Recommended
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (20)
Similar to Förskolan fl 2 förskolan flerspråkighet som resurs 2
Similar to Förskolan fl 2 förskolan flerspråkighet som resurs 2 (20)
More from Malinspplugg
Förskolan fl 2 förskolan flerspråkighet som resurs 2
- 1. www.coachamig.nu Har jag ett klassrum för alla?
- 2. Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfred http://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/ malin.carlsson@hkedu.se @MalinCarlsson4
- 3. Kursledare i Hultsfreds kommun. Få igång kollegialt lärande avseende nyanländas lärande. Bidra till fördjupning och fokus kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA fördjupat och implementerat förhållningssätt på alla enheter. Introducera nya medarbetare. Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.
- 4. Källa: Nationellt centrum för andraspråk.
- 5. Vad är SKUA? • Utveckla ämneskunskaper – utveckla ämnesspecifikt språk. • Att planera för språkutvecklande ämnesundervisning. • Bygga vidare på elevernas förkunskaper. • Att planera för interaktion och grupparbeten. • Aktiviteter där eleverna lär av och med varandra. • Introducera och återanvända expertord.
- 6. Aktivitet • 2 och 2. Person A och person B. • Person A blundar. • Person B förklarar bilden på engelska för person A. • Person A: Blunda nu!
- 8. Hur kändes det? Hur gjorde du?
- 11. ”Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med. Med vilken kvalitet våra språkliga förmågor utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa oss till olika situationer och möta olika krav. På så sätt kan vårt språk påverka våra vägval och hur väl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhällsliv.” Få syn på språket sid 11 (Skolverket)
- 13. Vad är stöttning? • Stöttning är en tillfällig hjälp som läraren ger eleverna för att de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. • Det är lärarens uppgift att hitta stimulerande och effektiva sätt att lära ut och genom att kritiskt granska hur språket används i klassrummet hjälpa inte bara andraspråkselever utan även många elever med svenska som modersmål. Gibbons
- 14. ”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh
- 15. Matris, progression - Läsa
- 16. Matris, progression – Skriva. Bedömningsstödet – bedömningsportalen.
- 19. Cirkelmodellen
- 21. Modellsaga
- 22. Gemensam saga
- 27. Sekvensbilder
- 28. Att utmanas… Modell av Mariani: De fyra zonerna inom undervisning och lärande. ”Det ett barn idag kan göra med stöttning , kan han eller hon göra på egen hand imorgon.” Vygotsky
- 30. 4-ruta till 8-ruta. Tankestruktur för att visa på progressionen i berättelseskrivningen.
- 31. Flerproblems mall. Tankestruktur för att visa på progressionen i berättelseskrivning en.
- 34. Aktivitet: Fråga – Uteslut. • Välj en bild • Ställ frågor som kan besvaras med ja och nej. • Inga frågor om bildens läge. • Max 5 - 6 frågor. (Aktiviteten kan anpassas språkligt med olika grad av stöttning.)
- 36. Är det bra att använda flera språk samtidigt? Vad säger forskning? • http://www.lararkanalen.se/lararmotet-flersprakighet-som-en-resurs
- 37. Flerspråkighet som resurs… • Myt 1: ”Här pratar vi bara svenska.” • Myt 2: ”Alla ska förstå allt som sägs.” • Myt 3: ”Barn blir förvirrade av flera språk samtidigt” • Myt 4: ”De kan inte så mycket på första språket så det är ingen idé” Vad tänker vi kring flerspråkighet som resurs? Hur gör man fler-språkighet till en resurs i våra verksamheter?
- 45. Förmågorna
- 46. Vilka språkliga förmågor/uttrycksform er/färdigheter behöver barn i förskolans verksamhet?
- 47. Förklara
- 48. Jämföra
- 49. Aktivitet beskriva: • Turas om och tänk på en av figurerna. • Beskriv = ge ledtrådar. Lagom svåra… • Försök använda ämnesspecifika ord såsom: • Vinklar • Sidor • Hörn
- 51. Beskriva
- 52. TIPS, flerspråkighet: • UR: • Tema modersmål – Crome • Biblioteket! • QR-koder – IT-inspiratörer.
