Föreläsning Religion i en pluralistisk och föränderlig värld

1. Religion i en pluralistisk och
föränderlig värld
Nina Emilsson
Högskolan i Halmstad
Litteratur: Andersson, D & Sander, Å (2015). Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i
förändring, s. 9-118 (inledning, kap 1, 2)

3. En föreläsning om
bland annat
§ Religion i Sverige – nu och då
§ Olika religionsdefinitioner
§ Religion i en pluralistisk och föränderlig
värld
§ Religionens funktion
• Religionsvetenskapliga begrepp och
teorier såsom
sekularisering,modernitet,
senmodernitet, globalisering,
deprivationsteorin, separationsteorin,
individualiseringsteorin,
socialiseringsteorin, teorin om
rationella val (rational choice),

4. Teoretiska och metodiska utgångspunkter
• Religion och religiositet är ett historisk och socialt fenomen, som är kontextberoende, varierar i tid
och rum, därför måste religioner studeras i relation till den samhälleliga kontext som de är
inbäddade i. Religion och kultur – ständig växelverkan.
• De erfarenhetsmässiga faktorer som bygger upp en samhällelig kontext är i konstant förändring,
detta innebär att alla samhälleliga inbäddade fenomen, såsom religion, också är i konstant
förändring och transformering. Religioner är föränderliga, kumulativa traditioner. Globalisering, är
den mest betydelsefulla faktorn för denna pågående förändring av religion och religiositet.
• Det går inte att få några sanningar om ontologiska egenskaper, om hur saker och ting i universum
egentligen är - ”varken bekräftar eller förnekar existensen av Gudar”
• Religionens kontextberoende – meningslöst att tala om substantivet religion, eller religion
(judendom, islam,,,) i singularis. Leder till essentialism och reifering
• Undvik att essentialisera religionen
• Säg: inom en judisk kultur, inom delar av den muslimska kulturen istället för att säga inom den
judiska kulturen

5. Två olika typer av religionsdefinitioner
Substantiella
§ beskriver vad religion är, utgår
från dess innehåll i form av tro
och lära, traditioner, heliga
skrifter, riter, organisation, etik.
§ beskriver religion utifrån
”Religion är tro på en gud eller gudar
som har makt över ditt liv”
§ Snäv definition
Funktionella
§ Sätter fokus på vad en religion gör,
vilken funktion religionen har för
individer/grupper/samhällen till
exempel ge tröst, mening, styrka,
gemenskap.
§ beskriver religion inifrån
”Religion är det som ger en djupare
mening i tillvaron åt den enskilda
människan”
§ Bred definition

6. Vad är religion?
• Kort svar: Det finns många
definitioner av vad en ”religion”
är, men ofta inbegrips tron på
någon form av övernaturlig kraft
som på ett grundläggande sätt
påverkar människors liv.
Religion är en infantil fixering vid en kosmisk nallebjörn ( S. Freud)
Gudsdyrkan, vördnad för det heliga (NE:se)
Från latinets religare; ”åter” ”binda samman”
”en allvarlig och social inställning hos individer eller
grupper gentemot den makt eller de makter som de
anser ha den yttersta kontrollen över deras intressen
och öden (J:B Pratt)
Religion är förhållande mellan människan
och en övernaturlig makt vilken människan
tror och känner sig beroende utav. Detta kan
komma till utryck i:
Ø Känslor (fruktan/förtroende/tillit)
Ø Föreställningar (tro)
Ø Handlingar (riter och böner)

7. Vad är religion?
• Enligt Andersson och Sander
(2015: 48):
• Det är allt som människor tänker
och gör utifrån övertygelsen om
existensen av någon form av
bortom mänskligt godtycke
`absoluta´ och `heliga´ svar

8. Religion, religiositet och
privatreligiositet
• Religion ”en del av en kulturs eller ett samhälles objektiva
och kollektiva verklighet” (Durkheim, se Andersson &
Sander s. 37)
• Religiositet ” inte är någon objektiv samhällelig egenskap
utan något individuellt och psykologiskt – en ren
privatsak” (Durkheim, se Andersson & Sander s. 37)
• privatreligiositet, vanlig benämning på individers andliga
sökande utanför traditionella trosläror, oberoende av
religiösa institutioner. Begreppet har ofta knutits till en bild
av sekulariserade samhällen, där religiösa institutioners
inflytande över människors liv minskar. Därmed skapas
utrymme för andligt sökande på egen hand. (NE.se)

9. Varför, tror du, är religion så viktigt
för så många människor?
Vilken betydelse och funktion fyller
religionen och religiositet för
individen/gruppen/samhället?

