformulerade målet något…
- Detta presenterade jag för eleverna och sen satte vi igång att diskutera i smågrupper. VAD BEHÖVER/VILL VI VETA FÖR ATT KUNNA TA STÄLLNING?
- Kom fram till lite olika många beroende på klass, men mellan 7 och 10. Efter denna diskussion handlade det om att komma fram till vilket arbetssätt vi skulle ha.
- Vilka arbetssätt skulle ni vilja använda? –Ta en minut till att tänka efter. Gå igenom alternativen. Vilka examinationssätt? –Ta en minut till att tänka efter. Gå igenom alternativen.
- Kan konstatera att eleverna inte har världens största fantasi här… Jag försökte följa elevernas önskemål så långt möjligt. Hela avsnittet tog C:A 4(-5) veckor á 3 lektioner. Under hela avsnittet diskuterade vi mycket och eleverna fick feedback av mig på de moment vi klarade av (labb, diskussioner (film), studiebesök m.m.). På så vis repeterade vi mycket och genom variationen i arbetssätt fick eleverna flera perspektiv på frågan. VISA kit från BioRad och förklara hur det fungerar. Efter att arbetssättet var ”bestämt” handlade det om examinationsform.
- Här kunde vi inte ha gruppdiskussioner eftersom det nästan inte fanns några förslag. Blev helklass. Frågan ”VAD SKA MAN KUNNA” dök givetvis upp, och vi diskuterade detta långe och väl…
- Pratade och gav exempel (och eleverna exemplifierade mycket) på hur det kunde låta när man svarade med viss kvalitet. Tog relativt lång tid att gå igenom detta och diskussioner återkom under arbetets gång. Här borde jag ha elevmaterial att dela ut som stöd, men det hade jag inte då…! Överlag var elever från vissa friskolor mycket duktiga i dessa diskussioner (så även vid t.ex. självrättning av prov m.m.).
- Så hur gick den muntliga examinationen till? Den inföll sist i avsnittet. Exempel på ingångar på nästa slide. Översatte sen de halva betygsstegen till siffror för att kunna analysera dem statistiskt!
- Jag hade möjlighet att gå tillbaka till elever som svarat otydligt och be dem förklara bättre eller återkomma vid en annan ”ingång”. Alla elever fick frågor av alla svårighetsgrader. En utmaning var de duktiga elever som klarade de högre betygsstegen bra men missade de lägre. Vissa elever var kritiska för att de tyckte inte att de fått visa allt de kunde. Översatte sen de halva betygsstegen till siffror för att kunna analysera dem statistiskt! (IG 0, IG+/G- 5, G 10 osv…)
- Figur 1. Resultaten i betyg skiljde sig mellan proven under kursen Biologi A och grafen visar att medianjämförelsetalet (det tjocka strecket i boxarna) var högre i prov 3 (20,0) än i de andra (15,0). Övre och undre gränsen markerar första respektive tredje kvartilen och felstaplarna visar max och min. Testet visade att eleverna får signifikant bättre resultat på provet i genteknik (Kruskal-Wallis test: p < 0,001) och därför testade jag ifall det fanns en signifikant skillnad mellan proven även om inte Genteknikprovet, d.v.s. prov 3 medräknades. Resultatet av detta test blev inte signifikant (Kruskal-Wallis test: p = 0,053). Provtillfälle 1 skiljer sig från övriga prov genom ett lägre medianresultat och större spridning (se fig. 1) och anledningarna till detta kan vara flera, däribland att jag och skolan är nya för eleverna och att stoffet baseras på högstadiekunskaperna i högre utsträckning. Därför gjorde jag om testet men exkluderade prov 1 och resultatet visade att eleverna trots det fick signifikant bättre resultat på Genteknikprovet (Kruskal-Wallis test: p < 0,003). Vidare ställdes samtliga prov (1, 2, 4 och 5) mot genteknikprovet (3) och samtliga test uppvisade signifikanta skillnader (Bonferroni-korrigerade p-värden < 0,012).
- Förväntningarna bestämdes gemensamt och alla visste vad som kom att krävas av dem. De var engagerade eftersom de visste hur de skulle kunna angripa problemet. Det kom fram mycket ”ny” fakta & diskussion i gruppen. Fördelen med muntligt prov är att man inte vill visa sig okunnig varken inför läraren eller sina kamrater. Ta upp utvärderingarna…
- Att jag skulle bedöma muntliga prov snällare tror jag inte eftersom jag sambedömt med kollega Diskuterat med gamla elever Ämnesområdet kan ha varit intressantare/mer angeläget, men med tanke på vilka elever vi har så skulle de förmodligen prestera bra oavsett! Svårt att veta ifall det beror på arbetsmetoden eller ”förkunskaper”/förväntningar.
- Utvärderingarna positiva
- Jag kommer att fortsätta att jobba så här. Jag skulle vilja få möjlighet att fortsätta med denna typ av utvärdering/forskning. Det finns få undersökningar mäter effekten av didaktiska ”åtgärder”. Är det skillnad på att arbeta så här med hög- och lågpresterande elever?
- Jag kommer att fortsätta att jobba så här. Jag skulle vilja få möjlighet att fortsätta med denna typ av utvärdering/forskning. Det finns få undersökningar mäter effekten av didaktiska ”åtgärder”. Är det skillnad på att arbeta så här med hög- och lågpresterande elever?