Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Läsförståelsearbete i alla ämnen 
Hanna Stehagen 
2014-09-18
Presentation 
Hanna Stehagen 
• Lärare i svenska och svenska som andraspråk i 
7-9 och gymnasiet. 
• Författare till Språk...
Föreläsningens innehåll 
• Varför ska vi arbeta med läsförståelse i alla 
ämnen? 
• Vad är läsförståelse och vad påverkar ...
Läsförståelsearbete i alla ämnen – 
varför? 
• Läsning bör vara föremål för kontinuerlig 
utveckling pga en ökad mängd ava...
Läsförståelse – vad är det? 
• ”Läsning är att återskapa en uppfattning om 
textinnehållet på grundval av identifiering av...
Vad påverkar läsförståelsen? 
• Ordavkodning 
• Läshastighet och läsflyt 
• Arbetsminne 
• Koncentration och uthållighet 
...
Läsförståelsearbete i alla ämnen 
HUR BÖRJAR VI? – OM 
ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE, DEN 
VIKTIGA FÖRFÖRSTÅELSEN OCH 
HÖGLÄSNI...
Varför ämnesövergripande och 
tematiskt arbete ? 
Läsförståelsearbete i ett sammanhang som ska syfta till att … 
• Synligg...
Hitta rubriken! 
• Tankar om framtiden – förr och nu 
• Om rädslor förr och nu – från antiken till idag 
• Synen på barn o...
Makt, klass och kön under 1789-1921
Läroplanen 
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att 
eleven … 
• utvecklas efter sina egna förutsättningar och...
Läsförståelsearbete i senare delen av 
skolan 
”Användning av förkunskaper, kännedom om och 
bruk av lässtrategier samt fö...
Den viktiga förförståelsen 
”Det är den personliga erfarenheten hos den 
som ska undervisas som utgör grunden för det 
ped...
Förslag på öppen inledande 
frågeställning 
"Hur skulle man kunna meddela sig om framtiden? Det låg i sakens natur att det...
En annan … 
Hur talar vi? - Språklig variation i SVE01: En diskussion i 
grupp. Sedan helklass. 
1. Varför tror du att man...
Cummins fyrfältare
Att bygga broar mellan eleven och 
texten 
Konkret 
tänkande/ 
Konkret 
språk/eleve 
ns vardags-kunskaper/ 
elevens 
värld...
Vardagsspråk och skolspråk 
Illustration: Maria 
Bjerregaard
SIOP - Sheltered Instruction 
Observation Protocol 
Att planera för läsförståelsearbete. 
• utgå från elevernas förförståe...
Om textkopplingar (schemateori)
Lektionsexempel: Kommunismens 
terror 
Syfte: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till 
uttryck i Karin Boyes K...
Den viktiga högläsningen 
”Menar du att jag ska läsa högt med 
gymnasieelever? De ska väl kunna läsa själva?!” 
(sagt av e...
Läsförståelsearbete i alla ämnen 
TRE METODER FÖR 
LÄSFÖRSTÅELSEARBETE
Reciprok undervisning (Palinscar och 
Brown) 
• Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån 
titlar, underrub...
Att förutspå
Att ställa frågor 
• På raderna – övar sökläsning och att finna 
explicita svar i texten. 
• Mellan raderna – övar förmåga...
Questioning The Author (Beck et al) 
Exempel på frågor: 
• Vem är författaren? 
• Vilket syfte har författaren med sin tex...
Aidan Chambers - Jag undrar …. 
Jag undrar … 
… om det var något speciellt du gillade i/med texten? Varför? 
… om det var ...
Det viktiga textsamtalet 
Syftar till att stötta och modellera så att eleverna kan lära sig att… 
• förutspå textens inneh...
Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren 
Presentati 
on av 
tema: mål 
och syfte 
Inledande 
frågeställnin 
g/brainstor 
mi...
”Att vara ny” 
1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en 
klass. Hur känner du dig? S...
Forts. att vara ny 
4. Gemensam diskussion utifrån elevernas texter. 
5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det l...
Slutuppgift: Att vara ny 
Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i 
bör...
