Saker jag lärt mig vid IKT-studion

Saker jag lärt mig genom arbetet i IKT-studion
- och vad blir utmaningarna som IKT-pedagog hos Didacticum?
Anna F Söderström, VT2018 anna.soderstrom@liu.se
CC BY SA
Den inre resan - ledningsgruppen 28/2 - 2018

Vem är jag? Vad gör jag här?

Jag ska prata om erfarenheter från mitt arbete sen 2011, men också kort om vad vi kan lära oss av forskning inom området IKT och pedagogik.

Anna F Söderström

CC BY SA

anna.soderstrom@liu.se

This device will save my life,
I´ll never have to work again!
- Eddie Izzard om ”Technojoy and technofear”
2011:
Hur det hela började med arbetet i IKT-studion. Technojoy vs technofear: Linnea och jag representerade på sätt och vis båda personligheterna.

Teknikstrul
Problemlösningsstilar - att komplettera varandra.

Anna F Söderström

CC BY SA


Stärka oss och andra, det är oftast fråga om ett mindset, förmåga att lösa problem och hitta motivation till det. Hur vi försöker hantera vårt arbete, med engagemang och stolthet. Vi har på många sätt ett väldigt roligt jobb.

Anna F Söderström

CC BY SA


Beprövad erfarenhet
kombinerat med
vetenskaplig grund
Hur ska en besvara frågan som ofta dyker upp: Finns det forskning på det?

Vilka frågor ska en ställa?
Didaktik
IT-system
Pedagogik
Socio-ekonomiska aspekter
Ekonomi
Formativ vs summativ bedömning
Teknik
Visuell kommunikation
Effektmål
Framtidens arbetsmarknad
Digitalisering
Rummets betydelse för lärande
Flipped classroom
Miljö
Forskning om IKT…i relation till vad?

CC BY NC SA: Linnea Björk Timm, Flickr
Vad kan vi lära oss
av de interaktiva
skrivtavlorna?
Interaktivitet
eller
dyr projektorlösning?
Studier från
USA/Storbritannien
(2010) och
Australien (2017)
Från pedagogisk
storsatsning
(2008-2015)
till tillfälligt fenomen
(2017)
Framgångsfaktorer
- vad krävdes för
att lyckas?
THE EFFECTS OF INTERACTIVE WHITEBOARDS (IWBs) ON STUDENT PERFORMANCE AND LEARNING: A LITERATURE REVIEW
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2190/ET.38.3.b
Teachers’ technology adoption and practices: lessons learned from the IWB phenomenon
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13664530.2017.1363083
1. Det går både att ta med sig lärdomar från studier där tänkt resultat har uteblivit – lära av misstag, men också ta med sig framgångsfaktorer. För att gå in lite närmare på vad den här typen av studier kan innebära tänkte jag knyta an till ett
IKT-verktyg som präglade starten av IKT-studion 2011, nämligen den interaktiva skrivtavlan. Här av märket SmartBoard, som är den mest etablerade varianten inom utbildningsväsendet. Att fokusera så specifikt på ett verktyg har att göra med att
det sen 2008 och fram till 2015, skett en stor investering inom Storbritannien, USA och Australien, deras utbildningsväsenden har utrustats med denna teknik – oavsett om det varit efterfrågat, eller inte och i och med detta börjar det finnas
möjlighet att ta fram data och dra vissa slutsatser – om inte annat lärdomar av detta.
Här har vi då IKT-studions första interaktiva skrivtavla, av märket SmartBoard. Ett verktyg som snabbt hittade entusiastiska användare hos dem som studerade lärarprogrammet, inriktning skolans tidigare år. Men sen då?
Att få till interaktion med den här typen av teknik är enligt en del studier mer gynnsamt för lägre åldrar, vilket kan indikera att det är en större utmaning bland äldre barn/studenter. Wow-faktorn försvinner alltmer, och det behövs fördjupning och
andra sätt att bearbeta stoffet för att kunna bygga vidare på det som interaktiva skrivtavlor kan visa upp. Den tavla som funnits i studion blev allt mer en rätt dyr projektorlösning, och den fick kompletteras med en whiteboard – eftersom
annotering skedde analogt snarare än direkt på tavlan. I studier från 2010 och 2017 blir det tydligt att det finns lärdomar att dra både av det som inte funkat och fundera över varför, men också se de exempel som varit framgångsrika sett till elever/
studenters motivation, nivå av interaktion och kollaboration med hjälp den här typen av satsning. Det som båda studierna visar på är bland annat att det behövs en pedagog, tid, arbetslag – men också en stöttning från ledning och en tydlig kultur
inom den aktuella skolan att använda digitala verktyg. Jag kommer återkomma till detta men en slutsats som studien från 2017 också drar är att det inte går att massinvestera i ett verktyg utan att ta hänsyn till de olika discipliner och ämnen som
utbildningsväsendet förväntas jobba med. Och detta är lärdomar jag tar med mig för att fortsätta fundera över vilken roll IKT-pedagogerna och Didacticum kommer ha framöver i relation till högskolepedagogik och digitalisering.