- 53. Eftermiddagens uppgift • One shot video:
- 54. One shot video • Fundera kring ett tema eller en lärmiljö. • Vilken språklig stöttning/aktiviteter kan man göra kring temat eller lärmiljön? • Planera för temat: rita, skriv, klipp och klistra (använd fantasin) för att kunna visa hur ni har tänkt i en one shot video. • Stöttning före, under, efter? • Syfte, mål? • Utmaningar?
- 55. Metareflektion Vad tar du med dig från eftermiddagen? www.socrative.com
Editor's Notes
- Lite olika bilder som representerar min utveckling som lärare sista åren. Min bestämdhet kring att bli en professionell lärare. En lärare som slutade lite på magkänslan och bestämde sig för att kunna svara på frågan varför. Varför gör jag som jag gör? Varför bedömer jag eleverna som jag gör? Hur ska jag göra för att alla elever i mitt klassrum ska ha en chans att lyckas i skolan? Helst ska det ju vara lite roligt på vägen…
- Jag heter alltså Malin Carlsson och jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred. Jag är klasslärare i en 1:a just nu. Jag är FL och så driver jag min blogg malins Pplugg. PP för att jag jobbar mycket kring våra pedagogiska planeringar och försöker tydliggöra mål, kunskapskrav och förmågor så mycket jag bara kan för eleverna ibland för kollegor och förhoppningsvis också för föräldrarna.
- Mitt uppdrag förutom läraren… Nu är jag här för att prata kring språk och kunskapsutvecklande arbete. Hur jag jobbar och annat som jag läst…
- Det har ju nämligen visat sig att svenska skolor och förskolor inte är så bra på det här…. Därav vår kommuns satsning och NC:s viktiga arbete.
- Men vad innebär då språk och kunskapsutvecklande arbete? Vi personal på skolan har tidigare jobbat och läst Gibbons. Stärk språket stärk lärandet. Den sista tiden har jag också läst Anna Kayas bok, hon jobbar/jobbade på NC, och tycker att den är mycket bra och lättläst… Hon böjar varje kapitel med en dagboksanteckning från sin tid som lärare när hon jobbade med nyanlända och utdrag där hon såg en svårighet och inte visste hur hon skulle möta sina elever på bästa sätt. Jag har valt ut hennes kapitel om SKUA och plockat delar av det. I hennes bok drar hon många kopplingar till Gibbons arbetssätt och använder dem i många delar. Men hon kopplar så klart också till andra forskare Anna Kaya skriver i sin bok om sitt arbete med nyanlända elever. Här är rubrikerna ur hennes bok kring SKUA. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. 1. t.ex. att eleverna får interagera med varandra i mindre grupper och använda vardagsspråk för att förhandla om ämnesspråk kan innebära att elever utvecklar sina ämneskunskaper parallellt med att utveckla ett ämnesspecifikt språk. 2. Jag behöver fundera på vad jag vill att eleverna ska förstå och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka förmågor är det eleverna behöver öva på i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på detta. 3. Från det konkreta till det abstrakta. 4. Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m. 5. Använda eleverna som lärresurser för varandra. Svårigheten är att se till att de elever som kommit längst blir utmanade och inte bara får agera som ”hjälplärare”. Att använda modersmålet som en resurs. 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord. Jag kommer att återkomma till dessa delar under förmiddagen. Hur jag jobbar med dessa i mitt klassrum.
- Men nu ska ni få aktivera er lite!
- Person B förklarar bilden på engelska för person A.
- Person B förklarar bilden på engelska för person A.
- Skulle man då kräva att ni använde ämnesspecifika begrepp. Så hade det blivit svårt… Det händer säkert i olika delar av skolan iaf…
- Vi kanske inte klarar det på vårt eget modersmål utan träning…. META –Med kollegor- Lägga in frågor som- hur kunde jag ha stöttat FÖRE aktiviteten? Under Aktiviteten? Här studsar Anna in… Annas: Utveckla ämneskunskaper – interagera med varandra i mindre grupper. Utveckla vardagsspråk och skolspråk. Första delen som hon skriver om i sin bok… Anna skriver: ” 1. t.ex. att eleverna får interagera med varandra i mindre grupper och använda vardagsspråk för att förhandla om ämnesspråk kan innebära att elever utvecklar sina ämneskunskaper parallellt med att utveckla ett ämnesspecifikt språk.”