Tips på vägen till läsförståelsearbetet 
• Läsförståelsearbetet ska vara en naturlig och 
kontinuerlig del av undervisning...
Läsförståelsearbete – en lathund 
http://hannalar.blogspot.se/2014/08/arbetsgan 
g-for-formativt.html
Tack! 
Hanna Stehagen – Lärare i svenska och sva för 
grundskolans senare år och gymnasiet. 
Språkutvecklare. Författare t...
Källor 
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kultur 
Chambers, Aidan (1996). Böcker inom oss. ...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Läsförståelsearbete i alla ämne

16,299 views

Published on

  • Be the first to comment

Läsförståelsearbete i alla ämne

  1. 1. Läsförståelsearbete i alla ämnen Hanna Stehagen 2014-09-18
  2. 2. Presentation Hanna Stehagen • Lärare i svenska och svenska som andraspråk i 7-9 och gymnasiet. • Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning
  3. 3. Föreläsningens innehåll • Varför ska vi arbeta med läsförståelse i alla ämnen? • Vad är läsförståelse och vad påverkar den? • Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete? • Vilka teorier ligger till grund för ett gott läsförståelsearbete? • Vilka metoder kan jag använda mig av? • Exempel på läsförståelsearbete i praktiken
  4. 4. Läsförståelsearbete i alla ämnen – varför? • Läsning bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en ökad mängd avancerade texter under skolårens senare del. • Alla skolans ämnen har olika texter med sitt specifika syfte, sin specifika uppbyggnad och terminologi. • Arbetslivet kräver flexibilitet och en förmåga att lära om. • Ett aktivt samhällsliv kräver en god läsförmåga
  5. 5. Läsförståelse – vad är det? • ”Läsning är att återskapa en uppfattning om textinnehållet på grundval av identifiering av textens ord och förhandskunskaper om textens begreppsvärld.” (Elbro i Roe, 2014, s. 29 )” • ”Läsförståelse innebär att utvinna och skapa mening genom att undersöka och interagera med skriven text” (Bråten i Roe, 2014, s. 29)
  6. 6. Vad påverkar läsförståelsen? • Ordavkodning • Läshastighet och läsflyt • Arbetsminne • Koncentration och uthållighet • Förkunskaper (Om texttyp, ämnet och ämnets begreppsvärld) • Metakognition och kunskaper om olika läsförståelsestrategier • Självförtroende, motivation och engagemang
  7. 7. Läsförståelsearbete i alla ämnen HUR BÖRJAR VI? – OM ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE, DEN VIKTIGA FÖRFÖRSTÅELSEN OCH HÖGLÄSNING
  8. 8. Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete ? Läsförståelsearbete i ett sammanhang som ska syfta till att … • Synliggöra mönster och strukturer i samhället • Hjälpa eleven att upptäcka referentiella och kausala samband • Ge eleverna nycklar för att tolka och förstå sin omvärld • Hjälpa eleven se och förstå sin egen plats/del i samhället • Hjälpa eleven se och förstå sitt ansvar för samhället/miljön och dess utveckling. • Hjälpa eleven förstå allmänmänskliga problem och dilemman. • Synliggöra skillnader och likheter mellan samhällsgrupper, män/kvinnor och unga/äldre. • Skapa förståelse för processer och skeenden i naturen/samhället i ett större perspektiv.
  9. 9. Hitta rubriken! • Tankar om framtiden – förr och nu • Om rädslor förr och nu – från antiken till idag • Synen på barn och barndom - förr och nu • Makt, klass och kön under 1789-1921 • Att vara ny - Hur är det? • Kön och identitet – om mans- och kvinnoroller förr och nu • Hur talar vi egentligen? – om språklig variation hos människor.