10. Varför religion? Vilka funktioner?
• Sociologen Talcott ”ett lika mänskligt fenomen som språket”, religion har flera
funktioner – att hantera oförutsedda händelser, förklara orättvisor och ondska, hantera
osäkerhet
• Symbolforskaren Mary Douglas – religionen och dess tillämpning handlar om ordning
och reda, strukturer och gränser, och är som sådan ALLMÄNMÄNSKLIG
• Psykologen Erich Fromm, hos alla finns ett religiöst behov, ett objekt att dyrka
• Sigmund Freud, ser religion som en snuttefilt, en tröst
• Religion som ett psykologiskt, socialt och samhälleligt meningsskapande och
sammanbindande
• Religion som ett mänskligt uttryck. ”Om Gud inte finns måste vi uppfinna honom”
(Voltaire)

11. FUNKTION: religion och religiositet
• Att förmedla och stå till tjänst med
social service
• Att förmedla och stå till tjänst med
socialt kapital
• Att fungera och stå till tjänst med ett
kollektivt minne
• Att ge medlemmar ett heligt rum
• I svaga kollektiva, vi-centrerade
samhällen är det ofta religionen
eller andra sociala nätverk som
tar över för dessa funktioner
medan det i starka, moderna,
jagcentrerade välfärdssamhällen
är staten som tagit över dessa
funktioner

12. Religion i ett svenskt perspektiv
§ Naturreligion - asatro
§ Asatro byts ut mot katolsk tro (1000-talet) . Sveriges kristnande
§ Katolsk tro byts ut mot luthersk tro. (1500-talet) - reformationen
§ Enhets- och majoritetskultur, nationalism, skepsis mot det främmande (1800-
1900-tal)
§ Sekularisering (avkristnande), religionens roll minskar
§ Religionsfrihet 1951, en av de mänskliga rättigheterna, religion = individens
privatsak,
§ Separation mellan kyrka och stat (2000). Privatreligiositet ökar, det vill säga
religiösa upplevelser som ligger vid sidan av det traditionella
§ Globalisering, internationalisering och migration, religiös pluralism,
mångkultur, religionsmöten
§ Sverige, ett av världens mest sekulariserade länder. Fyrhjulskristendom

13. Det svenska enhetssamhället (1800- och början av
1900-talet)
ØHomogeniserings- assimilerings – och nationalistisk politik med målet: Ett språk, en
stat och en religion
ØSverige var fram till 1960-talet isolerat och etniskt, kulturellt, religiöst och socialt
homogent land.
Ø Orsak: Perifert geografiskt läge, sen industrialisering- och urbaniseringsprocess, ett fattigt
land
ØSverige var ett emigrationsland 1850-1930
ØUtmanades av väckelserörelsen (1700-talet) och sen frikyrkorna (1800-1900-talet),
upplysningens och liberalismens idéer
Ø 1781 toleransedikt - religionsfrihet för icke-lutherska invandrare
Ø 1782 - fri religionsutövning för judar
Ø 1860 – dissenterlagen
Ø 1951 - religionsfrihet
ØMigration, globalisering, internationalisering har nu gjort Sverige till ett diversifierat
land i fysisk och faktisk betydelse, men inte attitydmässigt eller ideologiskt

