Frontit Seminarium: Våga vara en modern projektledare!Frontit
Seminarium hösten 2016 med Peter Skoog, konsult på Frontit. Projekt som arbetsform har funnits sedan man byggde pyramiderna, men hur vi leder dem har förändrats över tiden. Även det vi kallar modern projektledning har utvecklats över flera årtionden.
Modern projektledning hanterar oftast unika projekt som ska leverera ett unikt resultat till skillnad från traditionella projekt med förutsägbara arbetsflöden som ledde till förutsägbara resultat. Förändringstakten och teknikutvecklingen går idag snabbare än någonsin vilket kräver specialistkompetenser inom många olika områden i ett projekt. Därför kräver modern projektledning mer flexibla arbetssätt och fokus på samordning och koordinering. Moderna projekt behöver vara öppna, lyhörda och lättrörliga. Dagens projektledare behöver mer än någonsin fokusera på att leda projekt genom att motivera individer, låta dem ta eget ansvar och att växa. Detta kräver öppenhet, tillit och mod!
Frontit seminarium: "Nyttostyrd verksamhetsutveckling med agila metoder"Frontit
Genom att arbeta agilt har it-utvecklingsprojekt nått snabbare, bättre och mer kostnadseffektiva resultat. Varför används inte det agila arbetssättet i samtliga förändringsprojekt i verksamheten? Vad kan man lära av det agila och använda som grund i sin verksamhetsutveckling?
Den 16 april 2015 höll Kvadat Managment i Stockholm sitt andra seminarium kring Nyttorealiering.
Föredraget på temat inleddes av Maria Björk som är medförfattare till E-delegationens Vägledning i Nyttorealisering och har infört konceptet i praktiken på Lantmäteriet. Maria berättade om vad nyttorealisering är samt vikten att ha fokus på nyttorealisering för att uppnå de strategiska målen för verksamheten.
Tänk efter före - Sju frågor!
Genom att använda sju enkla frågor som måste kunna besvaras innan man startar en förändringsinsats och som hålls uppdaterad under hela insatsen har man tagit ett stort steg i rätt riktning.
1. Vad är nyttan?
2. Hur ska nyttan realiseras?
3. Vem ska realisera nyttan?
4. När uppkommer nyttan?
5. Hur ska nyttan följas upp?
6. Vem ansvarar för uppföljningen?
7. Vilka mätetal ska användas?
Ola Högberg som är senior projektledare och verksamhetsutvecklare och duktig inom nyttovärdering med bland annat stöd av Peng berättade mer konkret hur identifiering, kvantifiering och värdering av nyttor kan genomföras och vilka effekter man kan få en kvalitetssäkrad värdering och samsyn vilka nyttor som ska uppnås med planerad förändringsinsats.
Daniel Jafari som är huvudförfattare till E-delegationens Vägledningen och tongivande inom området berättade om vikten genomföra införandet stegvis utifrån mognaden i den egna organisationen. Vid införande kan en mognadsanalys som genomförs i enkät och workshopform med centrala personer i organisationen vara ett bra stöd. Mognadsanalysen mäter 10 fokusområden och ger en rekommendation på vilka steg man bör ta för att nå önskat läge.
Eventet var mycket välbesökt och deltagarna mycket nöjda. Många intressanta dialoger fördes både under minglet och föredraget samt många nya kontakter skapades.
Projektmognadsmodell - En väg till effektivisering av projektverksamhetenFrontit
En projektmognadsmodell kan vara ett bra stöd i arbetet med att förbättra en organisations förmåga att använda projekt som arbetsform för att driva det interna utvecklingsarbetet mot sina verksamhetsmål. P3M3 är en projektmognadsmodell från Brittiska Cabinet Office. P3M3 har stor internationell spridning.
Presentationen ger en introduktion till P3M3-modellen och hur arbetet med en projektmognadsananlys kan genomföras.
Arbetet startar genom en enkät där respondenterna anger sin uppfattning om mognadsgraden i sin projektverksamhet, i de sju processer som finns i P3M3. Därefter genomförs en workshop där analys av nuläget fördjupas och ensas, eftersom enkäten ofta kan visa på olika uppfattningar inom olka delar verksamheten och för olika roller i företaget. Nästa steg är att ta fram det önskade läget och upprätta en handlingsplan för att nå dit.
Hur realisera nyttor i en samverkande förvaltning?
