2. Hur lär människan?
• Informellt och formellt lärande (det
mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan)
• Visa och berätta de grundläggande
formerna av undervisning
• Många verktyg för lärande
• Motivation och förståelse viktiga
faktorer – underskattade inom
pedagogisk teori
• Inre och yttre motivation – satsa på
den inre
• Är man engagerad lär man sig bättre
3. The Big Five
• Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara
och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra:
Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
• Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka
egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra,
formulera, resonera och redovisa
• Metakognitiv förmågaTolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa
problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra
rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
• Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt
granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors
användbarhet och trovärdighet.
• Begreppslig förmågaFörstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till
varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
5. Lektionens mönster
Har varit nästan likadan sedan folkskolans start
•Alla gör samma sak (oberoende av nivå och
talang)
•Alla använder samma läromedel (främst text)
•Alla följer samma läroplan
•Alla bedöms på samma sätt
•Alla skall sitta still
•Alla skall koncentrera sig
6. Skolans struktur inte gjord för att
skapa motivation
Journalisten Tracy Kidder : ”Problemet är
grundläggande. Sätt tjugo eller fler barn i
ungefär samma ålder i ett litet rum, sätt dem i
bänkar, låt dem vänta i köer, tvinga dem att
uppföra sig väl. Det är som om en hemlig
kommitté, …, hade studerat barn och när den
kommit på vad de flesta av barnen minst av allt
vill göra, hade kommittén bestämt att alla skulle
göra just det”
7. Motivationen minskar
• Rapport från SKL
• Endast 45 procent av eleverna i årskurs 8 tycker att
skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer.
• Motsvarande andel är 74 procent bland eleverna i
årskurs 5.
• Att motivera elever är lärarens svåraste men
viktigaste utmaning. Skolan konkurrerar med så
mycket annat, så det gäller att möta eleverna i
deras vardag och på deras villkor.
8. Hur uppnår man inre motivation?
J. Bruner:
(1) Nyfikenhet (stark från
födelsen)
(2) Känsla av kompetens –
kontroll över situationen
Att inte veta är dåligt. Att inte vilja veta är sämre.
– Afrikanskt ordspråk
9. Hur uppnår man inre motivation?
J. Bruner:
(1) Nyfikenhet (stark från
födelsen)
(2) Känsla av kompetens –
kontroll över situationen
(3) Ömsesidighet – uppnå
mål tillsammans
Att inte veta är dåligt. Att inte vilja veta är sämre.
– Afrikanskt ordspråk
11. Hattie’s Visible Learning
Baserad på mer än 800 meta-analyser som bygger
på 50.000 studier på mer än 200 millioner elever
Feedback till elever är en av de viktigaste
faktorerna där läraren har inflytande
”Providing information how and why the student
understands and misunderstands, and what
directions the student must take to improve”
12. John Hattie’s Visible Learning
Influence Effect Size Source of Influence
Feedback 1.13 Teacher
Students’ cognitive ability 1.04 Student
Instructional quality 1.00 Teacher
Direct instruction .82 Teacher
Skolverkets kommentar: ”… de frågor som varit mest debatterade
på skolområdet som klasstorlek, skolstorlek, möjlighet att välja
skola, programstruktur eller finansieringsform här visar sig ha liten
effekt för elevers prestationer. Dessa faktorer benämner han
skolstrukturella. Desto större effekt har istället faktorer som har att
göra med hur det ser ut inne i skolan.”
13. Meta-kognition
• … att reflektera över sitt eget lärande
• Medvetenhet om läsförståelse
• Illustrationer av Trollkarlens hatt
14. Meta-kognition
• Meta-kognition stödjer lärande
• Meta-kognition genererar kontroll
• Hattie’s Visible Learning: ”It is teachers
seeing learning through the eyes of
students; and students seeing teaching as
the key to their ongoing learning”
15. Fakta men ingen förståelse
• The National Committee on Science
Education Standards: ”Allteftersom den
vetenskapliga kunskapen har ökat har
gymnasiekurserna blivit nedskräpade med
så mycket ny terminologi, som ofta
överträffar glosorna man lär sig för ett
främmande språk, så att termerna bara kan
läras utantill och inte förstås”.
16. The Big Five
• Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara
och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra:
Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
• Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka
egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra,
formulera, resonera och redovisa
• Metakognitiv förmågaTolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa
problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra
rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
• Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt
granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors
användbarhet och trovärdighet.
• Begreppslig förmågaFörstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till
varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
22. Berättelser som verktyg för förståelse
• Våra hjärnor är gjorda för att minnas
berättelser
• Berättelser presenterar orsakssamband, inte
bara fakta
• Att se orsaker är att se mönster
• Berättelser kan presentera de dolda variablerna
i en kunskapsdomän och de skapar därmed
förståelse
• Liknelser (analogier, metaforer) är kraftfulla
verktyg
24. Liknelser i undervisning
• Karius och Baktus
•Tallinjen som promenadväg
•Elektricitet som strömmande
vatten eller som knuffande
folkmassa
25. Liknelser i undervisning
• Tallinjen som promenadväg
• Elektricitet som
strömmande vatten eller
som knuffande folkmassa
• Liknelser förankrar de
teoretiska storheterna i
konkreta erfarenheter
• Skapar förståelse
26. Att undervisa för förståelse
• Formulera förståelsemål
• Visualisera centrala mönster
• Förankra abstrakta mönster i elevens egen
erfarenhet
• Utnyttja berättande för att presentera
abstrakta sammanhang
• Utvärdera förståelsen fortlöpande
27. Datorn som verktyg för förståelse
• Visualisering
• Simulering
• Vägledning
” Jag fattar inte.” ”Varför?” ”För att det är tråkigt.” ”Varför är det tråkigt?” ”För att jag inte fattar. Jag vill inte fatta. Ingen kommer att fråga mig vad jag kan om religion.”
Social lek utvecklar metakognition
” Jag fattar inte.” ”Varför?” ”För att det är tråkigt.” ”Varför är det tråkigt?” ”För att jag inte fattar. Jag vill inte fatta. Ingen kommer att fråga mig vad jag kan om religion.”
