KOMMA UT –ELLER KOMMA IN?  H B T IQ - P E RS P E K T IV P Å U N G D O M S A R B E T E T                                   ...
KÖN OCH SEXUELL LÄGGNING               Kön                             Sexuell läggning Könsidentitet handlar om hur     ...
VADÅ HBTIQ? sexuell läggning                   könsidentitet och könsuttryck     homosexuella                   transper...
RYMS DU INOM RAMARNA?      Könsnormativitet                        Heteronormativitet Uppsättning normer i samhället     ...
KONSEKVENSER De flesta hbtiq-ungdomar mår bra, men bland hbtiq-  ungdomar finns oftare problem med välfärd och  hälsovano...
ATT FÖRSTÅ SIN IDENTITET Det går inte att påverka den egna könsidentiteten  eller sexuella läggningen – men den kan utvec...
KOMMA UT? ”Komma ut” förknippas vanligen med homo- och bisexuella, som  berättar om sin sexuella läggning Egentligen: ”k...
KOMMA IN? Fundera över dina egna uppfattningar om mångfald Granska normerna i din omgivning: vilka normer finns kring  k...
TACK FÖR MIG! Mer information hittar du på webben     www.seta.fi     www.transtukipiste.fi     www.normer.fi     www...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Kommaut kommain080113

319 views

Published on

Presentation, "Komma ut - eller komma in? Hbtiq-perspektiv på ungdomsarbetet" /Anders Huldén, 8.1.2013

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
319
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Kommaut kommain080113

  1. 1. KOMMA UT –ELLER KOMMA IN? H B T IQ - P E RS P E K T IV P Å U N G D O M S A R B E T E T NUORI2013, J yväskylä, 8.1 . 2013 Ander s Huldén Seta r f
  2. 2. KÖN OCH SEXUELL LÄGGNING Kön Sexuell läggning Könsidentitet handlar om hur  Sexuell läggning handlar om jag upplever min vem jag attraheras könstillhörighet av, emotionellt och/eller Könsuttr yck är erotiskt utseende, klädsel, handlingar genom vilka jag uttr ycker min könsidentitet Setas målsättning är likabehandling i samhället och välmående för alla, oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning.
  3. 3. VADÅ HBTIQ? sexuell läggning könsidentitet och könsuttryck  homosexuella  transpersoner och bisexuella …personer vars könsidentitet och/eller Cispersoner är personer som inte är könsuttryck helt eller delvis är annorlunda …personer vars äntranspersoner, alltså personer vars vad som förväntades när deras sexuella läggning könsidentitet definierades vid födseln. är en annan än …transpersoner och könsuttryck mestadels könsidentitet kan vara till exempel transkönade (transsexuella) och förväntades överensstämmer med vad som heterosexuell . transvestiter, vars könsidentitet oftast vid när deras könsidentitet definierades är kvinna eller man. Transgenders (fi. födseln. muunsukupuoliset) har en könsidentiet som är varken kvinna eller man, eller både och.Queer ifrågasätter normer kring kön  interkönadeoch sexualitet, och queera personer …personer vars medfödda könsbestämmande fysiska egenskaper ärvill vanligen inte definiera sig via entydigt varken kvinnliga eller manligadessa övriga begrepp.
  4. 4. RYMS DU INOM RAMARNA? Könsnormativitet Heteronormativitet Uppsättning normer i samhället  Uppsättning normer i samhället som antyder att det bara finns som antyder att heterosexualitet är två kön, manligt och kvinnligt ; att den normala sexuella läggningen. alla människor är antingen män  Andra sexuella läggningar ses som eller kvinnor och uttr ycker sig på avvikande och mindre önskvärda. ett könstypiskt sätt. Andra könsidentiteter och könsuttr yck ses som avvikande och mindre önskvärda . Hur syns normer om kön och sexuell läggning i din omgivning? Vilka andra normer finns där?
  5. 5. KONSEKVENSER De flesta hbtiq-ungdomar mår bra, men bland hbtiq- ungdomar finns oftare problem med välfärd och hälsovanor, än bland andra ungdomar (bl.a. Hon Hen Han, 2010 http://www9.ungdomss tyrelsen.se/ar t/ 0,2072,8160,00.html )  Självupplevd hälsa, både fysisk och mental  Självskadebeteende  Användning av alkohol- och tobaksvaror  Socialt utanförskap, brist på psykosocialt stöd  Erfarenhet av diskriminering, rädsla för diskriminering  Osynlighet i vardagen, i vetenskapliga kontexter Inom projektet Välmående regnbågsungdom samlar Seta och Nuorisotutkimusseura under 2013 information om hbtiq-ungdomars hälsa och välfärd i Finland.
  6. 6. ATT FÖRSTÅ SIN IDENTITET Det går inte att påverka den egna könsidentiteten eller sexuella läggningen – men den kan utvecklas och förändras under livstiden Normerna skaver – varför är jag som jag är?  När ramarna blir för trånga uppstår lätt en konflikt mellan identiteten, drömmarna och omgivningens förväntningar  Omgivningens attityder inverkar på om man är öppen med sin identitet, behöver dölja den eller förnekar den  Erfarenheter av diskriminering och rädsla för diskriminering påverkar välbefinnandet
  7. 7. KOMMA UT? ”Komma ut” förknippas vanligen med homo- och bisexuella, som berättar om sin sexuella läggning Egentligen: ”komma ut” som avvikare från normen Ingen engångsföreteelse – ständigt pågående processer i livet Positiva komma ut-erfarenheter ger självförtroende TIPS!  Ungdomar som kommit ut hemma och i skolan gladare, hoppfullare än  ungdomar i - hur förhåller Diskutera garderoben familjen, egentligen?  Ungdomar som kommit ut hemma kan tala om problem med vuxna i  familjen, än unga att bilda en positiv Hjälp den ungdomar i garderoben självbild och hitta socialt stöd http://www.hrc.org/youth#.UO5r1W_Zb9U) (Growing up LGBT in America,  Fundera på hur man kan förbereda sig på Garderoben kan också erbjuda trygghet, outa aldrig någon frågor  Hjälp den unga att tro på sin framtid och Kansina egna möjligheter vuxna, som erbjuder stöd? du vara den trygga
  8. 8. KOMMA IN? Fundera över dina egna uppfattningar om mångfald Granska normerna i din omgivning: vilka normer finns kring kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion etc.  Hur tar de sig uttryck? Vad innebär de med tanke på synlighet, tillgänglighet, makt och inflytande? Hur kan man göra annorlunda? Låt mångfalden synas och höras!  Respektera ungdomars erfarenheter, berättelser, rätten till självbestämmande  Ingrip mot diskriminering och trakasserier – men kom också ihåg att aktivtSAKKI och FSS driver i samarbete projektet Från Seta, främja likabehandling (synliggör mångfald, gör likabehandlingsplan, Område fritt från diskriminering) tolerans till likabehandling. Under 2013 publiceras ett Våga ta ställning för likabehandling – det är inte värdeneutralt att tiga  metodmaterial för normkritiskt likabehandlingsarbete.
  9. 9. TACK FÖR MIG! Mer information hittar du på webben  www.seta.fi  www.transtukipiste.fi  www.normer.fi  www.rfslungdom.se Anders Huldén, koordinator för ungdomsarbetet anders.hulden@seta.fi

×