Mänskliga rättigheter och funktionshinderrörelsen

507 views

Published on

Vilka utmaningar möter ett mänskliga rättighetsperspektiv i den svenska välfärdsstaten? Hur kan funktionshinderrörelsens påverkansarbete utvecklas?

Published in: News & Politics
2 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
507
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
63
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
2
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Mänskliga rättigheter och funktionshinderrörelsen

  1. 1. Mänskliga rättigheter, funktionshinderpolitik -organisationerna och framtiden… Lars  Lindberg  
  2. 2. Dilemmat  
  3. 3. Nordiska  MR-­‐paradoxen          “Gåtan  ser  ut  så  här:  Å  ena  sidan  tycks   de  nordiska  staterna  o?a  bäst  i  klassen  i   grenen  mänskliga  räBgheter.            Å  andra  sidan  tycks  de  nordiska  staterna   —  allt  o?are,  kanske  —  uppvisa  en   ambivalens  eller  direkt  skepsis  mot   projektet  internaHonella  mänskliga   räBgheter.”   Den  nordiska  MR-­‐paradoxen  
  4. 4.        “Och  deKa  är  ju  eK  Hll  synes   motsägelsefullt  beteende,  som  ger   intryck  av  aK  de  nordiska  staterna  är   passionerat  övertygade  om  aK  alla   människor  överallt  har  okränkbara   mänskliga  räBgheter  som  ska  skyddas  i   lag  och  domstol  —  utom  just  nordbor.”   Johan  Karlsson  Schaffer  –  www.mothugg.se  
  5. 5.        “Det  finns  en  parallell  i  den  närmast   totala  avsaknaden  av  naHonella  mr-­‐ organisaHoner  i  iaf  Sverige.  Fram  Hll   häromåret  när  Svenska  Amnesty  även   började  arbeta  med  Sverige,  så  fanns  det   i  princip  ingen  som  tog  svenska  mr-­‐ problem  på  allvar.  ”   Kommentar  Erik–  www.mothugg.se  
  6. 6. I  –  Påverka  genom   organisaHonen  
  7. 7. Individens  valmöjligheter  4ll   inflytande   ”Voice”   ”Exit”   KollekHv  nivå   Inflytande  via   organisaHoner   Offentliga  val   Individuell  nivå   Klagomål   Val  av  tjänst   Val  av  uörare   Källa: Hirschman, 1970, Winbladh 2011
  8. 8. Häl?en  stat,     häl?en  organisaHon  
  9. 9.      ”In  Sweden  and  Denmark…The  state   has  given  over  most  of  the  control  of   many  disability  policies  to  organized   representaHves  of  people  with   disabiliHes.”     Frank  Bowe  
  10. 10. Svenska  modellen  
  11. 11. Organisa4onernas  roll   • Medborgarnas  företrädare   • IntresseorganisaHoner  
  12. 12. •  Staten  har  Hllsammans  med  organisaHonerna   format  poliHken  och  kompromissat  fram  en   ståndpunkt.     •  OrganisaHonerna  varit  länken  mellan  stat  och   medborgare   •  Utredningar  och  styrelser  arenor  för   kompromisser  
  13. 13. Inspira4on  för  den  poli4ska   funk4onshinderrörelsen   •  ”Handikappades   fackförening”   •  InräKande  av  central   paraplyorganisaHon   •  Arbetsmetoder  och   språkbruk   •  Krav  på  inflytande   ”medbestämmande”  Richard Sterner
  14. 14. Jämfört  med  andra  länder   Sverige   Anglosaxiska  länderna   Tidig  mobilisering   Sen  mobilisering   InspiraHon:   Fackföreningsrörelsen  och  andra   tradiHonella  folkrörelser   InspiraHon:  MedborgarräKsrörelsen  och   nya  sociala  rörelser   VälfärdspoliHk   IdenHtetspoliHk  
