7. Framtida nutida kompetenser
Moralisk kompass,
civilkurage, självkänsla,
ansvar för stora frågor,
hälsa, hållbar utveckling…
Läsa, räkna,
skriva...
Nätsmart, hantera
information,
kommunicera,
värdera…
Kreativ och nyskapande,
nyfikenhet,
experimentlusta och en
vilja till utveckling. kunna
omsätta tanke till
handling…
(Källa: Rektorsakademin)
8. Nationell IT strategi
Digitaliseringen ställer krav t ex
”I ett alltmer digitaliserat samhälle är det viktigt att skolan bidrar till att
utveckla elevernas digitala kompetens.
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för och förmåga att
använda digital teknik för lärande, kommunikation, skapande,
informationsbearbetning och problemlösning.
De ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt
förhållningssätt för att kunna värdera information, förstå risker och se
möjligheter, samt att ta ansvar för sitt eget handlande vid användning av
digitala medier.”
remiss Skolverket mars 2016
9. Digital kompetens
innefattar att:
använda och förstå digital teknik,
förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och
ansvarsfullt sätt samt
att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett
kreativt sätt med användning av digital teknik.
Skolverket ang remiss om att digital kompetens och programmering ska stärkas i skolan
10. Matematik och teknik
… träna eleverna i att skapa, beskriva och följa
entydiga och stegvisa instruktioner och att
använda programmering för att lösa problem.
…. till exempel om att använda programmering
för att styra föremål eller egna konstruktioner
men också att förstå att datorer styrs av program
och kopplas ihop i nätverk.
11. Samhällskunskap och
svenska
• I samhällskunskap handlar det bland annat om att
förstärka medie- och informationskunnighet, ökad
medvetenhet om hur digitaliseringen av samhället
ställer ökade krav på oss medborgare men också
hur det ger ökade möjligheter att till exempel
påverka beslutsfattande.
• I svenska och svenska som andra språk handlar det
om att förstärka arbetet med digitala texter, digital
läsning och att använda digitala verktyg av olika
slag.
13. MIK - tre kunskapsfält för skolan;
1. Kunskap om och förståelse för medier och information
som källor och form för demokratiska processer.
2. Värdering av medietexter och informationskällor.
3. Produktion och användning av medier och information.
17. 4 faser
Den första fasen: 2–6 år - surfplatta, spel, film, pussel
67 procent av 2-åringarna använder internet
Den andra fasen: 7–11 år - spel och video fortfarande det mest, börjar söka främst You
Tube, Skype, textmeddelande t ex KiK medlemmar i sociala nätverk t ex MSP, minecraft (fb 9 år
flickor)
Den tredje fasen: 12–15 år - fb, KiK, ask.fm, spel, You Tube film, pojkar och flickor mer
olika. Internet viktigt för skolarbetet
(Svenskarna och Internet 2015 av ii.se)
30. Hur källkritisk är du när du läser?
”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna
med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad
tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade
tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock
folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När
detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Hur många gånger behöver du vara källkritisk?
31. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna
med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad
tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade
tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock
folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När
detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”
(Mediakompassen.se)
32. källkritik mer än faktakoll
Trovärdighet i sms, mejl
Grooming
Spelsajter
mm
33. Integritet på nätet
Vem är jag?
Hur ger jag bilden av mig själv.
Vem bjuder jag in?
Vem vill jag tala med och varför vill jag tala med den.
Lösenordskoll
Vem kan mitt lösenord?
Vad är ett säkert lösenord?
34. Farhågorna
Enligt föräldrarna är det 13 procent av förskolebarnen 3-7 år som upplevt något
på internet som gjort dem upprörda eller oroade.
Denna andel ökar under de första skolåren (7-11 år) till 20 procent.
33 procent de äldre (15–16 år). De som upprepade gånger, minst en gång i
månaden, känt sig besvärade eller upprörda.
Föräldrars största oro är kränkningar/mobbning på nätet-
Barnens största oro/problem är att ofrivilligt råka få se mycket grovt våld i bild
eller video.
.
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
35. Mobbning på nätet skiljer sig egentligen inte från annan mobbing.
Det är platsen som är skillnaden, men följer med hela vägen hem.
• 9 procent har varit med om att en bild eller film på dem har spridits
mot deras vilja.
• 30 procent har ingen vuxen att prata med om de skulle råka ut för
något på nätet.
Friendsrapporten 2013
Nätkränkningar
36. Uppdatera likabehandlingsplanen
• Gör inget nytt dokument utan se över de som redan finns.
• Finns frågor kring Internet med i planen, kan man ställa fler
frågor?
• Var finns otryggheten; skolgårdskarta utöka till en nätkarta.
• Kontakta er via nätet med nätfrågor? skolhälsan, kuratorn…
37. Kompetensen hos personalen
• Kan personalen möta och hjälpa ett barn som blivit ut satt för sexuella trakasserier via
Internet?
