Download to read offline
More Related Content
Similar to Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015
- 1.
- 2. Learning Study påHöglundaskolan Mittlärande 2015 anna-karin.ericsson@skola.sundsvall.se
- 3. Bakgrund • Diskussioner iämneslaget: – Vi vill jobba tillsammans – Prata om matematik – Utveckla undervisningen – Besöka varandras lektioner Hur gör vi med feedback? Tydlig mall över vad vi ska fundera kring och ge feedback på – Lesson study och Learning Study • Kontakt med STU. Projektpengar från Läsa Skriva Räkna projektet
- 4. Varför Learning Study? •Synliggöra tyst kunskap om undervisning. • Bryta ensamtraditionen och kollektivisera kunskap. • Jag är inte ensam, alla är ansvariga för lektionsinnehållet. • Intellektuell stimulans och nya ämneskunskaper. • Grundforskning i vardagen. • Bättre undervisning (innehållet) ger ökade elevresultat. • Learning Study är systematisk kunskapsbildning (Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet…)
- 5. Olika LS projekt Åk1-5 • Tiotalsövergångar i subtraktion • Likhetstecknets betydelse • Bråk • Vinklar • Area • Formler • Mätning • Dubbelt/hälften Åk 6-9 • Proportionalitet • Negativa tal • Kortdivision • Enhetsomvandlingar • Densitet • Spanska pronomen • Engelsk läsförståelse • Att läsa mellan raderna • Att springa 30m snabbt
- 6. Learning Study ochLesson Study Båda modellerna karaktäriseras av att en grupp lärare tillsammans arbetar med: - planering - genomförande - utvärdering - revidering av undervisningen i ett cykliskt förlopp.
- 7. Skillnaden mellan modellerna LessonStudy och Learning Study • Arbetet i en Lesson Study är mer inriktat på lektionsdesign, samt utprövning av elevaktiviteter och uppgifter. • Elevernas lärande är det centrala i en Learning Study. Vi utvärderar elevernas kunskaper både före och efter undervisningen för att kunna bedöma hur undervisningen bidragit till elevernas lärande. • Learning Study har variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Hur innehållet kan variera så att eleverna förstår och kan använda kunskapen i andra sammanhang.
- 8. Variationsteorin Innebär att fokuserapå: • Vad ska eleverna lära (Lärandeobjekt) • Vad det innebär att kunna detta (Kritiska aspekter) • Vad eleverna har för uppfattningar/svårigheter med detta (Kritiska aspekter) • Hur innehållet kan variera så att eleverna förstår och kan använda detta i andra sammanhang (Variationsmönster)
- 9. Lärandeobjekt • Vad harvåra elever svårt att lära? • Vad tycker vi att det är svårt att undervisa om så att alla elever lär sig? • Avgränsning och precisering – vad kan ingå i vårt lärandeobjekt med tanke på undervisningens omfattning? (En lektion) Lärandeobjekt: Att kunna teckna och tolka matematiska uttryck
- 10. Kritiska aspekter • Deaspekter eleverna måste urskilja för att uppnå lärandeobjektet – De aspekter som eleverna ännu ej urskilt • Ta hjälp av två frågor: – Vad innebär det att kunna lärandeobjektet? – Vad har eleverna för uppfattning om lärandeobjektet? - lärarnas erfarenheter - kända ”felsvar” och ”missuppfattningar” - resultat från forskning - andra Learning Studies
- 11.
- 12. • Elevernas förkunskaper kartläggskring det valda lärandeobjektet genom ett förtest. • Alla elever som deltar i studien gör förtestet. - Testet ska innehålla svårigheter som vi tror/vill att eleverna ska falla på. - Förtestet rättas och elevernas misstag och kunskapssvårigheter synliggörs.
- 13. Två uppgifter urvårt förtest
- 14. • Analys avförtestet görs tillsammans. • Nu gör vi en detaljerad lektionsplanering tillsammans. – hur lektionen ska angripa de kritiska aspekterna. – vad krävs för att eleverna ska förstå innehållet. – Hur kan vi hjälpa eleverna att få syn på det vi tror är kritiskt? – Hur kan vi använda vanliga elevsvar för att tex skapa kontraster? – Vad ska hållas konstant och vad ska varieras? – Vilka variationsmönster vill vi skapa – en aspekt i taget, flera aspekter -samtidigt, i vilken ordning, …?
- 15. • En igruppen genomför den gemensamt planerade lektionen och den spelas in. • Kameran är riktad mot den undervisade läraren och lektionsinnehållet. • Några dagar efter lektionen görs ett eftertest. (Samma test som förtestet)
- 16. • Vad vardet eleverna förstod och inte förstod? • Vad måste vi förtydliga för att nå vårt lärandeobjekt? • Lektionen förfinas och den förbättrade lektionen genomförs av en annan lärare i en ny grupp • Cykeln fortsätter… 3-4 gånger
- 17. • En viktigdel i studien är dokumentationen – vad man gjort – vad man kom fram till – resultatet
- 18. Resultat KA: Parentesernas betydelse 9– 5 + 3 a. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 7 b. Placera parenteser så att uttrycket blir lika med 1 Förtest Eftertest Lektion 1 (7f) 11% 38% Lektion 2 (7e) 40% 67% Lektion 3 (6a) 18% 77%
- 19. Våra lärdomar • Denämnestid vi hade tillsammans använde vi till att utveckla matematikundervisningen. – Använd tiden till rätt saker – Hur sprider vi information – Inköp • En kritisk aspekt taget! – Genomgångar – Planering av arbetsområden • Vad får jag inte ta för givet? - Backa ganska långt vid inledningen av en genomgång • Vinster med att analysera tester/resultat – Dra lärdomar av elevernas missuppfattningar – Utgå från elevernas förkunskaper i större utsträckning • Kollegiala lärandet
- 20. Litteratur och webbplats LearningStudy – undervisning gör skillnad Tuula Maunula Joakim Magnusson Christina Echevarria learning study – en guide Johan Häggström Maria Bergqvist http://ls.idpp.gu.se (skolverket, ncm och gu) Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Skolverket
- 21. Att organisera enLearning study • 3 – 5 (min 2 max 6) lärare som undervisar i samma ämne och i närliggande årskurser. • Handledare med erfarenhet av LS. • Elever i samma åk eller med ett års skillnad. • Möjlighet att träffas kontinuerligt och ostört under ca 10 planeringsträffar på vardera 1,5 – 2 timmar. • Pågår under en termin eller en del av läsåret.
- 22. Vad roligt attdu kom och tack för att du lyssnade!