  10. 10. Makt, klass och kön under 1789-1921
  11. 11. Läroplanen Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven … • utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, • får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
  12. 12. Läsförståelsearbete i senare delen av skolan ”Användning av förkunskaper, kännedom om och bruk av lässtrategier samt förmåga att kontrollera sin egen läsprocess påverkar läsförståelsen och bör vara centrala element i den fortsatta läsundervisningen.” (Roe, 2014, s. 30)
  13. 13. Den viktiga förförståelsen ”Det är den personliga erfarenheten hos den som ska undervisas som utgör grunden för det pedagogiska arbetet. Därför innebär elevens passivitet att man undervärderar hans personliga erfarenhet, vilket är en dödssynd ur en vetenskaplig synvinkel, eftersom det grundar sig på en felaktig regel, nämligen att läraren är allt och eleven intet.” (Lev Vygotskij i Gärdenfors 2010, s. 151)
  14. 14. Förslag på öppen inledande frågeställning "Hur skulle man kunna meddela sig om framtiden? Det låg i sakens natur att det var omöjligt. Antingen liknade framtiden nuet, och i så fall skulle den inte lyssna på honom, eller så var den annorlunda, och hans egen situation vore obegriplig." (Ur 1984, s. 12) Tänk dig samhället om 100 år. Går det egentligen? Det kan vara svårt, för om 100 år lever ingen av oss som sitter i detta rum. Det är istället våra barnbarnsbarn som kommer leva då. Vad är det för samhälle de kommer att leva och bo ,i tänker du? Vad är det för arv vi lämnar över till dem tror du? Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater. Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp. Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör. Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 100 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?
  15. 15. En annan … Hur talar vi? - Språklig variation i SVE01: En diskussion i grupp. Sedan helklass. 1. Varför tror du att man talar olika inom ett och samma språk? 2. Varför tror ni att ni talar som ni gör? 3. Vilka personer anser du har påverkat ditt sätt att tala? 4. Hur tror du andra uppfattar ditt sätt att tala? 5. Har du någon gång upplevt att du blivit negativt/positivt bemött pga ditt sätt att tala. Berätta.
  16. 16. Cummins fyrfältare
  17. 17. Att bygga broar mellan eleven och texten Konkret tänkande/ Konkret språk/eleve ns vardags-kunskaper/ elevens värld Abstrakt tänkande/ abstrakt språk/texte ns värld
  18. 18. Vardagsspråk och skolspråk Illustration: Maria Bjerregaard
  19. 19. SIOP - Sheltered Instruction Observation Protocol Att planera för läsförståelsearbete. • utgå från elevernas förförståelse och frågor • Ha tydliga mål med läsningen, t ex lektions- och språkmål • ha en variation av material - bilder, tankekartor, film och text • ge goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna frågeställningar! • ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger. • ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör textens nyckelbegrepp
  20. 20. Om textkopplingar (schemateori)
  21. 21. Lektionsexempel: Kommunismens terror Syfte: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain. 1. Vad vet du om kommunismen? 2. Varför tror du filmen heter Kommunismens terror och vad kan den tänkas handla om? 3. Genomgång av film utifrån nyckelord  4. Avslutande kortskrivning: Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?
  22. 22. Den viktiga högläsningen ”Menar du att jag ska läsa högt med gymnasieelever? De ska väl kunna läsa själva?!” (sagt av en gymnasielärare i samhällskunskap) • Ger alla en chans att hänga med! • Textsamtalet – läsgemenskap - läsningen som en social aktivitet • Metoderna bygger på gemensam läsning.
  23. 23. Läsförståelsearbete i alla ämnen TRE METODER FÖR LÄSFÖRSTÅELSEARBETE
  24. 24. Reciprok undervisning (Palinscar och Brown) • Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten. • Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte, tema, avsändare, röster • Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och varför. • Att sammanfatta – ta ut relevant information och organisera den i t ex text, tankekartor och grafiska modeller. ------- • Att skapa inre bilder (Träna eleverna att aktivera sina minnesbilder): Miljöbeskrivningar, händelser, fenomen och personer.
  25. 25. Att förutspå
  26. 26. Att ställa frågor • På raderna – övar sökläsning och att finna explicita svar i texten. • Mellan raderna – övar förmågan att dra slutsatser genom att koppla ihop information från olika delar i texten. • Bortom raderna - övar förmågan att dra slutsatser utifrån tidigare kunskap och erfarenheter av texter och omvärlden (schemana). Eleven kan analysera, relatera och resonera.
