9. ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett
stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny
kunskap blir därför viktiga.
Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att
kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna
av olika alternativ.”
(Lgr 11 s. 7)
”Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och
miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper
och sätt att arbeta.”.
(Gy 11 s.
10. ”Den tryckta boken är inte längre den dominerande källan till kunskap i skolan”
Anna Åkerfelt, forskare Stockholms Universitet
20140930
I det digitala samhället förmedlas information inte bara genom skriven text – bilden och det visuella får en allt
större betydelse. Den här utvecklingen påverkar förutsättningarna för hur barn lär sig läsa och skriva i skolan.
Enligt forskare vid Högskolan Väst, dominerar den traditionella texten fortfarande undervisningen. Skolan
behöver utveckla arbetsformer som lär barnen att arbeta med olika uttryck kring skrivande och
läsande. Och det måste finnas utrymme för olika pedagogiska upplägg.
Sylvana Sofkova Hashemi, forskare
Högskolan Väst 20141006
11. Framtida kompetenser
Moralisk kompass, civilkurage,
självkänsla ansvar för stora
frågor, hälsa, hållbar
utveckling…
Läsa, räkna, skriva...
Nätsmart, hantera information,
kommunicera, värdera…
Kreativ och nyskapande,
nyfikenhet, experimentlusta och
en vilja till utveckling. kunna
omsätta tanke till handling…
(Källa: Rektorsakademin)
12. DNA-snickare Som att snickra ihop hus - fast på molekylnivå.
Twitterspökskrivare- Twitter blir ett allt viktigare för företag.Behovet av
professionella twittrare som kan formulera sig kärnfullt, intresseväckande och
empatiskt ökar.
Solljusspecialist- Förnyelsebar energi är en bransch som utvecklas mycket.
Nanognuggare- Genom att gnugga på en film med nanopartiklar kan friktion
halveras, vilket på ett enkelt och billigt sätt ger bättre glid åt ytor som rör sig
15. Bland förskolebarnen är omkring 25 procent dagliga
användare.
Redan vid 6-7 års ålder är nio av tio användare av internet.
Vid 11 års ålder är 90 procent dagliga användare.
Så gott som alla tonåringar är internetanvändare.
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
16. Den första fasen: 2–6 år - surfplatta, spel, film, pussel
Den andra fasen: 7–11 år - spel och video fortfarande det mest, börjar
söka främst You Tube, Skype, textmeddelande t ex KiK medlemmar i sociala
nätverk t ex MSP, minecraft (fb 9 år flickor)
Den tredje fasen: 12–15 år - fb, KiK, ask.fm, spel, You Tube film, pojkar
och flickor mer olika. Internet viktigt för skolarbetet (Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
17. 85,9 % av (14–18 år) har lagt upp bilder av sig själv på Internet.
Man har cirka 18 vänner på nätet som man aldrig träffat IRL.
61 % uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan eller är att
koppla upp sig på Internet.
55 % säger att de vågar prata mer om saker via digital kommunikation.
42% håller med om påståendet: ”Att kolla mobilen är det sista jag gör på kvällen
och det första jag gör på morgonen.”
23%: Föräldrarna har koll på vad jag gör på nätet
46% döljer medvetet något de gör på Internet för föräldrarna.
kompiskollen ökar
(Datainspektionen, 2011)
Fakta; lite äldre barn och unga
18. upplevelser av internet
Enligt föräldrarna är det 13 procent av förskolebarnen 3-7 år som upplevt
något på internet som gjort dem upprörda eller oroade.
Denna andel ökar under de första skolåren (7-11 år) till 20 procent.
9-10 år minskar till 10 procent
25 procent de äldre (15–16 år). De som upprepade gånger, minst en gång i
månaden, känt sig besvärade eller upprörda.
19. Mobbning på nätet skiljer sig egentligen inte från annan
mobbing. Det är platsen som är skillnaden, den följer med
hela vägen hem.
• 9 procent har varit med om att en bild eller film på dem har
spridits mot deras vilja.
• 30 procent har ingen vuxen att prata med om de skulle råka
ut för något på nätet.
Friendsrapporten 2013
Nätkränkningar
20. Tillit och trygghet i att våga berätta
engagemang- visa att vi vill veta lyssna
men också
Källkritiskt förhållningssätt
Integritet på nätet
21. Hur källkritisk är du när du läser?
”Enligt en ny undersökning är det farligt att
borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler
borstar tänderna med färgad tandkräm visar en
rundringning. Experter anser att den färgade
tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer.