14. Religionsfrihet: en mänsklig rättighet
• EU-stadgan om de grundläggande
rättigheterna - ARTIKEL 9
• ”1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta
religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap
med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller
tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och
ritualer. 2. Friheten att utöva sin religion eller tro får
endast underkastas sådana begränsningar som är
föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är
nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten,
till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till
skydd för andra personers fri- och rättigheter”.
• Religionsfriheten innebär bland annat att:
• Alla har rätt att utöva sin religion. Det kan till exempel
vara att be eller att starta religiösa föreningar.
• Den som inte vill berätta om sin religion behöver inte
göra det.
• Barn måste inte välja samma religion som sin familj.
• Alla har rätt att byta religion när de vill.
• Alla har rätt att fira religiösa högtider.
• Arbetsgivare ska vara öppna för att anställda utövar
sin religion. Det kan innebära att bön under arbetstid
är tillåtet när det inte stör arbetet. Samma gäller för
att bära religiösa symboler eller kläder.
• Alla har rätt att bli accepterade för sitt val av religion
eller för sitt val att inte ha en religion.

15. ”Inget annat land i
världen har efter
andra världskriget
har förändrats så
mycket som en
följd av migration
som Sverige”
(Nielsen 1992 se Andersson & Sander).
qNya frågor på arbetsplatsen, i skolan –
klädsel, religionsutövning, mat,
könsrelationer, kvinnors rättigheter
qMöjlighet att möta, uppleva och ta till sig
nya influenser – mat, kultur, musik
qSverige står inför fortsatta stora religiösa
och livsåskådningsmässiga förändringar.
q Som svar på den multireligiösa/kulturella
verklighet behöver de svenska religiösa
traditionerna anpassas och förändras.
qHur Sverige men även övriga Europa ska
hantera sina växande religiösa
minoritetsgrupper, i synnerhet islam, utgör
en viktig politisk och social kärnfråga (s. 16)

16. Didaktiska implikationer av det
religiösa landskapet av idag (Skolverket, 2021)
• Religionslunskapslärare bör ”stå på tå” och scanna av Europa och
världen och ha förmågan att tolka religionens nya synlighet.
• Det nutida religiösa landskapet är lika viktigt som det historiska
• Utgå från elevernas erfarenheter och frågeställningar
• Ta på dig dina elevers glasögon

17. Myndigheten för stöd
till trossamfund, 2019
Rapport: Sveriges
religiösa landskap –
samhörighet, tillhörighet
och mångfald under
2000-talet (Willander, Erika)

18. Statistik, ett trubbigt verktyg (Andersson & Sander, 2015: 30-33)
• Sedan 1930-talet är det förbjudet att folkbokföra människor i Sverige efter religiös tillhörighet eftersom det strider
mot religionsfriheten, en orubblig rättighet i svensk grundlag. Hur många personer som ansluter sig till de respektive
religionerna finns det därför inget tydligt mått på.
• Från 15 muslimer (1900) till cirka 450 000-500 00 muslimer
• Cirka 65 % av befolkningen, medlem av svenska kyrkan.
• Romersk katolska kyrkan cirka 200 000 (flesta utlandsfödda)
• Ortodoxa och östkyrkorna cirka 150 000
• Buddhister cirka 40 000
• Hinduer cirka 10 000
• Judar cirka färre än 20 000
• Sikher cirka 4000

19. Statistik s. 36
• https://www.myndighetensst.se/download/18.3907b1d0169055cec1
fa7a49/1554715170878/sverigesreligiosalandskap_utskrift.pdf
• Myndigheten för stöd till trossamfund (2019). Sveriges
religiösa landskap – samhörighet, tillhörighet och mångfald under
2000-talet (Willander, Erika)