- Språket är ju ett så viktigt redskap för oss. Hur vi kommer att lyckas som medmänniskor i samhället kanske till och med…?
- Ett sätt för att underlätta för elever är det som kallas Stöttning eller scaffolding av olika slag. Hur kan vi hjälp eleverna kring det här viktiga språkliga arbetet bl.a.? Vi kommer ha mycket svårt att klara att ha tillräckligt mycket studiehandledning och modersmålsstöd på vår skola. Hur gör vi då? Att använda flerspråkighet som en resurs är så klart en form av stöttning för våra flerspråkiga elever. Som jag kommer återkomma till men vi kan också stötta på andra sätt…
- Gibbons skriver: Det har alltså visat sig inte bara vara bra för flerspråkiga elever utan också för elever med svenska som modersmål.
- Men jag tror också på att det är viktigt för motivationen bl.a. att veta vart man ska och är på väg. Jag tänkte bara kort dra vad jag har att rätta mig efter. Vi tittar bara på svenska ämnet nu…
- När jag arbetar fram hur jag ska jobba för att nå mål mha pedagogiska planeringar är jag också noga med att göra matriser. Där nivå 1 är godkänd nivå och sista rutan är ”mer än godtagbara kunskaper” kan man säga. Hur ska jag i min undervisning erbjuda ett klassrum för alla? Jag måste försöka möta alla elever på deras nivå och utmana, leda lärandet mot det som jag tänker är en högre nivå. Har jag det klart för mig kan jag lättare leda lärandet mot nästa nivå som sagt. Också ett sätt för mig att dokumentera elevernas utveckling och lärande.
- För att stötta mina elever kring skrivandet så har jag gjort en tankestruktur…. En struktur för hur jag vill att eleverna ska tänka för att lättare nå målen. Det här är berättelsen om 4-rutan och problemet med berättelseskrivning med röd tråd. Grunden till mitt arbete och intresse för stöttning i undervisningen och även genrepedagogiken. Det gav ett väldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba på liknande sätt även i andra ämnen. I den här 4-rutan är det jag som står som huvudperson och stöter på ett problem men jag åter kommer till det.
- Genrepedagogiken en stöttning.
- Genre pedagogikens tänk är uppbyggt delvis på något som kallas cirkelmodellen vilket innebär att man jobbar i 4 faser med eleverna. Lite kort… Först bygger man upp kunskap tillsammans. Sedan tittar man på modelltexter och funderar kring hur just den här texten är uppbyggd. Letar likheter kring liknande texter och skillnader mot andra texter. 3:e fasen är att skriva tillsammans Innan man släpper eleverna att skriva individuellt.
- I min vardag kan det se ut så här ungefär. Här är både lite fas 1 och fas 2. Vi läser texter och i just berättelse-genren är det ju ofta inget helt nytt men däremot kanske inte alla tänkt på mönster som finns i berättelserna. Det vi fokuserar på nu då är ju inledning, problem lösning och slut. Efter som det är fokus så jobbar vi med det på många olika sätt och nöter verkligen in strukturen. Men vid ett annat tema kan vi t.ex. lägga till att siffran 3 ofta är återkommande i sagor. M.m. Fas 1 och 2: Läser böcker och funderar över inledning problem lösning och slut. Hur är sagor egentligen uppbyggda?
- 4-rutan använder vi nu i skolan som en skiss för tankarna men i början så skrev vi allt i rutorna. Men det är där vi planerar vår saga som vi sedan skriver på datorn. Och försöker utveckla… Men här ser ni en skiss som jag har gjort på tavlan. Vi har här planerat en saga tillsammans och precis här pratade vi om siffran 3 och kopplade det därför också till vårt sagoskrivande.
- Sedan skriver vi en gemensam saga. Jag skriver och eleverna säger vad jag ska skriva. Vi tänker högt. Kanske blir det upprepande om jag hela tiden börjar med sen, sen , sen. Kan jag skriva på något annat sätt?? Jättesvårt och jättenyttigt.
