2. Målsättning
utvecklingsåret
19/20
I ett kollegialt lärande och med stöd av funktioner i kommunen får pedagogerna
fördjupade kunskaper kring:
Hur undervisningen kan utformas på ett varierat sätt med digitala verktyg
och digitala resurser för att gynna elevers lärande.
Hur undervisningen kan utformas för att stötta våra elevers utveckling av
den kommunikativa förmågan och för att möta våra elever i utvecklingen
kring läsa, skriva, tala, lyssna i alla ämnen.
Dessutom:
Påbörja en progressionsplan kring hur vi använder digitala verktyg och
digitala resurser på ett likvärdigt sätt i F-6 verksamheten.
Påbörja ett systematiskt arbete kring hur vi följer och dokumenterar
nyanlända elevers lärande och underlag till beslut om svenska som
andraspråksundervisning.
3. 4 aspekter av digital kompetens.
Att förstå
digitaliseringens
påverkan på samhället
Att kunna använda och
förstå digitala verktyg och
medier
Att ha ett kritiskt och
ansvarsfullt
förhållningssätt
Att kunna lösa problem
och omsätta idéer i
handling
Hur eleverna genom
undervisningen kan ges
förutsättningar att utveckla
sin förståelse för
digitaliseringens påverkan
på samhället och vilka
risker och möjligheter som
den kan föra med sig. Det
handlar dels om att förstå
hur förändringarna
påverkar samhället och
individen, dels om att
förstå hur individen själv
kan påverka samhället och
sin egen situation.
Hur eleverna genom
undervisningen kan ges
förutsättningar att
fördjupa och bredda sina
kunskaper om och
användning av digitala
verktyg och medier,
inklusive programmering.
Det är viktigt att utveckla
en tilltro till sin förmåga
och kunskaper att använda
sig av digitala verktyg och
medier i olika
sammanhang och med
olika syften.
utveckla förmågan att
granska och värdera
information från olika
källor utifrån relevans och
trovärdighet. Detta
omfattar bland annat att
kunna sovra i ett stort
informationsmaterial samt
att ställa frågor och
begränsa sökningarna för
att få fram den information
som eftersöks. Det handlar
också om att göra
personliga
ställningstaganden och
agera ansvarsfullt mot sig
själv och andra.
hur digitala verktyg och
medier kan göra det
lättare att lösa problem
och omsätta idéer i
handling. Det kan handla
om allt från mindre,
individuella och vardagliga
frågor till större
samhällsomfattande
problem.
4. Läroplanen - fritidshemmet
Fritidshemmet följer läroplanens första och andra del: Skolans värdegrund
och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Där står
bland annat att:
• Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen
påverkar individen och samhällets utveckling.
• Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital
teknik.
• De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt
förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå
risker samt kunna värdera information.
• Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende
samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.
6. Läroplanen - fritidshemmet
• Del 4 – Centralt innehåll:
• Språk och kommunikation
• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och
argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga
händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Digitala verktyg och medier för kommunikation.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur
ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
7. Läroplanen - fritidshemmet
• Skapande och estetiska uttrycksformer
• Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild,
musik, dans och drama.
• Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
• Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
• Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.
8. • Natur och samhälle
• Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom
samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel
med ord och bilder.
• Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem.
• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
• Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser
framställs i medier och populärkultur.
• Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur
gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
• Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
• Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation.
• Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Läroplanen - fritidshemmet
9. • Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
• Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
• Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika
årstider och i olika väder.
• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i
naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
• Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika
naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen
mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska
välbefinnandet.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/digital-
kompetens-i-fritidshemmet#h-Laroplanen
Läroplanen - fritidshemmet
10. Digital kompetens
Lärverktyg!
”I skollagen och i läroplanerna är
lärverktyg ett samlande begrepp
för såväl digitala som andra
verktyg för lärande. I läro- och
kursplanerna används begreppen
digital teknik, digitala verktyg och
digitala medier.”
12. Digital kompetens
Digitalt
verktyg! ”Ett digitalt verktyg kan vara en fysisk
enhet som exempelvis en dator, smart
telefon eller en kamera. Det kan också
vara en programvara eller en
internetbaserad tjänst.”
13. Digital kompetens
Lärresurser,
lärmiljö och
lärplattor ”Ordens första del visar att syftet är
att underlätta och förstärka lärandet.
Det lärverktyg som i utbildning kallas
lärplatta kan också, särskilt utanför
undervisningssituationer, kallas för
dator- platta eller surfplatta.
Sammanhanget kan alltså avgöra hur
vi använder begreppen.”