Detta har dock folktandvården velat hålla tyst
om, uppger initierade källor. När detta blev känt
bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Hur många gånger behöver du vara källkritisk?
( Mediakompassen.se)
22. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta
tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar
tänderna med färgad tandkräm visar en
rundringning. Experter anser att den färgade
tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer.
Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om,
uppger initierade källor. När detta blev känt bland
föräldrar blev det en folkstorm.”
(Mediakompassen.se)
24. • Vem är jag?
Hur ger jag bilden av mig själv.
• Vem bjuder jag in?
Vem vill jag tala med och varför vill jag tala med
den.
Om det blir fel…vem vänder sig barn och unga
till då?
27. 1. Gör inget nytt dokument utan se över de som redan finns.
2. Se efter hur ni kan kontaktas via Internet.
3. Tänk efter vad ni behöver lära er mer om:
• Kan jag som pedagog möta och hjälpa en elev som blivit utsatt för sexuella
trakasserier via Internet?
• Kan vi som arbetslag tala med våra elever om en vanlig dag på nätet, då inget
dåligt har hänt?
• Känner jag mig trygg i hur man anmäler kränkande bilder, filmer och/eller texter
om en av mina elever skulle ha hittat det?
• Känner vi att vi vet hur Personuppgiftslagen (PUL) fungerar?
• Vet jag vem jag ska tala med om jag skulle hitta kränkande eller olagligt material
på skolans datorer?
4. Läs in er på befintligt material. På sidan www.ungaochinternet.se finns
länkar och tips på arbetsmaterial för att arbeta med frågor som rör unga och
Internet.
28. Välj ett område och prova, skapa sedan en
uppgift anpassad till dina elever:
Källkritik -
Integritet -
Genus -
Tänk även på:
• elevdelaktighet
• redovisning/presentation
• bedömning - vilken förmåga tränar eleven/kunskapskrav
29.
30. Det är inte Internet fel det som händer, vårt förhållande till
det.
Elsa Dunkel
Vi måste helt enkelt vänja barnen vid hur umgänget på nätet fungerar och hur de ska möta och hantera de hinder och problem som de möter. Elza Dunkels har uttryckt det på ett bra sätt: När ett barn ska lära sig cykla, ser vi till att cykeln har stödhjul; vi följer med i början och låter dem långsamt vänja sig vid det nya sättet att ta sig fram. Vi börjar inte med att kasta dem rakt ut i trafiken! Samma sak borde gälla på nätet. Här har vi vuxna ett stort och viktigt ansvar att finnas tillhands och att ge hjälp och stöd när det behövs.
analfabeter
Era barn har inte levt en dag utan att internet har funnits och skolan har först nu fått den först läroplanen sedan internet. Ändå står det inget om Internet i den, behöver vi internet?
”I arbetet med att skapa sina representationer använde eleverna ett flertal uttrycksformer, som intervjuer och rörlig bild. Men när arbetena sedan lämnades in för formell bedömning var det framför allt de skriftliga inslagen som eleverna visade fram.”
Rektorsakademin en ideell icke vinstdrivande förening grundades 2004 Vision att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för våra unga och vi tror att en väg är att gå genom ledarskapet.
grundläggande kompetenser
digitala kompetenser
medmänskliga kompetenser
innovativa kompetenser
föräldrarrollen?
Om det blir fel…vem vänder sig barnen till då? Hur kan vi göra så att det blir vi i alla lägen. Visar vi inget intresse för det innan kan vi inte vara säkra på att de kommer när det händer
Barn löser det själva eller...
Gå igenom likabehandlingsplanen och se hur ni ställer frågor kring nätet. Till exempel kan man ställa frågor om det finns fler arenor/ställen än skolan som kränkningarna äger rum på. Gör ni det redan? Vilka andra ställen i likabehandlingsplanen kan man ställa frågor som rör Internet?
Det är ofta enklare för en ung att börja berätta via Internet än att öppna sig för en vuxen offline. Och en första kontakt online leder ofta till vidare samtal offline. Ett samtal som annars aldrig kommit till. Så var inte rädd för att erbjuda möjlighet att kontakta skolhälsan via Internet. Gör ni det idag? Om inte, vad hindrar er? Tid? Kunskap? Vilja? Osäkerhet?
Det är inte Internet fel det som händer, vårt förhållande till det.