  15. 15. Formaliserad  samverkan   Central  nivå   •  Statens  handikappråd   (1965-­‐94)   •  HandikappdelegaHonen   1998   Handikappråd  KHR/LHR   •  1970:  Förslag  från   Handikapputredningen   •  Finns  idag  i  nästan  alla   kommuner   Brukarråd, patientnämnder osv.
  16. 16. Konsensus  -­‐  konfronta4on  
  17. 17. ”Särintresse”   Svenska     modellens  död  
  18. 18. •  Statens  Handikappråd   läggs  ned   •  Juridikens  intåg   •  LSS  seger  men   ekonomin  tar  över  
  19. 19. Från..   …Hll   BrukarorganisaHon   EffekHvitet   Utvärdering   IntresseorganisaHon   DemokraH  
  20. 20. Åh, nej! Inte ett möte till!
  21. 21. Antal  samråd  2010   Källa:  Folkbildningsrådet  
  22. 22. II  –  Mobilisera  för   påverkan  
  23. 23. Ideella  engagemanget  i  Sverige   Källa: Ersta sköndal
  24. 24. Mobilisering   •  Kopplingen  medlemskap  –  akHvitet  minskar   •  Fler  medlemslösa  organisaHoner   •  Fler  volontärorganisaHoner  
  25. 25. EN  förändrat  samhällsengagemang   Källa: Levnadsnivåundersökningen 1968-2000
  26. 26. Värderingsförändringar   •  Mindre  vikHgt  aK  enbart  bli  representerad  och   medlem  i  organisaHon.   •  Ökad  vilja  aK  själv  vara  med  och  direkt  påverka   poliHk  och  samhällsutveckling.   •  Dock  finns  forarande  en  kollekHv  idenHtet  
  27. 27. Informa4onssamhället   1994 2007 2013 ?
  28. 28. Umgås,  få  informa4on  och   organisera…  
  29. 29. III  –  AK  påverka  genom   argument  
  30. 30. Maktens  dimensioner   Makt  över  beslutsfaKandet     Makt  över  dagordningen   Makt  över  tanken   Steven Lukes
  31. 31. Religionen  
  32. 32. Organisa4onen  
  33. 33. Vetenskapen  
  34. 34. Miljövändningen   ”Handikapp  är  i  stor   utsträckning  en  följd  av   brister  i  samhället.  Därför   kan  många  handikapp   elimineras.  Det  gör  man   genom  a>  förändra   samhället.”   Princip-­‐  och   handlingsprogram,     HCK  -­‐  1972    
  35. 35. The  big  idea  of  the  disability   movement  
  36. 36. 37   Inriktning  på  svensk   funk4onshinderforskning   2002-­‐2010   37
  37. 37. Medicinsk  forskning  dominerar  
  38. 38. IV.  Utmaningar  
  39. 39. •  Den  nära  relaHonen  mellan  staten  och  civila   samhället  utmanas     •  Hårdare  konkurrens  om  poliHken   •  Individens  räBgheter  tycks  ständigt  behöva   återerövras   •  I  andra  länder  är  man  mer  medveten  om   begreppet  medborgarskap  och  mänskliga   räBgheter  
  40. 40. Påverkansarbetet  under   förändring   •  Opinionsbildning   •  Lobbyism   •  Svagare  paraply-­‐organisaHoner   •  Mix  av  organisaHoner,  nätverk  och    enskilda   individer  som  aktörer   •  PoliHken  mer  personlig   •  InternaHonalisering  
  41. 41. Avslutningsvis   •  Ställ  krav  vid  samråd   •  Ta  fram  egen  fakta  och  var  kunnigast   •  Använd  flera  olika  påverkansmetoder   •  Skapa  allianser  och  nätverk   •  Och  framförallt,  den  egna  erfarenheten  är  det   som  skapar  trovärdigheten  
  42. 42. Tack!   Kontakt:  info@lindberglars.se   www.lindberglars.se  

×