1 Pedagogisk idé först
teknikval sen
Det absolut viktigaste!

teknikval sen
Bearbeta
Beskriva
Dokumentera
Förklara Kritiskt granska
Presentera
Skapa
Utvärdera
Strukturera
Förmågor

teknikval sen
Bearbeta
Beskriva
Dokumentera
Förklara Kritiskt granska
Presentera
Skapa
Utvärdera
Strukturera
Annotering
Kollaboration
Feedback
Reflektera
Peer-to-peer
Interaktion
Instruktion
Lärandeaktiviteter i relation till detta, sen kan en börja fundera över verktyg för digitala och analoga val.

Vi representerar olika ämnen - med sina specifika karaktärsdrag, men det går att ställa sig ett antal frågor kring vad du som lärare vill att studenterna ska öva för förmågor i relation till ämnet. En del ämnen vinner på att använda sig av
visuellt stöd, andra kanske räcker med instruktioner via en ljudfil, en tredje behöver bearbeta ett komplext innehåll genom diskussioner med lärare och andra studenter.

Kollegialt lärande
Värna om
entusiasterna
Personal Learning Network (PLN)
2
Det finns studios av olika slag vid LiU. Viljan att producera pedagogiskt material är stort. Det görs podcasts, skärminspelningar, quizzar, det används responssystem, appar i mobila enheter, bildspel med ljud, det finns YouTube-kanaler
och Lisam-kanaler. Det instrueras, dokumenteras, delas med varandra - men inte i den utsträckning jag skulle önska. Det blir lätt isolerade öar, där många går igenom samma misstag som någon annan redan gjort. Vi träffar dessa vid
Pedagogikdagarna och har kontakt med en del via mail, men eftersom bra ljud/bild/videoproduktion kräver lite mer kunskap än vad pedagogerna med teknikintresse har så behövs någon typ ev medieproduktionsstöd. Det kan vara för
att bättre samordna resurser, men också för att stötta entusiaster att ta sig vidare och utveckla idéer. Det kan även utgöra ett stöd för dem som inte ännu har vågat prova. Best practices har vi i och med Pedagogiska språnget och
andra utvecklingsprojekt inom pedagogik börjat samla på oss som lärosäte – och det ska vi givetvis fortsätta med! Förebilder för varandra och för våra studenter.

Problemlösning
inkl relevant
informationssökning
if (misslyckande):
träna_mer()
försök_igen()
Tålamod
med den
föränderliga
tekniken
3
Den här bilden ﬁnns med för att illustrera ett slags mindset som behövs - både hos lärare och studenter för att kunna navigera i det föränderliga landskap av digitala tjänster, begrepp och även bli bättre på att genomskåda sånt som
lätt blir modeord utan någon egentlig konkret handling. Att göra om en kurs totalt, med hjälp av exempelvis en helt ny verktygslåda kräver att en övar innan. Att skapa en ﬁlm är ett hantverk i sig, att redigera ljud och fundera över tal-
tics är ett annat. Och att tekniken är föränderlig och utvecklas konstant är ju en del i dess charm, även om det kan vara bra att åtminstone landa i ett antal möjliga standarder för att kunna ge it-tekniker, ikt-pedagoger en ärlig chans att
stötta.

teknikval sen
Kollegialt lärande
Värna om
entusiasterna
Personal Learning Network (PLN)
2
Problemlösning
inkl relevant
informationssökning
if (misslyckande):
träna_mer()
försök_igen()
Tålamod
med den
föränderliga
tekniken
3
Och den absolut mest kritiska punkten i relation till allt detta - ett krav för att lyckas med utvecklingsarbete: Tid. Tid att lära sig ny teknik, tid att bolla pedagogiska idéer, tid att producera/ta hjälp/beställa, tid att genomföra och
utvärdera för att sen ﬁnjustera