Om man inte arbetar aktivt med att identifiera och realisera nyttor i verksamhetsutvecklingen är risken stor att man fattar fel beslut och att de nyttor man tänkt inte levereras. Vägledningen i nyttorealisering är ett ramverk och en verktygslåda att utgå ifrån när man vill arbeta mer stukturerat med att realisera nyttan av sina utvecklingsinsatser, i synnerhet när flera olika aktörer ska samverka. En presentation av Anna Pegelow, E-delegationen
Agila metoder, som t.ex Scrum, bygger på att varje individ tar ansvar och att en person på högre nivå prioriterar. Det rimmar med Jan Carlzons devis ”med rätt information kommer medarbetarna ta ansvar”. Grupputveckling, motivation och beslutsfattande är centrala begrepp inom det agila arbetssättet. Det finns områden som skiljer sig åt mellan agil och traditionell projektledning och som måste hanteras. Detta omfattar bl a ledarskapet, beslutsprocessen, planeringen och rapporteringen. Något som oftast förknippas med traditionell projektledning. Men detta står inte i alls motsats till det agila arbetssättet!
Frontit seminarium: Verksamhetsutveckling från strategi till effektFrontit
All forskning visar att företag och organisationer inte klarar av att implementera sin strategi i tillräckligt stor utsträckning. Frontits VD Anneli Angeling berättar om VU-modellen (Verksamhetsutveckling) – en modell som kombinerar struktur och systematik med energi och kreativitet. Arbetssättet involverar hela företaget i utvecklingen att öka effektiviteten och skapar resultat på både kort och lång sikt.
Frontit seminarium: Lyckas med ditt systeminförande!Frontit
I dagens organisationer går IT och verksamhet hand i hand. Att ha bra systemstöd för sin verksamhet leder till att organisationen arbetar effektivare och systeminförande är därför vardag för många organisationer.
Frontit seminarium: "Ditt lyckade projekt äventyrar verksamheten"Frontit
Under seminariet berättar vi om hur du genom att ha koll på riskerna i ett tidigt skede i projektet kan säkerställa att konsekvenserna av projektet blir så bra och effektiva som möjligt för verksamheten. Låt riskerna ligga till grund i ert test- och kvalitetssäkringsarbete så kan du minimera de risker som projektet annars kan medföra. Hur undviker du att låta riskerna äventyra verksamhetens framtid? Vi berättar hur!
Talare är Mårten Mattsson och Lars Linderoth från Frontit som har lång erfarenhet av test och kvalitet.
Frontit seminarium: Så lyckas du med införandet av agila metoder!Frontit
Agila metoder har de senaste åren vunnit allt fler anhängare inom systemutvecklingsområdet. Många organisationer har infört detta arbetssätt i sina verksamheter och har kommit olika långt med införandet och förändrat arbetssätt. Detta seminarium handlar om själva införande av agila metoder, vad får man ut av det, hur gör man och vilka hinder kan man stöta på?
Projektgranskning utförs genom granskning av projektdokument och genom intervjuer av projektmedarbetare och övriga intressenter. I föredraget presenteras hur en projektgranskning genomförs och vilka olika metoder som kan användas.
Frontit seminarium: Hur kan kommuner nå effektmål och minska resursslöseri i ...Frontit
När vi startar projekt brukar det definieras i termer av projektmål och effektmål. Vi låter projektledare ta ansvar för att driva mot projektmålet. Beställaren får ansvaret för effektmål, ofta genom att driva ett förändringsarbete, ibland som ett införandeprojekt och ibland i linjen. Men ofta glömmer vi bort en av de största framgångsfaktorerna; att anpassa projektets resultat för verklig användningssituation och nå acceptans hos människorna som förväntas realisera de önskade effektmålen.
Frontit seminarium: "Skapa förändringsförmåga i hela din organisation"Frontit
Om seminariet: Vi vet att människor behöver arbeta på ett nytt sätt för att förändringar ska uppstå. Därför krävs det att vi kan leda i förändring på ett effektivt sätt. Eftersom förändringstakten ökar, behöver vi även öka hela organisationens förändringsförmåga så att vi inte bara klarar av en enstaka förändring utan att vi kan arbeta med ständiga förändringar över tid. Vi behöver bygga upp vår kompetens, struktur och förståelse för hur man når resultat i förändringar.
