1. AB projekt i Jonsered
Nätvandring - 26 november 2013
2. Anti Bullying projektet
Developing Global Citizens through Anti Bullying Work
• Developing Global Citizens through Anti Bullying Work är
ett regionalt partnerskapsprojekt som bedrivs år 2013-2015.
• Projektet ska bidra till att kunskapen om nätmobbning ökar. Partnerskapet ska utveckla skolornas
värdegrundsarbete med utgångspunkt i den digitala kommunikation som sker barn och unga emellan och därigenom
motverka nätmobbning och stärka elevernas utveckling till globala medborgare.
• Svenska och engelska partners kommer att arbeta för att motverka nätmobbning genom ett nära samarbete mellan
skola och fotbollsklubbar. Det gemensamma lärandet kommer även att beröra principerna för lagarbete, respekt,
samarbete, rättigheter och ansvar samt uthållighet och ledarskap.
• GR Utbildning ansvarar för projektets genomförande och svenska partners är Jonsereds skola och Jonsereds IF. I
Storbritannien finns motsvarande partnerskap bestående av (kommunalförbund), skola och idrottsförening.
• Projektet är delvis finansierat med stöd från EU-kommissionens Comenius Regio Programmet för livslångt lärande.
3. Varför - mål och syfte
Elever - Bli bättre digitala medborgare
Lärare - Bättre på att se och hantera (nät)mobbing
Ledare - Bättre på att se och hantera (nät)mobbing
Skola - Likabehanlingsarbete stärks
Idrottsklubb - En policy uppdateras/ skapas kring antimobbing
GR - Förståelsen för ämnet ökar i GR-regionen
4. Vad?
Elever - Fördjupa sin förståelse av ämnet
Lärare - Fördjupa sig i ämnet och verkar för att öka samarbete
antimobbingarbetet med barn och unga
Ledare i förening - Fördjupa sig i ämnet och verkar för att öka samarbete i
antimobbingarbete med barn och unga
Skola - Diskutera, skapa samarbete kring frågan med idrottsklubb +
transnationellt erfarenhetsutbyte
Idrottsklubb - Diskutera skapa samarbete med skola kring frågan +
transnationellt erfarenhetsutbyte
GR processtödjer i alla delar av projektet
5. Hur?
Elever - diskuterar och kommunicerar nätmobbing- frågor och deltar i
att arbeta fram någon form av digitalt spel
Lärare - diskuterar arbetar med likabehandlings- frågor och ökar det
egna användandet av digitala verktyg genom att delta i att arbeta fram
ett digitalt spel och modell/material för det och sprida det
Ledare - Diskutera, erfarenhetsutbyte, skapa policy
Skola - Likabehandlingsarbetet förstärks
Idrottsklubb - En policy uppdateras/ skapas kring antimobbing
GR - skapa arena för erfarenhetsutbyte, leder arbetet med digitalt
spel, processtöder, dokumenterar, administrerar.
6. 45 minuter
Ge fakta och verktyg för att kunna
nätvandra
Väcka frågor och tankar
Börja/fortsätta diskutera ämnet
7. Det är inte Internet fel det som händer, vårt förhållande till
det.
13. Internet en del av ungas värld
Bland förskolebarnen är omkring 25 procent dagliga
användare.
Redan vid 6-7 års ålder är nio av tio användare av
internet.
Vid 11 års ålder är 90 procent dagliga användare.
Så gott som alla tonåringar är internetanvändare.
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
14. 4 faser
Den första fasen: 2–6 år - surfplatta, spel, film, pussel
Den andra fasen: 7–11 år - spel och video fortfarande det mest,
börjar söka främst You Tube, Skype, textmeddelande t ex KiK medlemmar i
sociala nätverk t ex MSP, minecraft (fb 9 år flickor)
Den tredje fasen: 12–15 år - fb, KiK, ask.fm, spel, You Tube film,
pojkar och flickor mer olika. Internet viktigt för skolarbetet
Den fjärde fasen: 16–19 år sms dagligen, skolarbetet, sociala medier
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
15. Fakta; lite äldre barn och unga
85,9 % av (14–18 år) har lagt upp bilder av sig själv på Internet.
Man har cirka 18 vänner på nätet som man aldrig träffat IRL.
61 % uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan eller är
att koppla upp sig på Internet.
55 % säger att de vågar prata mer om saker via digital kommunikation.
42% håller med om påståendet: ”Att kolla mobilen är det sista jag gör på
kvällen och det första jag gör på morgonen.”
23%: Föräldrarna har koll på vad jag gör på nätet
46% döljer medvetet något de gör på Internet för föräldrarna.
kompiskollen ökar
(Datainspektionen, 2011)
16. Oroande och upprörande
upplevelser av internet
Enligt föräldrarna är det 13 procent av förskolebarnen 3-7 år som
upplevt något på internet som gjort dem upprörda eller oroade.
Denna andel ökar under de första skolåren (7-11 år) till 20 procent.
9-10 år minskar till 10 procent
25 procent de äldre (15–16 år). De som upprepade gånger, minst en
gång i månaden, känt sig besvärade eller upprörda.
Föräldrars största oro är mobbing - Barns största problem är att man
ofrivilligt råkar få se mycket grovt våld i bild eller video.
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
.
17.
18. Vad behöver vi rusta våra barn med? med?
Tillit och trygghet i att våga berätta
engagemang- visa att vi vill veta lyssna
men också
Källkritiskt förhållningssätt
Integritet på nätet
19. Hur källkritisk är du när du läser?
”Enligt en ny undersökning är det farligt att
borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler
borstar tänderna med färgad tandkräm visar en
rundringning. Experter anser att den färgade
tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer.