20. • Den muslimska minoriteten är idag den största
icke-kristna religiösa gruppen i Sverige. Sedan
mitten av 1900-talet har gruppen växt genom
invandring och bland de viktigaste
ursprungsregionerna för personer med muslimsk
bakgrund återfinns bland annat sydöstra Europa,
Mellanöstern och Nordafrika samt Afrikas horn.
Det finns idag ett tiotal islamiska trossamfund på
nationell nivå samt flera hundra lokala församlingar
i Sverige. En mångfald av olika konfessionella och
teologiska inriktningar är representerade bland
dessa (t.ex. shia, sunni, ahmadiyya samt olika
sufiska grenar).
• De kristna kyrkorna i Sverige utgörs idag av fyra
huvudsakliga grupperingar: frikyrkliga, lutherska,
ortodoxa och österländska samt den romersk
katolska kyrkan. Den evangelisk-lutherska Svenska
kyrkan – som fram till år 2000 var statskyrka – är
alltjämt landet största trossamfund och är en
öppen folkkyrka med församlingar över hela
Sverige. Därtill finns ett antal mindre lutherska
minoritetssamfund. De frikyrkliga protestantiska
kristna samfundens historia går tillbaka till 1800-
talet då väckelseinfluenser nådde Sverige och
skapade baptistiska, metodistiska rörelser och
nyevangeliska strömningar. Det finns idag ett tiotal
nationella trossamfund som tillhör denna grupp
och lokala församlingar på de flesta orter i Sverige.
De ortodoxa och österländska kyrkorna är samfund
med rötter i Öst- och Sydeuropa, Mellanöstern och
Afrika. I Sverige etablerades dessa kyrkor från
1960-talet och framåt. Idag finns ett tjugotal olika
nationella kyrkor med över två hundra församlingar
under sig. Inom denna grupp talar man å ena sidan
om den bysantisk-ortodoxa kyrkan (t.ex. de
grekiskortodoxa) och å andra sidan om de
orientalisk ortodoxa kyrkorna (t.ex. syrisk-
ortodoxa). Den katolska kyrkan i Sverige firar
gudstjänst på omkring 130 orter i landet och det
finns över 40 församlingar. En särskild grupp inom
kyrkan utgörs av de orientaliska katolikerna,
uppdelade på ett tjugotal olika riter med rötter
främst i Mellanöstern.

21. Sweden
Norway
Denmark
Protestant
Europe
Finland
Netherlands
Iceland
Germany
Switzerland
English-Speaking
USA
New
Zealand
Australia
Great Britain
Catholic
Europe
Slovenia
Czech Republic
Spain
Austria
France
Andorra
Luxembourg
Belgium
Italy
Slovakia
Hungary
Croatia
Poland
Vietnam
Uruguay
Thailand
Israel
Estonia
Latvia Lithuania
Confucian
Japan
Macao
SAR
Hong Kong
SAR
South Korea
Taiwan
China
Ukraine
Bulgaria
Russia
Belarus
Greece
Serbia
North Macedonia
Armenia
Romania
Bosnia
Montenegro
Albania
Georgia
Moldavia
Myanmar
African-
Islamic
Turkey
Lebanon
Zambia
Azerbaijan
Tunisia
Zimbabwe
Egypt Palestine
Morocco
Iraq
Yemen
Jordan
Nigeria
Libya
Ghana
Qatar
Tanzania
SaudiArabia
Mali
Bangladesh
Pakistan
Rwanda
B.Faso
Uzbekistan
K
yrgyzstan
T
ajikistan
Uganda
Ethiopia
Peru
Bolivia
Haiti
Guatemala
Mexico
Philippines
Colombia
Puerto Rico
Venezuela
Ecuador
Nicaragua
Argentina
Latin
America
W
est&South
Chile
Singapore
Malaysia
Kazakhstan
Brazil
Source World Values Survey
2005 - 2020
Preliminary map 2020
www.worldvaluessurvey.org
Indonesia
The Inglehart-Welzel World Cultural Map (2020)
Trinidad
Orthodox
Europe
Portugal
South Africa
Asia
Iran
Algeria
India
Muslim countries in italic

22. Kulturkartan
2015

23. Analys av kulturkartan, 2020 (UR)
• https://www.iffs.se/nyheter/nya-kulturkartan-fran-world-values-
survey-2020/
I en kortföreläsning för
Utbildningsradion berättar Bi om hur
vissa länder har rört sig längs med
spektrat sedan den senaste mätning
av värderingar i världen runt 2015.
Hon jämför också Sverige med USA -
ett land som ligger ganska långt från
Sverige på Kulturkartan och där
utvecklingen i USA har börjat ta efter
utvecklingen i Skandinavien.