Projektledare i stjärnglans
Helena Siesjö och Beatrice Silow, seniora projektledare
Projektledarrollen är oerhört viktig och kan göra
skillnaden mellan succé och misslyckade projekt. Hur
säkrar man att projektledaren har rätt erfarenhet och
egenskaper för att framgångsrikt leda sitt projekt? Och
hur ger man det stöd och den uppbackning som krävs
för att ge projektledaren chansen att lyckas.
Frontit Seminarium: Våga vara en modern projektledare!Frontit
Seminarium hösten 2016 med Peter Skoog, konsult på Frontit. Projekt som arbetsform har funnits sedan man byggde pyramiderna, men hur vi leder dem har förändrats över tiden. Även det vi kallar modern projektledning har utvecklats över flera årtionden.
Modern projektledning hanterar oftast unika projekt som ska leverera ett unikt resultat till skillnad från traditionella projekt med förutsägbara arbetsflöden som ledde till förutsägbara resultat. Förändringstakten och teknikutvecklingen går idag snabbare än någonsin vilket kräver specialistkompetenser inom många olika områden i ett projekt. Därför kräver modern projektledning mer flexibla arbetssätt och fokus på samordning och koordinering. Moderna projekt behöver vara öppna, lyhörda och lättrörliga. Dagens projektledare behöver mer än någonsin fokusera på att leda projekt genom att motivera individer, låta dem ta eget ansvar och att växa. Detta kräver öppenhet, tillit och mod!
Frontit seminarium: "Nyttostyrd verksamhetsutveckling med agila metoder"Frontit
Genom att arbeta agilt har it-utvecklingsprojekt nått snabbare, bättre och mer kostnadseffektiva resultat. Varför används inte det agila arbetssättet i samtliga förändringsprojekt i verksamheten? Vad kan man lära av det agila och använda som grund i sin verksamhetsutveckling?
Den 16 april 2015 höll Kvadat Managment i Stockholm sitt andra seminarium kring Nyttorealiering.
Föredraget på temat inleddes av Maria Björk som är medförfattare till E-delegationens Vägledning i Nyttorealisering och har infört konceptet i praktiken på Lantmäteriet. Maria berättade om vad nyttorealisering är samt vikten att ha fokus på nyttorealisering för att uppnå de strategiska målen för verksamheten.
Tänk efter före - Sju frågor!
Genom att använda sju enkla frågor som måste kunna besvaras innan man startar en förändringsinsats och som hålls uppdaterad under hela insatsen har man tagit ett stort steg i rätt riktning.
1. Vad är nyttan?
2. Hur ska nyttan realiseras?
3. Vem ska realisera nyttan?
4. När uppkommer nyttan?
5. Hur ska nyttan följas upp?
6. Vem ansvarar för uppföljningen?
7. Vilka mätetal ska användas?
Ola Högberg som är senior projektledare och verksamhetsutvecklare och duktig inom nyttovärdering med bland annat stöd av Peng berättade mer konkret hur identifiering, kvantifiering och värdering av nyttor kan genomföras och vilka effekter man kan få en kvalitetssäkrad värdering och samsyn vilka nyttor som ska uppnås med planerad förändringsinsats.
Daniel Jafari som är huvudförfattare till E-delegationens Vägledningen och tongivande inom området berättade om vikten genomföra införandet stegvis utifrån mognaden i den egna organisationen. Vid införande kan en mognadsanalys som genomförs i enkät och workshopform med centrala personer i organisationen vara ett bra stöd. Mognadsanalysen mäter 10 fokusområden och ger en rekommendation på vilka steg man bör ta för att nå önskat läge.
Eventet var mycket välbesökt och deltagarna mycket nöjda. Många intressanta dialoger fördes både under minglet och föredraget samt många nya kontakter skapades.
Projektmognadsmodell - En väg till effektivisering av projektverksamhetenFrontit
En projektmognadsmodell kan vara ett bra stöd i arbetet med att förbättra en organisations förmåga att använda projekt som arbetsform för att driva det interna utvecklingsarbetet mot sina verksamhetsmål. P3M3 är en projektmognadsmodell från Brittiska Cabinet Office. P3M3 har stor internationell spridning.
Presentationen ger en introduktion till P3M3-modellen och hur arbetet med en projektmognadsananlys kan genomföras.
Arbetet startar genom en enkät där respondenterna anger sin uppfattning om mognadsgraden i sin projektverksamhet, i de sju processer som finns i P3M3. Därefter genomförs en workshop där analys av nuläget fördjupas och ensas, eftersom enkäten ofta kan visa på olika uppfattningar inom olka delar verksamheten och för olika roller i företaget. Nästa steg är att ta fram det önskade läget och upprätta en handlingsplan för att nå dit.