  27. 27. Questioning The Author (Beck et al) Exempel på frågor: • Vem är författaren? • Vilket syfte har författaren med sin text? • Varför väljer han eller hon att uttrycka sig så? Hur hade du uttryckt det för att det ska bli tydligare? • Vad är författarens budskap? Är det tydligt? Hur kan man göra det tydligare? • Vad vill författaren säga med sin text? Varför skriver hon eller han den? • Vad menar författaren med det? Fick vi ett svar? • Syns författaren i text? Hur? Varför/varför inte? • Vad tycker ni saknas i texten? Vad vill ni lägga till?
  28. 28. Aidan Chambers - Jag undrar …. Jag undrar … … om det var något speciellt du gillade i/med texten? Varför? … om det var något du inte gillade och tyckte var problematiskt i/med texten? Varför? … om det var något du tyckte var konstigt eller svårt i/med texten? … om du la märke till några mönster i texten? ------- • Vad anser du var viktigast i texten, och varför? • Vad lärde du dig av texten?
  29. 29. Det viktiga textsamtalet Syftar till att stötta och modellera så att eleverna kan lära sig att… • förutspå textens innehåll och genre. • reda ut oklarheter som finns i texten. • ställa frågor på texten. • sammanfatta texten utifrån relevant information • se och förstå budskapet i den. • skapa inre bilder av miljöer, händelser och karaktärer/personer. • förstå och se olika texters uppbyggnad och språkliga drag. • läsa kritiskt och se och förstå skribentens/författarens intentioner. • dela med sig av sina tankar och tycka att det är viktigt
  30. 30. Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren Presentati on av tema: mål och syfte Inledande frågeställnin g/brainstor ming på temat gemensamt Text 1: Presentation av text och klargöra syfte med läsning och praktiserande av RU Gemensam diskussion och enskild skrivuppgift Frågeställni ng för att knyta ihop text 1 och 2 gemensamt Text 2: Presentation av text och klargöra syfte med läsning och praktiserande av RU Slutuppgift genreskriv ande - enskilt
  31. 31. ”Att vara ny” 1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en klass. Hur känner du dig? Skriv ner dina svar i din loggbok. Jämför dina svar med en kompis. Ni utvärderar tillsammans: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Sedan utvärderar vi och diskuterar tillsammans. 2. Läsning av text 1: läsa artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9 2011). Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU. 3. Diskussion och skrivuppgift 1: Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt? Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din åsikt.
  32. 32. Forts. att vara ny 4. Gemensam diskussion utifrån elevernas texter. 5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar. 6. Läsning av text 2: läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU
  33. 33. Slutuppgift: Att vara ny Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand. Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Slutligen ska du i din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny. Instruktion: 1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser och känslor. 2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Eleverna Wiktoria och Elliot, forskaren Samuel West och praktikanten Cicilia) säger i artiklarna om att vara ny och hur man ska vara. 3. Diskutera sedan hur du tycker man ska vara utifrån personerna i artiklarna. 4. Avsluta med att ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips både på artiklarna och din egen uppfattning.
  34. 34. Tips på vägen till läsförståelsearbetet • Läsförståelsearbetet ska vara en naturlig och kontinuerlig del av undervisningen. • Läraren ska förklara och demonstrera strategierna. • Eleverna måste praktisera i många olika situationer och med olika texter i alla ämnen. • Läsning, skrivning och samtal påverkar varandra positivt och ömsesidigt.
  35. 35. Läsförståelsearbete – en lathund http://hannalar.blogspot.se/2014/08/arbetsgan g-for-formativt.html
  36. 36. Tack! Hanna Stehagen – Lärare i svenska och sva för grundskolans senare år och gymnasiet. Språkutvecklare. Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014) Twitter: @stehagen Blogg: hannalar.blogspot.se Mail: h.stehagen@gmail.com
  37. 37. Källor Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kultur Chambers, Aidan (1996). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén och Sjögren. Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hägerfelt, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur. Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Lund: Gleerups Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen. Handbok för kunskaps-och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning AB Westlund (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur

×