Hur personalen på Vretens förskola tar emot och bemöter nya familjer utan att låta språket vara ett hinder

1. Att möta många kulturer i
förskolan, ett interkulturellt
arbetssätt
Hur vi tar emot och bemöter nya familjer utan att låta språket
vara ett hinder
Ann Nordlund
Annelie Billfors
Monica Westling

2. Interkulturalitet
Mångkultur
Termen mångkultur används ofta för att beskriva samhällen som
innefattar många olika kulturer.
Interkultur
Interkultur betyder en gränsöverskridande process, en interaktion
mellan människor från olika kulturer samt en ömsesidighet för
varandra (Lahdenperä, 2004; Lorentz, 2007).
Eklund (2003) menar att interkulturell pedagogik är en ständigt
pågående process som syftar till att övervinna och överbygga
kulturella barriärer. För att kunna skapa en bra interkulturell miljö,
krävs det att alla lärare samverkar och använder sig av en
helhetssyn på barn och föräldrar.
Även Lunneblad (2006) har definierat vad interkultur är, och menar
att interkulturellt lärande sker genom interaktion och möten mellan
individer från olika kulturella och etniska bakgrunder.

3. Interkulturellt
förhållningssätt
Ett interkulturellt förhållningssätt handlar om en öppenhet mot den mångfald
av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, alltså att se på
flerspråkighet som en kompetens, en rikedom.
Detta innebär att vi pedagoger är nyfikna och visar viljan att lära känna
barnens hemkulturer och språk
kommunicerar och samverkar med föräldrar och barn om deras
erfarenheter, åsikter och värderingar kring barnuppfostran och utbildning
har en positiv attityd till det mångkulturella samhället
har en förmåga att kunna betrakta den svenska och den
etniska identiteten ur ett globalt perspektiv

4. Vretens ledord:
Lyssna
Närhet
Tid
Hinna-Höra-Hela
Artighet
Nyfikenhet
Ordrikedom, benämna
Upplevelser
Härma
Samspel

5. Lyssna
• Vi lyssnar noga och försöker alltid
förstå.
• Vi frågar och reflekterar.
• Vi bryr oss om vad barnen vill och
tycker, deras synpunkter tas tillvara.

6. Närhet
• Vi är där barnen är.
• Vi leker med barnen och intresserar oss för deras
göranden.
• Vi samtalar och funderar tillsammans med barnen i
leken.

7. Tid
• Vi stannar alltid upp och låter
barnens frågor, funderingar,
tankar och beskrivningar få ta tid.
• Barnen ges tid att uttrycka sig.
• Vi stannar kvar och säger färdigt
alla meningar.

8. Hinna-Höra-Hela
• Varje person, stor eller liten, har rätt att förstå- bli
förstådd- och få tid att hinna med detta.
• På Vretens förskola ska alla få möjlighet att Hinna-
höra-hela!

9. Nyfikenhet
• Vi är nyfikna på barnens liv, intressen,
funderingar och tankar.
• Vi vill ta reda på vad barnen kan och vad de har
varit med om.
• Vi frågar föräldrarna om deras
bakgrund/upplevelser och tankar.

10. Ordrikedom
• Vi använder ett ordrikt språk med många
synonymer.
• Vi tänker på att variera språket och
benämner allt.
• Säg det du gör och gör det du säger.
• Vi samtalar, läser, berättar och reflekterar
tillsammans med barnen.
Smörgås
Macka
Cirkel
Ring
Bada
SimmaTjocksockaStrumpa

11. Artighet
• Vi lär ut artighet för det mår alla bra av.
• Varsågod, Välkommen och Tack så mycket är
ord vi använder ofta.

12. Upplevelser
• Vi ser till att barnen får uppleva nytt
och gammalt i en lagom mix.
• Vi ser till att miljön ute och inne
förändras och utvecklas utifrån
barnens tankar om vardagen och
önskemål.
• Nya upplevelser ger många nya ord
• Vi ger barnen samma förutsättningar

13. Härma
• Vi använder oss av varandra som de fiffiga
kompisar vi är.
• Vi lär av varandra.
• Det är inte fel att ta efter och
göra lika som någon annan.

14. Samspel
• Att få vara och att få ha kompisar är det bästa
som finns.
• Vi ska organisera vardagen så att kamratskap
uppstår.
• Vi organiserar mötesplatser för språk och
samspel.

15. Första mötet
Inskolning och tolk
Låta det ta tid, utgå från varje familj, vara flexibel
De familjer vi möter har ofta ingen insyn i svensk förskola
Förutsättningar
Platstolk/Telefontolk?
Återkoppla till tolkförmedlingen

16. Information
• Dagen
• Regler vid sjukdom
• Kläder
• Blöjor
• Nötter, parfymer, godis
• Kost
• Vaccinationer
• Inga mobiltelefoner
• Regelverket kring heltid, deltid, 15-timmar, alla barn med annat
modersmål har rätt till 25/vecka i Sundsvalls kommun
• Försäkring
• Innebörden av aga-lagen, tystnadsplikt, anmälningsplikt
• Barnbidraget, utjämna ekonomiska villkor… ej asyl
• Information, på dörrar och muntligt
• Öppen kommunikation
• Förtydliga vilka olika samtal och möten vi kallar föräldrarna till och
varför

17. Vi är duktiga på att inte se språket som ett hinder:
Det är en mänsklig rättighet att kunna förstå och göra sig förstådd.
Föräldrarna har inte samma kunskap om svensk förskola och hur vårt
samhälle fungerar. De äger annan kunskap.
Kan inte kräva att dom ska ha internet och förskolan på webben, vi får
hjälpa till med mycket information. Vi hjälper till med alla papper som
rör förskolan.
Ta muntligt med föräldrarna.
Ge samma förutsättningar, bygg upp lager så att det finns att låna
skridskor, skidor och hjälmar.
Ta in på föräldramöten: BVC, tandvården, trafiksäkerhetsverket,
biblioteket, skogen mm.
Viktigt att tänka på…

18. Tydlighet
Använda synonymer, ge många ord för samma sak.
Visa bilder
Att vara nära så att vi kan tolka deras reaktioner, vad det är dom vill eller
inte vill
Börja där barnen är. Vi låter det ta tid, att verkligen försöker förstå vad
det är barnen vill
Konkret är jätteviktigt, lättare för barnen att behålla fokus
Lätt och konkret material. Men även vi pedagoger är ett material, vi är
dom viktiga
Prata med barnen inte till barnen

19. Modersmål
• Vi värdesätter barnens
flerspråkighet.
• Vi tar reda på vilket språk
som är barnens
modersmål.
• Vi samarbetar med
modersmålslärarna.

20. Samarbete med
modersmålslärarna
Det är vår uppgift att bjuda in mml i verksamheten
Ta med mml i vårt tema eller projekt, göra dom delaktiga.
Grovplanering att följa så att det blir en röd tråd under terminen.
Vi fördelar inte jämnt mellan avdelningar och barn
Strukturera och följa upp
Underlag till föräldrasamtal

21. Litteraturreferenser
Eklund, Monica (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i
svensk grundskola sedan 1960-talets början. Diss. Luleå: Luleå tekniska univ.,
2003.
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Lorentz, Hans (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället: en
analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren
1973-2006. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.
Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie
på en förskola i ett multietniskt område. Diss. Göteborg : Göteborgs
universitet, 2006.