Hur realisera nyttor i en samverkande förvaltning?
Om man inte arbetar aktivt med att identifiera och realisera nyttor i verksamhetsutvecklingen är risken stor att man fattar fel beslut och att de nyttor man tänkt inte levereras. Vägledningen i nyttorealisering är ett ramverk och en verktygslåda att utgå ifrån när man vill arbeta mer stukturerat med att realisera nyttan av sina utvecklingsinsatser, i synnerhet när flera olika aktörer ska samverka. En presentation av Anna Pegelow, E-delegationen
Agila metoder, som t.ex Scrum, bygger på att varje individ tar ansvar och att en person på högre nivå prioriterar. Det rimmar med Jan Carlzons devis ”med rätt information kommer medarbetarna ta ansvar”. Grupputveckling, motivation och beslutsfattande är centrala begrepp inom det agila arbetssättet. Det finns områden som skiljer sig åt mellan agil och traditionell projektledning och som måste hanteras. Detta omfattar bl a ledarskapet, beslutsprocessen, planeringen och rapporteringen. Något som oftast förknippas med traditionell projektledning. Men detta står inte i alls motsats till det agila arbetssättet!
Frontit seminarium: Verksamhetsutveckling från strategi till effektFrontit
All forskning visar att företag och organisationer inte klarar av att implementera sin strategi i tillräckligt stor utsträckning. Frontits VD Anneli Angeling berättar om VU-modellen (Verksamhetsutveckling) – en modell som kombinerar struktur och systematik med energi och kreativitet. Arbetssättet involverar hela företaget i utvecklingen att öka effektiviteten och skapar resultat på både kort och lång sikt.
Frontit seminarium: Lyckas med ditt systeminförande!Frontit
I dagens organisationer går IT och verksamhet hand i hand. Att ha bra systemstöd för sin verksamhet leder till att organisationen arbetar effektivare och systeminförande är därför vardag för många organisationer.
Frontit seminarium: "Ditt lyckade projekt äventyrar verksamheten"Frontit
Under seminariet berättar vi om hur du genom att ha koll på riskerna i ett tidigt skede i projektet kan säkerställa att konsekvenserna av projektet blir så bra och effektiva som möjligt för verksamheten. Låt riskerna ligga till grund i ert test- och kvalitetssäkringsarbete så kan du minimera de risker som projektet annars kan medföra. Hur undviker du att låta riskerna äventyra verksamhetens framtid? Vi berättar hur!
Talare är Mårten Mattsson och Lars Linderoth från Frontit som har lång erfarenhet av test och kvalitet.
Frontit seminarium: Så lyckas du med införandet av agila metoder!Frontit
Agila metoder har de senaste åren vunnit allt fler anhängare inom systemutvecklingsområdet. Många organisationer har infört detta arbetssätt i sina verksamheter och har kommit olika långt med införandet och förändrat arbetssätt. Detta seminarium handlar om själva införande av agila metoder, vad får man ut av det, hur gör man och vilka hinder kan man stöta på?
Projektgranskning utförs genom granskning av projektdokument och genom intervjuer av projektmedarbetare och övriga intressenter. I föredraget presenteras hur en projektgranskning genomförs och vilka olika metoder som kan användas.
Frontit seminarium: Hur kan kommuner nå effektmål och minska resursslöseri i ...Frontit
När vi startar projekt brukar det definieras i termer av projektmål och effektmål. Vi låter projektledare ta ansvar för att driva mot projektmålet. Beställaren får ansvaret för effektmål, ofta genom att driva ett förändringsarbete, ibland som ett införandeprojekt och ibland i linjen. Men ofta glömmer vi bort en av de största framgångsfaktorerna; att anpassa projektets resultat för verklig användningssituation och nå acceptans hos människorna som förväntas realisera de önskade effektmålen.
Frontit seminarium: "Skapa förändringsförmåga i hela din organisation"Frontit
Om seminariet: Vi vet att människor behöver arbeta på ett nytt sätt för att förändringar ska uppstå. Därför krävs det att vi kan leda i förändring på ett effektivt sätt. Eftersom förändringstakten ökar, behöver vi även öka hela organisationens förändringsförmåga så att vi inte bara klarar av en enstaka förändring utan att vi kan arbeta med ständiga förändringar över tid. Vi behöver bygga upp vår kompetens, struktur och förståelse för hur man når resultat i förändringar.