24. Fyrhjulskristendom

25. Religion & religiositet har varit och är
fortfarande betydelsefulla fenomen, eller?
•NEJ! Sekulariseringstesen = religion och religiositet
minskar i betydelse och kommer så småningom försvinna
genom en alltmer omfattande och tilltagande modernitet
grundad i förnuftstro och vetenskaplighet.
• Sekularisering = religionens betydelse minskar (avkristnande)
• Ju mera drag av modernitet i samhällsutvecklingen, desto mindre religion och
religiositet det vill säga religionens betydelse minskar med utbildning, materiellt
välstånd, urbanisering…
•JA! Vi kan se tecken på religionens (andlighetens) återkomst
och synlighet i samhället

26. Religion och religiositet, två vägar…
Religiositeten kommer att
finnas kvar, och kanske öka
”Religionens återkomst”
”Den andliga revolutionen”
”Gudarnas återkomst”
”Guds århundrande”
Relativism
Religionens försvinnande
Religion tillhör det förflutna,
religionens död
(sekulariseringstesen)
”Avprivatisering av religionen”
”Guds hämnd”
”Världens avsekularisering”

27. Enskilda människors religiositet
• Varför blir man som man blir? Miljö, DNA, eller enskilda händelser?
Hur uppfattar du dig? Hur uppfattar andra dig?
• Hur kan man förstå varför människan blir och förblir religiös? Det
finns fyra religionssociologiska förklaringar:
1. Deprivationsteorin
2. Separationsteorin (individualisering och subjektivisering)
3. Socialiseringsteorin (kulturella teorin)
4. Teorin om rationella val (fortlevnadsteorin), ”rational choice”,

28. Deprivationsteorin
DEPRIVATION = nöd, armod, svält
Religion ger tröst i situationer där människor känner sig
depriverade
v Ekonomisk deprivation – fattig.
v Social deprivation – socialt utanför om man inte följer normen.
v Organisk deprivation – exempelvis sjukdomar.
v Etisk deprivation – konflikt mellan mitt och samhällets värdesystem.
v Psykisk deprivation – t.ex. psykisk hälsa.
v Existentiell deprivation – livsfrågor

29. Separationsteorin
• Huvudpoängen är att det finns två
dimensioner av religion, som måste hållas
åtskilda
1. Å ena sidan INSTUTIONALISERAD (tex.
svenska kyrkan) religion
2. Å andra sidan INDIVIDUELL,
SUBJEKTIVISERAD, PRIVATISERAD religion
”Believing without belonging” (Gracie Davie)

30. Socialiseringsteorin, människor blir religiösa
därför att de omärkligt vänjer sig vid det
• Uppfostran, inlärning, kultur, socialisation
• Informell (familjen) och formell (staten) socialisation,
primärsocialisation (familjen, de första åren, de signifikanta
andra) och sekundärsocialisation (skola, arbete)
• Man behåller de grundläggande värderingar som man
socialiseras in i
• Socialisering kan vara både positiv (gemenskap, trygghet) &
negativ (tvång, konformitet)

31. Teorin om
rationella val
• Människan är rationell och klok,
liksom konsumenten är klok på
marknaden
• Religiositet = inte irrationellt
• Religion och religiositet en del av den
mänskliga naturen, dess uttryck varierar
med tid och rum, att vara människa
innebär att vara homo religiosus
• Religiös marknad: Man kalkylerar
kostnad mot effekten som något kan vara
värt (belöning): ”tjänar jag på detta?”
Finns det fördelar med att vara religiös? I
USA? i Sverige? Annanstans?