- Två och två. Tar hjälp av varandra för att hitta på. Men skriver på eget papper. På datorn ska man skriva med hela meningar. Utmaningen blir också att försöka utveckla sin saga när man skriver där. Hitta på en mening till kring varje ruta.
- Individuellt skrivande
- Medan den här eleven har jobbat med att utveckla varje ruta i sin berättelse.
- Kan eleven skriva/berätta med röd tråd?
- Som en förlängning på 4-rutan så har vi jobbat med sekvensbilder. Vi har jobbat med Flo som borstar tänderna och klär på sig m.m. Lägger dem rätt och sätter ord på vad som gör. Men också lite mer utmanande bilder där eleverna varit uppdelade i grupper och har fått lägga bilderna rätt, som de tänker, sedan skriva en liten mening kring varje bild. Sedan blanda runt bilderna och gå till nästa grupps bilder… Där har ju den gruppen skrivit meningar till andra bilder och då får man på den stationen titta på bilderna och läsa meningarna som skrivits och försöka lägga bilderna som kompisarna tänkt att de ska vara. Det kan man utveckla med att den nya gruppen skriver till en mening till för varje bild t.ex. ,
- Mariani har sin 4-ruta och pratar om vikten av att barnen så ofta som möjligt ligger i utvecklingszonen. Utmaning för oss lärare…
- I mitt klassrum där elevunderlaget ofta förändras, elever flyttar och kommer till kan vi inte längre vänta in alla innan vi fortsätter att jobba vidare. Jag försöker jobba i två spår. Medan några fortfarande jobbar med 4-rutan som stöd så måste andra få gå vidare i sin berättelseutveckling. Jag kallar det för att jobba i två spår. Det bygger dock nu i ettan på att jag uppfostrar mina elever till att försöka hjälpas åt/fråga sin bänkkompis innan de kommer till mig. Jag är upptagen till dess de ser att jag är uppe på benen igen… Nu har vi börjat få det att fungera ganska bra. Jag har ju också en assistens i klassen men hon hjälper främst en elev. Här studsar Anna in. Hon skriver nämligen om vikten i att planera för språkutvecklande undervisning. Vad är det eleverna ska lära och förstå? Vika förmågor behöver eleverna öva på i undervisningen? Det krävs lite mer planerning men är viktigt i det språkutvecklande arbetet. Anna: Planera för språkutvecklande ämnesundervisning. En del behöver stöd fortfarande och vi planerar för att stödet medan andra kan jobba vidare ”2. Jag behöver fundera på vad jag vill att eleverna ska förstå och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka förmågor är det eleverna behöver öva på i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på detta”
- För att komma vidare i berättelseskrivandet så jobbar vi nämligen med något som jag kallar för 8-rutan. För att utmana oss och skriva mer i våra berättelser så vill jag att eleverna beskriver mer i sina texter. Här ser ni hur jag har försökt förtydliga för eleverna hur jag menar. Det gröna på 4-rutan är också grönt på 8-rutan som ni ser här. Syftet är att eleverna ska skriva mer om huvudpersonen vad han eller hon har för mål t.ex. För att förtydliga det så läste vi t.ex. boken ”över bäcken” av Pija Lindenbaum. De har nämligen ett väldigt tydligt mål i den boken, att ta sig över bäcken! Men råkar ut för tokiga problem. Men det går också att läsa maxböcker även här. De har också en längre inledning än bara en sida.
- Nästa steg i progressionen är att skriva om fler personer som råkar ut för fler problem och ändå hålla ihop den röda tråden. Vårt arbete kring att skriva berättelser har gjort att alla kan skriva berättelser med röd tråd nu. Progressionen vidare är att ha flera problem med i berättelsen och att läsaren får reda på hur alla problem löser sig. Progressionen ligger i att först kunna med stöd av vuxen eller kompis ev någon mall till att man själv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling. Här läser vi Kalle Ankas otursdag som modelltext. Han stöter på en väldig massa problem…
- Jag kopplar också 4-rutan till läsfixarna och då kommer vi väl lite mer in på läsning men det hör liksom ihop lite. När vi har läst en bok gemensamt, i par eller så småningom enskilt så skriver vi bokrecensioner. Vilket också är en konst. Därför tar jag hjälp av tankarna kring 4-rutan även där. Vi letar inledning och vi letar problem. Men vi avslöjar inte lösning och slut för då får man läsa själv. Läsfixaren Cowboyen ska hjälpa oss att sammanfatta boken och då kan man absolut ha 4-rutans struktur till hjälp. Vad hände i inledningen? Vad var problemet, hur läste det sig och hur slutade berättelsen? När jag annars bara frågar vad boken handlade om å jag ganska kortfattade svar och oftast bara något från slutet. Återberätta mha 4-rutan! .