Projektledare i stjärnglans
Helena Siesjö och Beatrice Silow, seniora projektledare
Projektledarrollen är oerhört viktig och kan göra
skillnaden mellan succé och misslyckade projekt. Hur
säkrar man att projektledaren har rätt erfarenhet och
egenskaper för att framgångsrikt leda sitt projekt? Och
hur ger man det stöd och den uppbackning som krävs
för att ge projektledaren chansen att lyckas.
Att genomföra komplexa digitala projekt. Genomgång av agila arbetssätt, strategier och genomförande av webbprojekt. Erfarenheter och praktiska tips från caset Vårdgivarguiden.
Presentationsmaterial från frukostseminariet - Projekt som vågar investera i tillit och förankring vinner i längden med Peter Skoog (Frontit) och Tommy Stridh (iTid)
Presentation från vårt frukostseminare om rollen som Product Owner och vad som krävs för att arbeta i en agil miljö.
Som Product Owner ansvarar du för att maximera värdet av produkten samt utvecklingsteamets arbete. Hur detta går till i praktiken varierar ofta mycket mellan organisationer, scrumteam och individer. Det finns ett behov av att stärka rollen som Product Owner för att skapa ett mer effektivt utvecklingsarbete och framgångsrika produkter.
Vi presenterar även vår nyhet - Product Owner Boot Camp, en 2-dagars kurs som vi designat utifrån våra egna erfarenheter från praktiskt arbete med agil utveckling i större organisationer. Kursen ger dig de nödvändiga kunskaper och erfarenheter du behöver i rollen som Product Owner.
Här är råden som ger dina projekt verksamhetsnytta. Henrik Bagewitz, marknads- och kommunikationschef för intresseorganisationen PMI i Sverige ger sina främsta tips för att lyckas med din projektverksamhet.
Här är råden som ger dina projekt verksamhetsnytta. Henrik Bagewitz, marknads- och kommunikationschef för intresseorganisationen PMI i Sverige ger sina främsta tips för att lyckas med din projektverksamhet.
3. Varje projekt är unikt…
• Varje projekt är unikt och har sina egna
förutsättningar.
• Syftet med projektet är att utifrån de givna
förutsättningarna skapa ett så optimalt resultat som
möjligt.
• Projektledaren och projektgruppen är avgörande
för att skapa detta resultat.
• Det handlar ofta om att ha flexibilitet,
anpassnings- och improvisationsförmåga, gott
samarbete och hög motivation i projektet.
4. Kritiska punkter
• Idéfasen – ”Projektstarten” som innebär att man
kommer igång.
• Förstudien – analys av projektförutsättningarna.
• Direktiv – grunden till vad projektet skall
åstadkomma.
• Planeringen – alla aktiviteter måste planeras och
kunna hanteras.
• Genomförandet – att styra och leda projektet med en
hög motivation.
• Avslutningen – att lära av erfarenheterna och förbättra
det man har missat.
5. Projektstarten
• Man kommer inte igång, förstår inte ”problemet” som
blir för diffust och projektet därmed otydligt.
• Starten upplevs seg – ingen tändning i gruppen!
• För snabb start – man har inte tänkt till ordentligt,
problem, mål och direktiv blir oklara.
• För ivrig start – gruppen är för het och startar upp utan
att ha formerat sig och kommit överens.
• Man försummar att göra en nödvändig förstudie.
6. Förstudien
• Missar att starta och ”dimensionera” förstudien; som kan
vara allt från en förundersökning till ett regelrätt
förprojekt.
• Bristande motivation för att genomföra förstudien.
• Missar att göra en regelrätt intressentanalys.
• Får inte med de viktiga intressenterna.
• Drar inte lärdom av förstudien och ser den inte som ett
viktigt beslutsunderlag för projektet.
• Beslutsunderlaget underlättar också direktivdialogen.
7. Direktiv
• Missar i direktivdialogen – man förutsätter
att man förstår varandra.
• Parterna accepterar oklara direktiv och tror
att det ”löser” sig på vägen.
• Styrkeförhållanden mellan parterna.
• Direktivet ses inte som ett styrdokument för
projektet.
8. Planeringen
• Felkalkylering i tid; start och slutpunkt.
