Download as PDF, PPTX
Sett 2016 EduSpaces
- 1. -Klassrummet var gammaltoch ruttet, så jag gjorde om det! Frida Monsén, Linnéa Sahlin och Ingrid Palmqvist SETT 2016
- 2. Vilka är vi? FridaMonsén Innovative Learning Manager på RAU Föreläsare Digital utvecklingsledare, Fjällenskolan Lärare och utvecklingsledare Vittra Telefonplan Lärare och arbetslagledare, Storvretsskolan Linnea Sahlin Lärare, Slättgårdsskolan Rebel Learners Ingrid Palmqvist Lärare, Fjällenskolan Lärare, Estniska skolan @fridamonsen
- 3. Innehåll: • Vad ärEduspaces? • ”Jag blev världens sämsta lärare” • Att överleva förändring och hitta en väg framåt • ”Var är min kateder?” • ”Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det!” • Sammanfattning
- 4.
- 5. Läsa en bok Diskuteraen svår frågeställning Spela in en film Skriva en berättelse Söka information om ett aktuellt problem Samtala om något vi läst Programmera en robot Bygga en 3D version av en världsdel
- 7. Påvesätets huvudort var en gångi Avignon!
- 8. Vad händer omdu bild-googlar på teacher?
- 9. Bilder från: Wikimediacommons Ett nytt ekosystem för lärande
- 10. Vad är ettrum för lärande där alla läroplanens förmågor får plats? Hur ska de skriva prov?!
- 11. Vad är ettklassrum på 2000-talet? eduspaces.se
- 12. Fysisk lärmiljö Digitallärmiljö Social och kulturell lärmiljö
- 13. 1. Vision basedschools 2. Self-made classrooms
- 14. ”Jag blev världenssämsta lärare”
- 16. Vittra Telefonplan Allt varfantastiskt. I teorin.
- 17. Vilka utmaningar innebären miljö som inte signalerar skola?
- 18. Jag hade inteinsett hur mycket av skolans verksamhet som bygger på kontroll
- 19. Att överleva förändringoch hitta en väg framåt
- 20. 1. ”Bli världensbästa lärare” Eller snarare… var så intressant att eleverna vill vara med dig!
- 21. Bildkälla: Playstation Europeon Flickr Intressant ingång + skapande metoder med hög elevinteraktion
- 22.
- 23.
- 24. 2. Lär elevernainre kontroll
- 25. blixtjakten.se Tänk om skoldagenvar ett spel?
- 26. ”Var är minkateder?”
- 27.
- 29. Elevcitat: Man har lättareatt kommunicera med andra och höra olika åsikter och tankesätt. När gruppsamtal förekommer blir det bättre och mer informativa samtal. - Emelia Eleverna kan känna sig mer bekväma och vara sig själva. När eleverna kan vara sig själva blir stämningen inte lika spänd som i ett vanligt klassrum. - Elin Det finns helt enkelt alla olika sätt för alla att koncentrera sig i denna klassrum.Jag har börjat vara mer lugn i klassrummet så jag inte t.ex höjer min röst för mycket längre. Det har blivit lättare för mig att koncentrera på just det jag studerar. - Calle Det känns som man har fått en bättre relation med lärare. - Tove Jag kan knappt tänka mig att gå tillbaka till ett “vanligt” klassrum nu. - Maedot
- 30. Strengths Weaknesses Opportunities Threats Elevernatrivs bättre Kan välja olika ställen att arbeta på Fler samtal Använda rummets utformning för att designa olika slags lärsituationer Stimulerar kreativitet Färre skrivytor/bänkar Eleverna blir ”för avslappnade” Läraren blir osäker i sin roll när strukturerna ändras Tänka nytt och innovativt kring undervisningen Hierarki kring särskilt attraktiva sittplatser Risk att ljudnivån ökar med friheten Bättre relation lärare/elev Svårt att skriva prov
- 32. -”Klassrummet var gammaltoch ruttet, så jag gjorde om det!”
- 33.