- Det finns ju lite andra läsfixare som ska hjälpa eleverna att förstå vad de läser. Reportern är svår och vi jobbar en hel del med att ställa frågor på text. Det är lättare att svara på frågor än att hitta på dem själva…
- På tal om reportern så kan det här med att ställa frågor behöva tränas. Dags för aktivitet!!
- Vad tränar vi? Beskriva, fråga, jämföra… Geometriska former, trafikskyltarnas betydelse, färger, mönster…. PAUS!?
- Filmen handlar om hela skolan från förskolan till gy. Hon nämner föräldrarna som resurs vilket jag vet att några av er i förskolan använder. Inför studiegdagen så tittade ni på David 4 år från Norsborg. Han pratade många olika språk och utvecklade alla samtidigt… Är det bra? Vad säger forskning… Filmen!! Flerspråkighet som resurs en stöttning!
- I mitt klassrum kan det se ut så här… Här jobbar en kille i klassen med albanska som modersmål med expertorden kring vårt arbete med att flytta i världen. Världsdelarna och väderstrecken skriver han och lägger på rätt ställe. När han skriver dagbok skriver han också någon mening på albanska.
- På tal om dagboksskrivande så har vi också den återgivande genren som vi jobbar med… Genrepedagogikens tänk är ju verkligen en slags stöttning för eleverna och i läroplanerna står det om olika genrer eller texttyper som jag som lärare ska ge eleverna. Vi har genreplanscher för att komma ihåg hur man ska tänka kring de olika genrerna som jag vill att eleverna skriver. Sätta ord på vad vi gör! Det kan handla om vad barnen gjort i helgen. Men också…
- Att sätta ord på vad vi gör…. Om det är ett skogsbesök eller ett studiebesök i kyrkan och moskén. Vi använder tidsord och skriver meningar/berättar… Vi hittade en larv, vi letade efter svampar vi såg skivlingar, taggsvampar…. Vi använde luppar m.m. Vilka viktiga ord behöver vi kunna, hur fyller man meningarna där emellan? Anna skriver i den här delen om vikten att jobba ” 3. Från det konkreta till det abstrakta. ” Att uppleva för att komma ihåg…
- Vi har redan tittat på några genreplanscher och här är alltså ytterligare en… Men jag visar bara upp den för er förståelse för nästa bild…
- Jag har två sorters flerspråkiga elever som behöver använda modersmålet på olika sätt i mitt klassrum tänker jag… Den första eleven som behöver ha arabiskan som stöd för att ta till sig, förstå och kunna utveckla sin svenska som ni fick höra tidigare. Så har jag en annan elev som lärt sig svenska mycket fort och bra men behöver träna och fortsätta utveckla sin albanska så att han utvecklar ett skolspråk även på albanska som han annars bara använder hemma och på modesmålslektionen 40 min i veckan. Att jämföra med studiehandledningen… Det blir som två olika sorters studiestöd… Jag och Dinore behöver jobba tillsammans för att han ska utveckla sitt modersmål. Det är svårt för Dinore att hinna med allt på sin lektion och eftersom han både läser och skriver lite på albanska blir det inte jättesvårt för mig att i undervisningen i mitt klassrum erbjuda att han också uttrycker sig på albanska. Med Dinores stöttning lite då och då, speciellt kring ett nytt tema med nya expertord så löser vi det sen. Glädjen i ögonen då han lär sina kamrater lite albanska är fantastisk!!