• Felkalkylering i resurs; pengar och bemanning.
• Projektorganisationen blir ”felbemannad”.
• Projektet får ”för mycket” pengar/resurser.
• Störningar i samverkan med linjen.
• Missar att få med alla eller de viktigaste aktiviteterna.
• Underlaget för projektets ”kritiska linje” tas inte fram.
• Missar att göra en strategi eller väljer fel strategi för
projektet.
• Riskanalys utförs inte och projektet får därmed svårigheter
att hantera oförutsedda händelser som inträffar.
9. Genomförandet
• Projektledaren förmår inte styra och leda
projektet.
• Projektet missar i information och
kommunikation till projektgruppen.
• Alla i gruppen har inte samma inställning,
kunskap och motivation för projektet.
• Konflikter uppstår i projektgruppen.
• Projektledaren eller medlemmar i projektgruppen
försvinner från projektet.
10. Exempel på missar i avslutningen
• Missar i överlämnandet till linjen.
• Projektet förmår inte att ta lärdom av sina
erfarenheter – ingen uppföljning utförs.
• Ingen utvärdering av objektet/resultatet
utförs så att felaktigheter kan rättas till och
nya lärdomar dras.
• Projektgruppen och projektledaren
”belönas” inte och tappar motivation inför
nästa uppdrag/projekt.
12. Projektöverlämnandet
Sker i ”gråzonen” mellan projekt och linje
• Är nödvändigt i vissa typer av projekt
• Kan vara en kritisk punkt
• Bör förberedas och planeras
• Kan vara ett delprojekt
• Omställningar och utbildningar kan vara nödvändigt
• Information till berörda – avstämning med intressenter
• Vissa projekt övergår till att bli ”ordinarie” verksamhet
13. Exempel på överlämnanden
• Ny bilmodell – En projektgrupp har tagit fram en ny
bilmodell som skall börja tillverkas av linjen.
• Nytt bostadshus – En byggentreprenör har byggt ett
bostadshus som skall ingå i beståndet hos ett
bostadsföretag.
• Ny maskin – Ett projekt har tagit fram och installerat en
ny maskin som skall användas i produktionen i en industri.
• Nytt datasystem – Ett företag har i ett projekt
köpt/utvecklat ett nytt datasystem som skall användas av
de anställda i företaget.
• Ny organisation – En intern projektgrupp har tagit fram
en ny organisation som skall ”implementeras” av den
övriga organisationen.
• Nya arbetsrutiner – Projektet har tagit fram nya
arbetsrutiner som skall användas av en avdelning.
14. Överlämnanden av
e-handelskoncept
• Ta fram en tankeskiss för hur kunden kan
förvänta sig en överlämning av ett e-
handelskoncept
• Ge exempel på vilka missar som kan uppstå
vid överlämnandet av ett e-handelskoncept
• Ge förslag på en strategi för överlämnande
av ett e-handelskoncept
15. Slutmöte
• Genomgång av resultat avseende både
erfarenhetsuppföljning och utvärdering
(i den mån den har gjorts)
• Ev. praktiska avslut (ekonomi,
rapporttillägg etc)
• Avtackning
• Avslutningsfest!!!
16. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning görs av den
egna projektorganisationen:
- Hur har arbetet fungerat i projektet?
Utvärdering görs av
projektets resultat:
- Vad uppnådde projektet?
17. Projektuppföljningen
– steg för steg
• Idéfasen – ”Projektstarten” som innebär att man
kommer igång.
• Förstudien – analys av projektförutsättningarna.
• Direktiv – grunden till vad projektet skall
åstadkomma.
• Planeringen – alla aktiviteter måste planeras och
kunna hanteras.
• Genomförandet – att styra och leda projektet med en
hög motivation.
• Avslutningen – att lära av erfarenheterna och
förbättra det man har missat.
19. Varför utvärdering?
• Har målen uppnåtts?
• Vilka effekter och konsekvenser har
projektet gett upphov till?
• Hur kan objektet/resultatet förbättras
ytterligare?
• Projektets effektivitet; resursförbrukning i
förhållande till uppnått resultat?
• Hur kan framtida satsningar bli ännu
effektivare?
20. Frågor att ställa sig –
inför en utvärdering!
• Syfte?
• Organisation och planering av
utvärderingen?
• Vilka är berörda?
• Metod för utvärderingen?
• Hur skall effekter av insatser kontrolleras?
• Användningen av utvärderingen?