33. Religion & religiositet i en pluralistisk
och föränderlig värld
• Religionen spelar idag huvudrollen på
världshändelsernas scen, har en central plats i
de kulturella, politiska, akademiska & sociala
diskussionerna världen över
• Anpassning till rådande sociala och
ideologiska förhållanden är en förutsättning för
om religion ska överleva eller inte
• Vår senmoderna värld har förändrat
religioner och människors religiositet på ett
genomgripande sätt.
•”The world today…is a
furiously religious as it
ever was, and in some
places more than ever”
(Berger 1999 se Andersson & Sander s. 38)
Didaktiskt tips!
Låt eleverna intervjua sina mor/far och
mor/farföräldrar.

34. Att tänka på…
Vi har en tendens till
etnocentrism, det vill säga att sätta den
egna kulturen i centrum och betrakta och
bedöma världen utifrån sin egen position och
erfarenhet.
Endast 15 % tillhör den
västerländska kulturen
I många länder är religion ”da
shit”, det självklara och viktiga
”Ju längre bort från ”Vabärg”
man kommer, desto konstigare
blir folk”

35. Modernitet, post- eller senmodernitet
• Akademiska catchwords
• Analytiska begrepp, och inte objektiva beskrivningar av verkligheten
• Historiska stadier: jordbrukssamhälle – industrisamhälle – moderna
samhällen – senmoderna – globala informationssamhällen
• Olika stadium som alla mänskliga samhällen är på väg in i eller
befinner sig i
• Skilja mellan modernisering och västerlandisering
• Globalisering som ett epokbrytande begrepp mellan modernitet
och senmodernitet
• Globalisering = syftar på en politisk, ekonomisk, social & kulturell process – komplex & svårfångad, en process som ritat om
världens ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och religiösa karta.
• Tanken om en kvalitativ förändringsprocess mot ökande civilisation
• De `underutvecklade´ länderna behöver anpassa sig den
moderna västerländska modellen, de måste sekulariseras

36. Moderniseringsprocess
ens effekt på religion
och religiositet
1) Nedgång och försvinnande
av religion
2) Anpassning och nytolkning
3) Konservativ reaktion
4) Innovation tex. raëlism
(ufo-rörelse)

37. Viktiga komponenter i moderniseringsprocessen
- från öde till val
• Ökad privatisering, subjektivisering, individualisering, pluralisering &
mångfald, samt ökad valfrihet att välja bland denna mångfald
• ”from fate to choice” (Berger 1980 se Andersson & Sander s. 71)
• leder till ökad oförutsägbarhet, osäkerhet, risk och anomi
• att de resursstarka bejakar och tar till sig medan de resurssvaga
förnekar och bekämpar
• å ena sida ökning av våldsamma extremistiska rörelser, å andra
sidan subjektiviserad religion (new age spektrat)
• Paradigmskifte: från religion till `andlighet´?

38. Sen – eller
postmodernitet
• Senmodernitet = hårda fysiska förändringar som kapitalism, IT
och nationalstatens minskade makt
• Postmodernitet = mjuka ideologiska förändringar som
bejakandet av pluralism, relativism och individualism som
öppnar upp för människor att fritt välja livsstil
Postmodernititeten har lett till:
• Kultursynkretism
• ökad relativisering av alla sanningar
• avtraditionalisering – ifrågasättande av `de stora berättelserna´
• ifrågasättande av auktoriteter
• Speciellt unga blir `kulturellt friställda´ , de både kan och blir
tvungna ”att välja, utprova och erövra sin identitet” (Ziehe,
1986 se Anderson & Sander, 2015:107)