- Nu har det varit mycket skola… Hur jag jobbar i skolan vilket gör att ni utifrån er profession får göra om till era verksamheter. Liksom jag, det jag ser och hör och lär måste jag iaf göra om så att det passar mina elever och min undervisning. Men här kommer ett litet klipp från en förskola som jobbar mycket kring stöttning kring flerspråkigheten. Anna skriver: ” 5. Använda eleverna som lärresurser för varandra. Svårigheten är att se till att de elever som kommit längst blir utmanade och inte bara får agera som ”hjälplärare”. Att använda modersmålet som en resurs. ”
- Hur lär man sig ett nytt språk? Kan man prata sig till ett nytt språk? Hur lär man sig ett nytt språk bäst? Man kanske frågar sig- om det är möjligt- att prata sig till ett nytt språk! Enligt Inger Lindberg som är professor vid Göteborgs Universitet och forskar bla kring sociokulturella perspektiv på andraspråksinlärning och andraspråksundervisning, så är det möjligt. Forskning visar på att just samtal spelar en central roll för språkutveckling. Det kanske inte är så främmande med tanke på Vygotskij som menar att barns utveckling sker i samspel med omgivningen där språk och tänkande har en central roll
- I vår läroplan har vi 5 stora förmågor som jag ska bedöma eleverna utifrån. Det är förmågorna som bedöms!! Här har språket en viktig roll det står nämligen inte att det måste vara skriftligt eller på ett speciellt språk. Jag bedömer ju eleverna i hur de kan beskriva och jämföra. Vilka begrepp de kan använda i rätt sammanhang. Om de kan söka egen kunskap och fundera över rimlighet. Då måste eleverna vara medvetna om att det är det jag bedömer. De måste visa sina kunskaper för mig. Argumentera Resonera: det språkliga i att föra resonemang: sambandsord för resonemangskedjor: det leder till, eftersom, därför att. problematisera: å ena sidan .... å andra sidan. konkretisera mha exempel: särskilt, exempelvis, i synnerhet. Konsekvensbeskrivningar: på grund av, kan leda till Jämföra Samtala, tala lyssna Förklara
- Eleverna måste för undervisning och träning i hur man uttrycker sina kunskaper... Vi pratar om vilka språkliga förmågor och färdigheter som barnen behöver för att lyckas i skolan. Vilka språkliga förmågor/uttrycksformer/färdigheter behöver barnen i förskolans verksamhet? Beskriva och jämföra, sortera, motivera, förklara, Anna skriver: ”4. Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m.” Ni ska få prova lite…
- Vi tränar bl.a. på att förklara för varandra… Förklara expert ord: en förklarar och en fyller i ett korsord… Hur ska man tänka när man ställer upp? Fråga, fråga byt: Eleverna har var sitt kort. På ena sidan står det ett expertord. På andra sidan en förklaring. Eleverna går runt i klassrummet och ”high fivar” med en kamrat. Man säger ordet och kompisen förklarar och tvärt om. Så byter man kort och går vidare….
- Grupparbeten kring att jämföra. Här var det tidslinje. 100 år bakåt i tiden. Bilder på människor, kläder från olika år-tionden. Resonera i grupp och lägga rätt. Jämföra likheter och skillnader utifrån våra studiebesök och kunskaper… Varför är det bättre att välja vilken skriftlig räknemetod vid olika tillfällen?
- Nu ska ni få prova på att beskriva för varandra.
- Ämnesspecifika begrepp att använda: vinkel, hörn, sidor.
- Klassrumsexempel på hur vi jobbar kring förmågorna. Här ska eleverna beskriva de geometriska objekten för varandra och jag vill att de använder expertorden: Hörn Sidor Vinkel – rät, trubbig, spetsig. Bilden är från ett år tillbaka i tiden ungefär. Skulle jag göra det nu så skulle expertorden nu också finnas på arabiska och albanska som är de språk som jag har i mitt klassrum nu förutom svenska. Kanske som en QR-kod, nu efter jag varit på besök på en av förskolorna här i kommunen, speciellt på arabiska då mina elever med arabiska som modersmål inte kan läsa på sitt modersmål. ;-) Anna skriver: ” 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord. ”
- Flerspråkiga resurser! Små filmer, tema modersmål.
- Här har jag beskrivit hur jag jobbar stöttande kring att skriva återberättande texter som en uppgift i min kursledarutbildning.
- Jag tänker mig att det kan vara kring ett sago-tema, eller ut i naturen, eller kring matsituationen, påklädning osv.