Detta har dock folktandvården velat hålla tyst
om, uppger initierade källor. När detta blev känt
bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Hur många gånger behöver du vara källkritisk?
( Mediekompass.se)
20. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta
tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar
tänderna med färgad tandkräm visar en
rundringning. Experter anser att den färgade
tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer.
Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om,
uppger initierade källor. När detta blev känt bland
föräldrar blev det en folkstorm.”
(Mediekompass.se)
21. källkritik mer än faktakoll
• Trovärdighet i sms, mejl
• Spelsajter
• Grooming
22.
23. Integritet på nätet
Skydda information (lösenord)
Risker
Viktig information sprida
Information på nätet
Vem är vem på nätet
Vad är sant och falskt på nätet
Vem är jag?
Hur ger jag bilden av mig själv.
Vem bjuder jag in?
Vem vill jag kommunicera med och varför vill jag det med den.
Om det blir fel…vem vänder sig barnen till då?
msb.se
25. ”Istället för att oroa sig för nätet krävs att föräldrar pratar med sina barn. Om vad
de gör på internet, visst, men då internet är en integrerad del av barnens liv blir
den frågan i sig betydligt större. Det som krävs för att bli en del av barnens
vardag är tillit och nyfikenhet, inte misstänksamhet. Varje gång vi befäster rädsla,
vare sig det är hos oss själva eller hos våra barn, tar vi ett steg bort från en vettig
lösning på de problem som dyker upp. Istället behöver barnen känna trygghet i
att de kan komma och berätta när det väl händer något som de behöver hjälp
med, vare sig det är på internet eller inte. Barn som skrämts eller gjorts rädda
berättar väldigt lite.”
Elsa Dunkel i SvD 7 november kl. 09.46 2010
lärare och forskare vid Umeå universitet, projektledare Net Nanny
http://netnanny.wordpress.com
26. Var en förebild
Försök att leva som du lär när det gäller internet.
Om du varnar dina barn mycket för att de inte ska chatta med okända
människor, så bör du tänka på hur du själv gör.
Det finns barn som är oroliga för sina föräldrars nätbeteende. Till exempel
kan det vara svårt för ett barn att förstå hur nätdejting skiljer sig ifrån de
chattrum där dom själva befinner sig.
Våga säga ifrån, även på nätet. Föregå med gott exempel. Ser du
kränkande bilder, filmer eller texter på nätet så anmäl det och sprid inte
vidare.
27. Lär dig själv
Närvaro- Ta några minuter då och då för att surfa runt på olika barn- och
ungdomssidor. Du får en större förståelse om hur tillvaron på nätet ser ut för unga. Lär av experterna - barnen
Läs de texter som handlar OM vilka som äger sidorna, samt hur du gör om du
behöver anmäla. Du kan då vara mer förberedd om något skulle gå snett.
Lär dig skärmdumpa
Dagliga samtal - Attityden från oss vuxna- ej fördöma. Istället ”Visa mej” och ta
kontakt med den som ligger bakom, blogg, kontot.
Samtala med andra vuxna. Samverka med skolan
Sätt regler tillsammans med barnen. Åldersgränser, utgå inte i från att internet är
dåligt! (hur länge, vad är okej att publicera om sig själv, det är inte farligt att lägga
upp bilder man måste tänka på vilka man gör bilden tillgänglig för.)
28. Det blir det väldigt fel ibland…
Uthängd på nätet
Facerape
15 svt.se
29. Bra sidor för omvärldsbevakning
http://ask.fm/ungaonline
http://mediebarn.se/
http://surfalugnt.se/
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Checklista_m
otesplatser.pdf
http://www.kulturer.net/
http://www.statensmedierad.se
http://www.internetstatistik.se/amnen/barn-ungdomar/
http://www.krankt.se
http://www.svt.se/15/amnen/
http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Skydda-dig-mot-brott/Ha-koll-pa-livetpa-natet/
http://www.umo.se/Karlek--vanskap/Bildspel---knepiga-situationer-panatet/
30. Diskussionsfrågor:
Känns det lätt eller svårt att prata om Internet med dina barn?
Vad känner du som förälder är otäckt/läskigt med Internet?
Vilka regler eller förhållningssätt har ni hemma som du tycker fungerar bra?
Har du något bra tips du skulle vilja berätta för de andra?
Skulle ni vilja ha mer information om unga och Internet?
31. Frågor man kan ställa
Vad har du gjort på nätet idag?
Kan du inte visa mig nåt kul ställe? Alternativt: Visa mig den läskigaste film du sett på YouTube...?
Känner du någon som råkat illa ut eller kontaktats av någon som sagt något dumt?
Hur brukar du göra när du presenterar dig på nätet?
Vilka har du på din kompislista?
Brukar du tro på allt du läser och hör? Om inte, varför?
Får man sprida falska rykten? Får man sprida sanna då?
När du lägger ut en bild eller film, vem vill du ska se dem?
Och, har du tänkt på vad som kan hända med dina bilder och filmer?
Brukar du skicka eller lägga ut bilder på andra? Om så, brukar du fråga om lov?
Du vet väl att det aldrig är okej att bli kränkt? Du vet väl att man ska säga ifrån om något känns fel?
Skulle du prata med mig om det händer ”nåt knas” på nätet?