39. Fundamentalism: en militant anti-
senmodernism
• En ideologi som målar världen i svart och vitt, ofta
militant nationalistisk eller kulturalistisk, patriarkal
och anti feministisk, samt konservativ i sin sociala
struktur såväl som ideologi
• Ofta frälsningshistoriskt grundade, visioner om en
utopisk framtid
• Fundamentalisternas `objektivism, totalism och
absolutism, är en reaktion på eller ett försvar mot
den rotlöshet och relativism som följt i spåren av det
globaliserade senmoderna samhället´ . (s91)
• otrygghet till trygghet, relativism till absolutism, från
ambiguitet till entydighet, från kaos till kosmos
1. Islamisk fundamentalism:
1. Taliban: En militärgrupp som tidigare styrde Afghanistan och förespråkar en extrem tolkning av
islamisk lag och sharia.
2. Al-Qaida: En extremistisk islamisk organisation som är känd för sina terrordåd, inklusive attackerna
den 11 september 2001.
3. ISIS (Islamiska staten): En extremistisk sunnimuslimsk grupp som har utropat ett kalifat i Syrien och
Irak och har utfört omfattande våldsdåd.
2. Kristen fundamentalism:
1. Westboro Baptist Church: En kontroversiell grupp som är känd för sitt hatfulla budskap, särskilt mot
homosexuella och militärer. De baserar sina åsikter på en bokstavlig tolkning av Bibeln.
2. Army of God: En militant kristen rörelse som har utfört våldsamma attacker mot abortkliniker och
har förespråkat våld i abortfrågan.
3. Judisk fundamentalism:
1. Kahanism: En extremistisk judisk ideologi som förespråkar enbart judisk kontroll över vissa områden
och är kritisk mot fredsförhandlingar.
2. Gush Emunim: En judisk bosättningsrörelse på Västbanken som strävar efter att etablera och
upprätthålla judiska bosättningar i detta område.
4. Hinduisk fundamentalism:
1. Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS): En hindu-nationalistisk organisation i Indien som förespråkar
en stark hinduisk identitet och politisk påverkan.
5. Buddhistisk fundamentalism:
1. 969-munkarna: En radikala gruppering av buddhistmunkar i Burma (Myanmar) som har anklagats för
våld mot muslimska minoriteter och förstörelse av moskéer.

40. Så sammanfattningsvis…..
• Å ena sidan en dragning till extremistiska grupper – fundamentalistiska rörelser
• Å andra sidan en dragning åt ”öppna, sökande, konsumtions – och New Age-
orienterade rörelser – en övergång från `culture of obligation´ till ´a culture of
consumption´ (s. 99)
• Subjektiviseringsteorin – att lyssna till sin egen röst, förverkliga sig själv, se Gud
som sitt högre själv – `subjective –life forms´ (ersatt life –as formerna)
• Andligt smörgåsbord – religion a la carte – a bricolage
• Många migranter ställer sig frågande till detta…
• I starka väldfärdsamhällen och – i miljöer där människor har ”råd” att inte vara
religiösa i traditionell, institutionaliserad bemärkelse blir uttrycken mer
individualiserade och subjektiva och därmed svårare att se och studera. Där sker
en detraditionalisering, en övergång från ”religiös kultur till religiös tro”, en
”subjective turn” eller en andlig revolution från life – as till subjective-life
religiositet. (Ss. 65)

41. I kölvattnet av globalisering & postmodernism
Från trygg entydighet till hotande mångfald
Två ”verkligheter” och framtida scenarier
Fundamentalism
Millennaristiska och
fundamentalistiska grupper i
protest mot globaliseringen och
moderniteten
Relativism
Globalisering som
homogeniserande = ”Mc
Donaldisering”
Privatreligiositet & andlighet
Det är denna ”nya” verklighet som migranter idag möter i
mottagarländerna och som de ställer sig frågande inför

42. Vad händer med
människor som migrerar
till ett annat land?

43. Vad får migrationen och religionspluralismen
för betydelse för Sverige?
• Svar: att vad som ses som svenskt utmanas och
kommer att förändras, ett nytt nationsbygge
• Idag är vi inne i en process där frågor som,
q Vad menar vi när vi säger vi?
q Vad innebär det att vara svensk?
q Vad innebär det när vi talar om vår kultur?
q Vilka är de typiska svenska värderingar som vi
vill värna om?
är öppna och
politiskt relevanta
Alla som lever i Sverige måste
involveras i formandet av det
framtida Sverige

44. §Vad har du lärt dig idag?
§Vad var det viktigaste
du lärde dig i dag?
Varför?
§Vilka frågor och tankar
har väckts hos dig efter
dagens föreläsning?

45. • Vad är religion? Christer Hedin
• https://www.youtube.com/watch?v=7oRK-dHcuFI
• 0- 16:55 min