- 35. Långsiktig plan förvärdegrundsarbete och arbetsro: Åk 4: Vad: Fokus på sammanhållning, värdegrund, samarbete, empati, normkritik, acceptans, olikheter, kamratskap, tillhörighet, trygghet Hur: Utflykter, mycket lek, mycket "vänja sig in och lära känna", skapa och öka självkänsla och motivation, rolig undervisning, känna på att lyckas, positiv feedback, enkla utmaningar med mycket vägledning och stöd, öva upp ett "det finns inget rätt och fel - det viktiga är analysförmågan och reflektion"-tänk, så smått börja med flippat klassrum (framförallt förförståelse och förberedelse inför lektioner).
- 36. Åk 5: Vad: Medvetetlärande, eget ansvar, bättre lära känna läroplan, utvärdering, självbedömning, "lära att lära” Hur: Lära ut strategier för att söka fakta, vara källkritisk och använda olika källor, träna på att följa instruktioner, osv. Gå djupare in på ämneskunskaper och bygga på med utmaningar successivt för att öka motståndet och utvecklingen men inte trycka ner självförtroendet. Arbeta aktivt med flippat klassrum och olika sociala medier som plattform för redovisning och diskussion.
- 37. Åk 6: Vad: Förhoppningsvisordentligt invanda i fritt arbetssätt, grupparbeten, projektarbeten, eget ansvar, flippat klassrum, läroplan, medvetet lärande. Hur: Fortsatt arbete på samma sätta men öka fokus på måluppfyllelse (nationella prov, betyg), framtidsanknytning, vad vill jag bli när jag blir stor? Hur vill jag vara som människa? Vilka mål har jag i livet? Hur vill jag att andra ska uppfatta mig? Varför är det viktigt att lära sig? Vad är egentligen betyg och varför är de viktiga?
- 38. Våra bästa råd: Bestämdig för varför ska du göra om. Vad vill du uppnå? Prata om det med eleverna och låt dem vara delaktiga i processen Hur stort eller litet kan man tänka? Ta reda på de ekonomiska förutsättningarna Ta reda på om det finns byggtekniska möjligheter och hinder Ha en genomtänkt plan för klassrummet som kommuniceras Innan: Förbered så mycket som möjligt kring organisation, förhållningssätt och struktur
- 39. Under tiden: Ha inteför tydliga förväntningar på vad som ska hända när det är klart Var öppen för vad som händer Utvärdera regelbundet, funkar det som är tänkt? SWOT Skapa strukturer Prata om förändringen och lära att lära-processen, varför är det jobbigt? Förändring gör ont, men det är för att vi ska växa tillsammans med den
- 40. Fysisk lärmiljö Samtal Formativ undervisning Utvecklaförmågor Inkludering Variation
- 41.
- 42. Social och kulturelllärmiljö Mening Sammanhang Organisation Innovation Lärande
- 43. Referenser: Fysisk lärmiljö: The Futureof the Physical learning environment (OECD 2011) Engaging with Educational Space - Visualizing Spaces of Teaching and Learning (Umeå Universitet 2014) Choosing the Right Classroom Design Team (And 10 Key Questions to Ask), Peter C. Lippman, THE Journal Designing Collaborative Spaces for Schools, Peter C. Lippman, THE Journal nnovative Learning Environments, Educational Research and Innovation, OECD Publishing, OECD, 2013. Standardised design for schools. Old solution, new context?, OECD Centre for Effective Learning Environments, OECD, 2011. Teacher adaptation to open learning spaces, Scott Alterator and Craig Deed, Issues in Educational Research, 23(3), 2013 315 La Trobe University, 2013. Digital lärmiljö: Students, computers and learning - Making the connection (OECD 2015) 1-1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring (Tallvid 2015) Det digitala läsandet - Begrepp, processer och resultat (Rasmusson 2015) Att förändra skolan med teknik - bortom en dator per elev (Grönlund 2014) Didaktisk design med digitala resurser (Åkerfeldt 2014) En elev - en dator - Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan (Fleischer 2013) Design för lärande - ett multimodalt perspektiv (Selander & Kress 2010) Social och kulturell lärmiljö: Det sociala klimatet: Den dolda sidan av skolan som lärandemiljö (Westling Allodi, Mara 2011) Goda lärmiljöer - Vägar att möta elever för en inkluderande skola (Risberg, 2015) An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education. Vol 25, No. 3, 239-252. (Nilholm, C., & Alm, B. 2010) Möjligt att vända en skola i kris genom interna utvecklingsprocesser: Lärandemiljö: skolutveckling genom det sociala klimatet (Westling Allodi, Mara 2013)
- 44.