14. Digital kompetens
Digitala
(lär)resurser
”Allt material som är digitalt och som
kan användas som resurs i elevernas
lärande. Innefattar allt från verktyg
och hemsidor till bilder, animationer
och texter samt IKT (informations-
och kommunikationsteknik) som i sin
tur innefattar teknik och blir verktyg
för kommunikation, skapande,
lärande och kunskapssökande.”
15. Hur jobbar vi med
digital kompetens på
fritids?
Vad gör ni i er
verksamhet som
stämmer överens med
ovanstående delar i det
centrala innehållet?
https://pedagog.malmo.se/2015/05/10/mote-pa-mitten-kooperativt-larande/
16. Skola och fritids uppdelat:
Elevsvar Digitala verktyg.docx
Vad säger eleverna?
Klassvis: ElevintervjuSkolaSKUA digitala verktyg klass.docx
17.
18.
19. Sekreteraren i gruppen
samlar in tankarna och
mailar mig:
• Vilka möjligheter ser ni
kring hur digitala
resurser kan stötta våra
elever på fritids?
• Vilka tankar tänker ni
kring progression?
Editor's Notes
Ett av målen som vi satt för det här året är att iaf påbörja en progressionsplan kring digitala verktyg och resurser på ett likvärdigt sätt i F-6 verksamheten. Jag kommer att försöka göra det här tillsammans med ledningsgrupperna och Johan K. Men för att kunna tänka vidare så måste vi ha något slags nuläge. Vad gör vi i dagsläget och utifrån styrdokumenten hur tänker vi att vi skulle vilja göra?
I läroplanernas första och andra del beskrivs de fyra aspekterna av digital kompetens övergripande, medan de i de övriga delarna beskrivs mer konkret.
Kommentarsmaterialet: ”Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå”
”EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens har varit utgångspunkt för skrivningarna i läroplanerna och kursplanerna. Här följer en genomgång av fyra aspekter av digital kompetens så som de finns beskrivna i styrdokumenten.”
Programmering som exempel:
I läroplanerna finns programmering med som en del av den digitala kompetens som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens.
Men även den sista med tanke på de fyra aspekterna.
Visa innan de tittar själva på det centrala innehållet.
Två uppgifter att jobba med en stund nu…
Stryk över vad det står om digitaliseringen och sortera begrepp. Vilka hör ihop? Vi pratar om de här olika begreppen vad menar dem med dem olika?
På länken ”Digital kompetens på fritids” så finns också den här delen av det centrala innehållet med
Hur jobbar ni med de här delarna nu och hur skulle ni vilja jobba, hur tänker ni kring progressionen?
Reda ut lite begrepp…
På Padleten (den digitala anslagstavlan) som ni kommer att ha tillgång till efter idag, läggs på ”kollegialt delande”-teamet, så hittar ni även kommentarmaterialet: Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.
I läro- och kursplanerna används begreppen digital teknik, digitala verktyg och digitala medier.
Inom utbildning används digital teknik ofta som ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta program- vara. Ett digitalt verktyg kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Digitala medier omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier. Inom utbildning används även begrepp som lärresurser, lärmiljö och lärplattor. Ordens första del visar att syftet är att underlätta och förstärka lärandet. Det lärverktyg som i utbildning kallas lärplatta kan också, särskilt utanför undervisningssituationer, kallas för dator- platta eller surfplatta. Sammanhanget kan alltså avgöra hur vi använder begreppen.
Reda ut lite begrepp…
På Padleten (den digitala anslagstavlan) som ni kommer att ha tillgång till efter idag, läggs på ”kollegialt delande”-teamet, så hittar ni även kommentarmaterialet: Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.
Hülya och på workshopen kring digitaliseringen så pratade vi om digitala resurser. Vad menas med det då?
För att göra ett nuläge så tänkte jag att vi kunde jobba med den kooperativa strukturen mötas på mitten. Det betyder att man sitter själv och tänker, antecknar först och sedan redogör för varandra i gruppen hur man tänkt och sammanfattar gruppens tankar i mitten.
Jag har också kopierat upp det eleverna svarat på skolan. Svaren är uppdelade årskursvis men ni ser också vad eleverna på fritids har svarat. Om ni vill bläddra och kika lite på det i samtalet eller när ni tänker själva.
Man kan ju ha läroplanen liggande lite bredvid. Men hur skulle ni vilja ha det? Vad tänker ni kring progressionen? Vad är lämpligt förr de yngsta och ända upp till de äldsta? Gärna med tanke på kopplingar till läroplanen och dess aspekter och hur det digitala kan stötta våra elever i sitt lärande.