Nivå 1: Entusiastdrivet - göra själv
vi behöver reda ut frågor kring juridik och ersättning
Kontoret som studio, viss handledning från IKT-pedagog
Nivå 2: IKT-pedagogerna och LiU IT:s
utbildningar - göra tillsammans
Personell resurs och lokal via IKT-studion
och Didacticum
Nivå 3: Medieproduktionsstöd (bild, ljud,
video) personal med dito relevant studio
Nivå 2: Göra tillsammans - på gång
bokningsbara studios på varje campus
IDAG FRAMTIDEN
Lokala initiativ
Studios, digitala verktyg som
finns i organisationen redan
Idag, på gång och önskan om resurser i framtiden.

För att återknyta till det mina kollegor pratade om i måndags ang olika nivåer av produktionssteg så har vi redan från början erövrat en del av dem. Via IKT-studion har jag dels fått förmånen att testa, prova och bygga vidare kring den
produktion som går att göra vid det egna skrivbordet, dels kommit i kontakt med många som själva eller tillsammans med kollegor experimenterar med ljud, bild, video. En del kör avancerade varianter av flipped classroom, en del
jobbar systematiskt med quiz i Lisam, andra låter studenterna själva stå för filmarbetet för att reflektera över en process eller förklara komplex teknik. Vi är som lärosäte även inne på nivå 2, göra tillsammans – i och med det kursutbud
som finns via LiU IT utbildningar och IKT-pedagogerna som är knutna till Didacticum från årsskiftet. Min förhoppning är då också att kunna knyta entusiaster och lokala initiativ närmare för att kunna hitta gemensamma problem, men
också lösningar. Och för att kunna vidareutveckla pedagogiskt material med hjälp av bild, ljud och video behövs även någon form av medieproduktionsstöd – som kan LiU, som kan bild, ljud, ljus, video och den typen av
kommunikation som är relevant att leverera som ett komplement till det material och de aktiviteter vi redan idag bygger in i begreppet utbildning.

Nivå 1: Göra själv - utforska verktyg
Good enough, göra med det som ﬁnns och våga experimentera. Exempel ur min egen verktygslåda och hur det går att använda BYOD-utvecklingen alltmer i kurser med studenter. Det går att göra mycket med en smartphone!

Anna F Söderström

CC BY SA


Av Per Erik Strandberg sv:User:PER9000 CC-BY-SA-2.5 via Wikimedia Commons
DEN OPTIMALA VERKTYGSLÅDAN
Finns den? Börja med det som finns i din arbetsdator - utforska PowerPoint. Lägga ljudspår. Exportera som film. Etc. LiU IT har utbildningar som fler skulle behöva ta del av för att utforska det som redan finns, men som även byggts
ut över tid.

”Håll i, håll ut, håll om”
Beatrice Barlinger, skolledare Nya Munken, Linköping
om skolutveckling i en digital tid
Källa: http://www.voister.se/artikel/2018/02/hall-ut-och-hall-om/
Stärkande citat. Utvecklingsarbete är roligt, men ibland frustrerande. Och det ﬁnns mycket idéer och tankar att hämta från det förändringsarbete som sker idag i skolan vad gäller digitalisering och IKT. Med nya formuleringar i
styrdokument måste skolan ha med detta i sitt arbete - och resultatet blir elever som en dag kommer till högre utbildning där det ﬁnns väldigt olika sätt att bemöta detta.

Anna F Söderström

CC BY SA


Gör tekniken läraren överflödig?
Det många befarar. Ställdes när ﬁlmen skulle revolutionera skolan.

När radion skulle revolutionera skolan.

TV:n.

Svarta tavlan. Flanellograf. Whiteboard. Lightboard.

Internet. Sociala medier. Interaktiva skrivtavlor. Streaming.

MOOC. iPad. AI. Robotar.

Anna F Söderström

CC BY SA


Vad tror du själv?

Anna F Söderström

CC BY SA


Saker jag lärt mig vid IKT-studion

Recommended

Recommended

More Related Content

What's hot

What's hot (20)

Similar to Saker jag lärt mig vid IKT-studion

Similar to Saker jag lärt mig vid IKT-studion (20)

More from IKT-studion

More from IKT-studion (20)

Saker jag lärt mig vid IKT-studion