• Pratar man med eleverna om en vanlig dag på nätet, då inget dåligt har hänt?
• Känner sig alla i personalen trygga i hur man anmäler kränkande bilder, filmer
och/eller texter om en av eleverna i klassen skulle ha hittat det?
• Känner ni att ni vet hur Personuppgiftslagen (PUL) fungerar?
• Berättar eleverna om de skulle hitta kränkande eller olagligt material på skolans
datorer?
• Digital kompetens i alla ämnen!
38. Föräldrastöd
• Lär av experterna - barnen
• Närvaro -vuxenvandra
• Vara förebild - föregå med gott exempel
• Dagliga samtal- Attityden från oss vuxna- ej fördöma. Istället ”Visa mej” och
ta kontakt med den som ligger bakom, blogg, kontot .
• Samtala med andra vuxna
• Samverka med skolan
• Gränsättning - ja du är den vuxna
• Skaffa kunskap om ditt barns Internet
• Lär hur man anmäler en olämplig sida
• Lär dig skärmdumpa
Skolverket framhåller AB som ett lyckat exempel på värdegrundsarbete/likabehandlingsarbete.
JIF policy Jonsereds skola likabehandlingsarbetet
skolgårdskarta - nätkarta
elevernas upplevelse av två internet
Programmering och likabehandlingsarbetet Scratch skriva, teamwork, programmera från passiv konsument till aktiv producent.
Synergieffekter - fritidsgård, barnkonventionspris, samarbetet fortsätter, tilläggsfråga till Markör enkät år 2,5, 8 kring nätet
analfabeter
Rektorsakademin en ideell icke vinstdrivande förening grundades 2004 Vision att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för våra unga och vi tror att en väg är att gå genom ledarskapet.
Unescos Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
vilka känner du igen?
En tydlig slutsats man kan dra efter att ha läst sammanställningen i Eleverna och internet är att det är ganska sent i skolan som eleverna lär sig flera strategier för att hantera motstridig information och samtal kring hur de ska värdera information som de tar del av på nätet är något som endast sker någon gång ibland, medan användandet av internet sker mer och mer dagligen även bland de yngre eleverna.
En aktivitet som har blivit vanligare jämfört med föregående år är att posta eget innehåll på nätet. Några tänkbara förklaringar är att eleverna känner sig mer delaktiga, den utbredda användningen av sociala nätverk och att det i samhället generellt finns en ”normalisering” av användandet av internet och att dela innehåll. Majoriteten av svenskarna finns på sociala nätverk och att posta eget innehåll är en självklar del.
Är det skolans ansvar när kränkningar på nätet sker utanför skoltid?
Det är i en större mening ett vidare begrepp vi behöver fundera kring. Inte huruvida vi skall använda Wikipedia eller ej utan även hur jag väljer att exponera mig, eller föra vidare.
6 ggr
Om det blir fel…vem vänder sig barnen till då? Hur kan vi göra så att det blir vi i alla lägen. frågan bör ju bli till oss vuxna, men det är inte självklart då om vi inte visar det intresset innan. Signaler är viktiga, inte en temadag bara utan hela tiden. Vi vuxna oroar sig för mobbing och kränkningar barn och unga över de hemska som det ser och exponeras för.
ett sätt att visa vänskap idag är att ge sitt lösen till kompisen…
Detta är inte negativa effekter som vuxit fram under 2015 utan de har kunnat kopplas ihop med internet sedan tidigare. Den negativa påverkan har dock inte ökat under senare år utan legat på ungefär samma nivå. 2013 sa föräldrarna till barn i åldrarna 7-11 år att 20 procent någon gång råkat ut för något obehagligt och det ökade till 33 procent hos de äldre barnen (15-16 år).
Händelser som oroar och upprör kan både vara något som barnen sett på internet eller något som skickats till dem. För yngre barn är det oftast en bild som upprör. I de flesta fall är det något som de hittar på Youtube. Nästan alla barn och ungdomar (97%) ser på Youtube och 64 procent gör det dagligen (7-15 år).
Kränkande post och mobbning på nätet drabbar någon gång 8-9 procent av ungdomarna mellan 12 och 18 år. I de flesta fall är det frågan om enstaka händelser men för 1 procent sker det upprepade gånger.
Se efter hur ni kan kontaktas via Internet. Det är ofta enklare för en ung att börja berätta via Internet än att öppna sig för en vuxen offline. Och en första kontakt online leder ofta till vidare samtal offline. Ett samtal som annars aldrig kommit till. Så var inte rädd för att erbjuda möjlighet att kontakta skolhälsan via Internet. Gör ni det idag?
Tänk efter vad ni behöver lära er mer om. Frågor att diskutera
för att se om och vad ni behöver lära er mer om: