Frontit Seminarium: Våga vara en modern projektledare!Frontit
Seminarium hösten 2016 med Peter Skoog, konsult på Frontit. Projekt som arbetsform har funnits sedan man byggde pyramiderna, men hur vi leder dem har förändrats över tiden. Även det vi kallar modern projektledning har utvecklats över flera årtionden.
Modern projektledning hanterar oftast unika projekt som ska leverera ett unikt resultat till skillnad från traditionella projekt med förutsägbara arbetsflöden som ledde till förutsägbara resultat. Förändringstakten och teknikutvecklingen går idag snabbare än någonsin vilket kräver specialistkompetenser inom många olika områden i ett projekt. Därför kräver modern projektledning mer flexibla arbetssätt och fokus på samordning och koordinering. Moderna projekt behöver vara öppna, lyhörda och lättrörliga. Dagens projektledare behöver mer än någonsin fokusera på att leda projekt genom att motivera individer, låta dem ta eget ansvar och att växa. Detta kräver öppenhet, tillit och mod!
Agila metoder, som t.ex Scrum, bygger på att varje individ tar ansvar och att en person på högre nivå prioriterar. Det rimmar med Jan Carlzons devis ”med rätt information kommer medarbetarna ta ansvar”. Grupputveckling, motivation och beslutsfattande är centrala begrepp inom det agila arbetssättet. Det finns områden som skiljer sig åt mellan agil och traditionell projektledning och som måste hanteras. Detta omfattar bl a ledarskapet, beslutsprocessen, planeringen och rapporteringen. Något som oftast förknippas med traditionell projektledning. Men detta står inte i alls motsats till det agila arbetssättet!
Frontit seminarium: "Nyttostyrd verksamhetsutveckling med agila metoder"Frontit
Genom att arbeta agilt har it-utvecklingsprojekt nått snabbare, bättre och mer kostnadseffektiva resultat. Varför används inte det agila arbetssättet i samtliga förändringsprojekt i verksamheten? Vad kan man lära av det agila och använda som grund i sin verksamhetsutveckling?
Frontit seminarium: Hur kan kommuner nå effektmål och minska resursslöseri i ...Frontit
När vi startar projekt brukar det definieras i termer av projektmål och effektmål. Vi låter projektledare ta ansvar för att driva mot projektmålet. Beställaren får ansvaret för effektmål, ofta genom att driva ett förändringsarbete, ibland som ett införandeprojekt och ibland i linjen. Men ofta glömmer vi bort en av de största framgångsfaktorerna; att anpassa projektets resultat för verklig användningssituation och nå acceptans hos människorna som förväntas realisera de önskade effektmålen.
Frontit seminarium: Verksamhetsutveckling från strategi till effektFrontit
All forskning visar att företag och organisationer inte klarar av att implementera sin strategi i tillräckligt stor utsträckning. Frontits VD Anneli Angeling berättar om VU-modellen (Verksamhetsutveckling) – en modell som kombinerar struktur och systematik med energi och kreativitet. Arbetssättet involverar hela företaget i utvecklingen att öka effektiviteten och skapar resultat på både kort och lång sikt.
Projektmognadsmodell - En väg till effektivisering av projektverksamhetenFrontit
En projektmognadsmodell kan vara ett bra stöd i arbetet med att förbättra en organisations förmåga att använda projekt som arbetsform för att driva det interna utvecklingsarbetet mot sina verksamhetsmål. P3M3 är en projektmognadsmodell från Brittiska Cabinet Office. P3M3 har stor internationell spridning.
Presentationen ger en introduktion till P3M3-modellen och hur arbetet med en projektmognadsananlys kan genomföras.
Arbetet startar genom en enkät där respondenterna anger sin uppfattning om mognadsgraden i sin projektverksamhet, i de sju processer som finns i P3M3. Därefter genomförs en workshop där analys av nuläget fördjupas och ensas, eftersom enkäten ofta kan visa på olika uppfattningar inom olka delar verksamheten och för olika roller i företaget. Nästa steg är att ta fram det önskade läget och upprätta en handlingsplan för att nå dit.
Projektledare i stjärnglans
Helena Siesjö och Beatrice Silow, seniora projektledare
Projektledarrollen är oerhört viktig och kan göra
skillnaden mellan succé och misslyckade projekt. Hur
säkrar man att projektledaren har rätt erfarenhet och
egenskaper för att framgångsrikt leda sitt projekt? Och
hur ger man det stöd och den uppbackning som krävs
för att ge projektledaren chansen att lyckas.
Frontit seminarium: Lyckas med ditt systeminförande!Frontit
I dagens organisationer går IT och verksamhet hand i hand. Att ha bra systemstöd för sin verksamhet leder till att organisationen arbetar effektivare och systeminförande är därför vardag för många organisationer.
Projektgranskning utförs genom granskning av projektdokument och genom intervjuer av projektmedarbetare och övriga intressenter. I föredraget presenteras hur en projektgranskning genomförs och vilka olika metoder som kan användas.
Frontit seminarium: Så lyckas du med införandet av agila metoder!Frontit
Agila metoder har de senaste åren vunnit allt fler anhängare inom systemutvecklingsområdet. Många organisationer har infört detta arbetssätt i sina verksamheter och har kommit olika långt med införandet och förändrat arbetssätt. Detta seminarium handlar om själva införande av agila metoder, vad får man ut av det, hur gör man och vilka hinder kan man stöta på?
Hur realisera nyttor i en samverkande förvaltning?
Om man inte arbetar aktivt med att identifiera och realisera nyttor i verksamhetsutvecklingen är risken stor att man fattar fel beslut och att de nyttor man tänkt inte levereras. Vägledningen i nyttorealisering är ett ramverk och en verktygslåda att utgå ifrån när man vill arbeta mer stukturerat med att realisera nyttan av sina utvecklingsinsatser, i synnerhet när flera olika aktörer ska samverka. En presentation av Anna Pegelow, E-delegationen
Frontit seminarium: "Ditt lyckade projekt äventyrar verksamheten"Frontit
Under seminariet berättar vi om hur du genom att ha koll på riskerna i ett tidigt skede i projektet kan säkerställa att konsekvenserna av projektet blir så bra och effektiva som möjligt för verksamheten. Låt riskerna ligga till grund i ert test- och kvalitetssäkringsarbete så kan du minimera de risker som projektet annars kan medföra. Hur undviker du att låta riskerna äventyra verksamhetens framtid? Vi berättar hur!
Talare är Mårten Mattsson och Lars Linderoth från Frontit som har lång erfarenhet av test och kvalitet.
Att genomföra komplexa digitala projekt. Genomgång av agila arbetssätt, strategier och genomförande av webbprojekt. Erfarenheter och praktiska tips från caset Vårdgivarguiden.
Frontit Seminarium: Våga vara en modern projektledare!Frontit
Seminarium hösten 2016 med Peter Skoog, konsult på Frontit. Projekt som arbetsform har funnits sedan man byggde pyramiderna, men hur vi leder dem har förändrats över tiden. Även det vi kallar modern projektledning har utvecklats över flera årtionden.
Modern projektledning hanterar oftast unika projekt som ska leverera ett unikt resultat till skillnad från traditionella projekt med förutsägbara arbetsflöden som ledde till förutsägbara resultat. Förändringstakten och teknikutvecklingen går idag snabbare än någonsin vilket kräver specialistkompetenser inom många olika områden i ett projekt. Därför kräver modern projektledning mer flexibla arbetssätt och fokus på samordning och koordinering. Moderna projekt behöver vara öppna, lyhörda och lättrörliga. Dagens projektledare behöver mer än någonsin fokusera på att leda projekt genom att motivera individer, låta dem ta eget ansvar och att växa. Detta kräver öppenhet, tillit och mod!
Agila metoder, som t.ex Scrum, bygger på att varje individ tar ansvar och att en person på högre nivå prioriterar. Det rimmar med Jan Carlzons devis ”med rätt information kommer medarbetarna ta ansvar”. Grupputveckling, motivation och beslutsfattande är centrala begrepp inom det agila arbetssättet. Det finns områden som skiljer sig åt mellan agil och traditionell projektledning och som måste hanteras. Detta omfattar bl a ledarskapet, beslutsprocessen, planeringen och rapporteringen. Något som oftast förknippas med traditionell projektledning. Men detta står inte i alls motsats till det agila arbetssättet!
Frontit seminarium: "Nyttostyrd verksamhetsutveckling med agila metoder"Frontit
Genom att arbeta agilt har it-utvecklingsprojekt nått snabbare, bättre och mer kostnadseffektiva resultat. Varför används inte det agila arbetssättet i samtliga förändringsprojekt i verksamheten? Vad kan man lära av det agila och använda som grund i sin verksamhetsutveckling?
Frontit seminarium: Hur kan kommuner nå effektmål och minska resursslöseri i ...Frontit
När vi startar projekt brukar det definieras i termer av projektmål och effektmål. Vi låter projektledare ta ansvar för att driva mot projektmålet. Beställaren får ansvaret för effektmål, ofta genom att driva ett förändringsarbete, ibland som ett införandeprojekt och ibland i linjen. Men ofta glömmer vi bort en av de största framgångsfaktorerna; att anpassa projektets resultat för verklig användningssituation och nå acceptans hos människorna som förväntas realisera de önskade effektmålen.
Frontit seminarium: Verksamhetsutveckling från strategi till effektFrontit
All forskning visar att företag och organisationer inte klarar av att implementera sin strategi i tillräckligt stor utsträckning. Frontits VD Anneli Angeling berättar om VU-modellen (Verksamhetsutveckling) – en modell som kombinerar struktur och systematik med energi och kreativitet. Arbetssättet involverar hela företaget i utvecklingen att öka effektiviteten och skapar resultat på både kort och lång sikt.
Projektmognadsmodell - En väg till effektivisering av projektverksamhetenFrontit
En projektmognadsmodell kan vara ett bra stöd i arbetet med att förbättra en organisations förmåga att använda projekt som arbetsform för att driva det interna utvecklingsarbetet mot sina verksamhetsmål. P3M3 är en projektmognadsmodell från Brittiska Cabinet Office. P3M3 har stor internationell spridning.
Presentationen ger en introduktion till P3M3-modellen och hur arbetet med en projektmognadsananlys kan genomföras.
Arbetet startar genom en enkät där respondenterna anger sin uppfattning om mognadsgraden i sin projektverksamhet, i de sju processer som finns i P3M3. Därefter genomförs en workshop där analys av nuläget fördjupas och ensas, eftersom enkäten ofta kan visa på olika uppfattningar inom olka delar verksamheten och för olika roller i företaget. Nästa steg är att ta fram det önskade läget och upprätta en handlingsplan för att nå dit.
Projektledare i stjärnglans
Helena Siesjö och Beatrice Silow, seniora projektledare
Projektledarrollen är oerhört viktig och kan göra
skillnaden mellan succé och misslyckade projekt. Hur
säkrar man att projektledaren har rätt erfarenhet och
egenskaper för att framgångsrikt leda sitt projekt? Och
hur ger man det stöd och den uppbackning som krävs
för att ge projektledaren chansen att lyckas.
Frontit seminarium: Lyckas med ditt systeminförande!Frontit
I dagens organisationer går IT och verksamhet hand i hand. Att ha bra systemstöd för sin verksamhet leder till att organisationen arbetar effektivare och systeminförande är därför vardag för många organisationer.
Projektgranskning utförs genom granskning av projektdokument och genom intervjuer av projektmedarbetare och övriga intressenter. I föredraget presenteras hur en projektgranskning genomförs och vilka olika metoder som kan användas.
Frontit seminarium: Så lyckas du med införandet av agila metoder!Frontit
Agila metoder har de senaste åren vunnit allt fler anhängare inom systemutvecklingsområdet. Många organisationer har infört detta arbetssätt i sina verksamheter och har kommit olika långt med införandet och förändrat arbetssätt. Detta seminarium handlar om själva införande av agila metoder, vad får man ut av det, hur gör man och vilka hinder kan man stöta på?
Hur realisera nyttor i en samverkande förvaltning?
Om man inte arbetar aktivt med att identifiera och realisera nyttor i verksamhetsutvecklingen är risken stor att man fattar fel beslut och att de nyttor man tänkt inte levereras. Vägledningen i nyttorealisering är ett ramverk och en verktygslåda att utgå ifrån när man vill arbeta mer stukturerat med att realisera nyttan av sina utvecklingsinsatser, i synnerhet när flera olika aktörer ska samverka. En presentation av Anna Pegelow, E-delegationen
Frontit seminarium: "Ditt lyckade projekt äventyrar verksamheten"Frontit
Under seminariet berättar vi om hur du genom att ha koll på riskerna i ett tidigt skede i projektet kan säkerställa att konsekvenserna av projektet blir så bra och effektiva som möjligt för verksamheten. Låt riskerna ligga till grund i ert test- och kvalitetssäkringsarbete så kan du minimera de risker som projektet annars kan medföra. Hur undviker du att låta riskerna äventyra verksamhetens framtid? Vi berättar hur!
Talare är Mårten Mattsson och Lars Linderoth från Frontit som har lång erfarenhet av test och kvalitet.
Att genomföra komplexa digitala projekt. Genomgång av agila arbetssätt, strategier och genomförande av webbprojekt. Erfarenheter och praktiska tips från caset Vårdgivarguiden.
Projektverktygsdagen 2013 - Mobilaris använder iCoordinator från Designtech Svenskt Projektforum
Mikael Nyström, VD, Mobilaris berätta hur iCoordinator från Designtech används för att hantera företagets utmaningar när det gäller resurshantering, tidrapportering, projektstyrning och portföljhantering.
Presentation från vårt frukostseminare om rollen som Product Owner och vad som krävs för att arbeta i en agil miljö.
Som Product Owner ansvarar du för att maximera värdet av produkten samt utvecklingsteamets arbete. Hur detta går till i praktiken varierar ofta mycket mellan organisationer, scrumteam och individer. Det finns ett behov av att stärka rollen som Product Owner för att skapa ett mer effektivt utvecklingsarbete och framgångsrika produkter.
Vi presenterar även vår nyhet - Product Owner Boot Camp, en 2-dagars kurs som vi designat utifrån våra egna erfarenheter från praktiskt arbete med agil utveckling i större organisationer. Kursen ger dig de nödvändiga kunskaper och erfarenheter du behöver i rollen som Product Owner.
Presentationsmaterial från frukostseminariet - Projekt som vågar investera i tillit och förankring vinner i längden med Peter Skoog (Frontit) och Tommy Stridh (iTid)
1. Projektledning
Teori III
Konceptutvecklare e-handel
HCB Uddevalla 2012
Clas Ottne IOU Management AB
clas@ioumanagement.com
Mobil: 070-760 87 70
2. Projektarbete
• Skriva logg
• Inventera projekt (enkel brainstorm)
• Välja ett (eventuellt alternativ)
• Motivera kort varför ni vill studera just detta projekt?
(Vad kan ni lära er av just detta proj.)
• Gör en plan för hur ni skulle kunna bearbeta få
kontakt med och information från projektet.
• Börja samla in fakta om projektet/projekten.
• Gör en struktur för undersökning och en ev.
frågeguide på vad ni vill ha reda på/veta om
projektet?
3. Viktiga initiala frågor
• Hur kom projektet till?
• Vilka behov skall projektet och E-handelslösningen
tillgodose ? (olika intressenter kan ha olika behov)
• Hur jobbade man med planering?
• Vilka planeringsparametrar användes?
• Hur såg eventuella affärskalkyler ut?
• Vad fungerade bra respektive dåligt?
• Analys/slutsatser?
• Vad kan man lära från projektet?
10. Intressentanalys för
projektet
Beställaren
Intressent A Styrgruppen
Projekt-
Intressent B Projekt
ledaren
Intressent C Linjen
Projekt-
gruppen
11. Projektorganisationen
Uppdragsgivare
”Beställare”
Styrgrupp
Referens-
grupp
Projektledare
Projektgrupp
Del- Del- Del-
projekt- projekt- projekt-
grupp grupp grupp
14. Skillnad PL och linjeledare
•Linjeledare har ett ökat personalansvar
•Linjeledare styr över en kontinuerligt, tillsvidare ofta löpande
rutinartad verksamhet
•Linjeledare skall se till att saker och ting fungerar på lång sikt
•PL tillfällig organisation som under en kort tid skall högprestera
•PL har tydlig fokus på uppdrag och mål
•PL skall ha en kreativ, målorienterad och problemlösande grupp,
som ofta består av specialister som måste samverka
15. Projektstarten
• Projektstarten planeras in med eventuella aktiviteter
• Instudering av bakgrundsfakta
• Övergripande information om projektplanen
• Presentationer av deltagare.
• ”Kick-off” aktiviteter kan ha goda effekter.
• Eventuellt projektnamn och profilering/logotyp.
• Förhållningssätt externt.
• Objektiva och subjektiva förväntningar
• Engagera deltagarna genom brain-storming och att få vara med i
att effektivisera projektet
16. Olika typer av mål
• Huvudmålet är en övergripande beskrivning av vad
som ska åstadkommas (ofta kortfattad).
• Delmålen hjälper till att beskriva projektets slutmål,
dvs. de kompletterar och specificerar huvudmålet.
• Milstolpar är relaterat till objektet och delmålen (kan
ibland likställas med etappmål men är inte tidsbundna).
• Etappmål är tidsbundna kontrollstationer på vägen mot
slutmålet och ska således planeras in i tidsplanen och
inte anges i målformuleringen.
• Effektmålen är viktiga, vad projektet ska leda till på
sikt. (jmf process)
17. Hålla koll och kommunicera
• Detaljplanering sker kontinuerligt även under projektets
gång
• Styra genom att klargöra och stämma av mål och
aktiviteter
• Klargöra; vad göra? Hur göra? När göra? (varför gör?)
• Eventuellt även tydliggöra roller i projektgruppen
• Synkronisera olika aktiviteter med varandra
(försöka upptäcka ”beroenden” i tid)
• Klargöra för de berörda deras aktiviteters beroenden så
att de kan synkronisera.
18. Detaljplanering - aktiviteter
• Nya aktiviteter och delaktiviteter som dyker upp måste
planeras in
• Fortsatt nedbrytning av aktiviteter - Arbeta med WBS
tillsammans med medarbetare och lyssna på (hålla koll på)
vad som dyker upp
• Beredskap för behov av nya material, verktyg hjälpmedel som
kommer att behövas i projektet.
• Bedöma vad som är rimligt att få med; vad som måste utföras
i projektet utifrån åtagande och vad som kan ”stå över”
• Lägga in nya/tillkommande aktiviteter i tidsplanen
• Göra alla medvetna om att alla projekt, oavsett hur väl
planerade, alltid skall kunna hantera det oförutsedda (ingår i
idén med projekt som ”problemlösande”)
19. Dokumentation
• Varför dokumentation? Onödig byråkrati eller nödvändig
information?
• Vad bör dokumenteras? Formella krav och informella
behov
• Formella krav; vad har blivit lovat vid beställningen, vad
är PL:s åtagande?
• Informella behov; vad behöver du och gruppen ha
kännedom om mellan mötena?
• Hur får beställaren kännedom om proj mellan mötena i
styrgruppen?
Forts……
20. Effektivitet i projekt
• Att få saker att hända och att eliminera slöserier under projektets
gång!
• Projekt med stora budgetar kan vara för överdimensionerade –
enormt slöseri med resurser och inga konkreta resultat!
• Att alla följer tidsplaner och gör det de ska!
• PL har det övergripande ansvaret – viktigt att medarbetarna
”känner” sitt ansvar!
• ”Kvalitet” och ”djupdykningar ”i detaljer kan förstöra helheten i
projektet!
Forts….
21. Effektivitet i projekt
• Eliminera onödiga ”slöserier” i projekt - värdera allt som görs
utifrån projektmålet, projektbudgeten och tidsplanen.
• Det som bryter mot tidplan eller budget måste följas upp
• Hitta ”läckage” som:
- onödiga ”ställtider” (rörelser, förflyttningar, bearbetningar,
materialhämtning, konflikter mellan aktiviteter-”kortslutningar”,
onödiga rutiner etc)
• Hitta tidstjuvar (onödiga aktiviteter, vissa personer, internet etc)
22. Visualisering
• Hur projektet blir synligt – ”transparent” för berörda.
• Kommunikationens plus- och minussidor – viktigt att alla
känner till det de bör känna till, inte att få sålla och gräva
bland för mycket högar. Hur veta att alla vet det de bör
veta?
• Öppna visuella planer – ”byggboden” scheman –
projektrum etc
• Virtuella projektrum – hemsida, bloggar, mailprogram
”svara alla” funktionen, Projektplatsen, Google
23. Projektgruppsmöten
• Inplanerade möten i projektplanen
• Syfte: Informera och kommunicera - avstämning
• Förbered tid, plats, mål med möte, deltagare, ev förhandsinfo,
protokoll etc
• Dagordning för möten - mötets punkter plus ev. övriga frågor
• Börja i tid, sluta i tid!
• Viktigt med mötesordförande
• Följa upp nuläget i projektet
• Rapportera avvikelser och förändringar
• Lösa problem
• Göra åtgärdsplaner
• Fatta beslut
• ”Bordlägga” frågor som vi inte hinner eller kan lösa nu!
• Behövs mötet? Om inte; ställ in mötet – invänta nästa!
24. Mötesteknik
• Hur få alla att vara med och prata? (fråge-
svarsrundor, dela in i mindre grupper, rak
fråga)
• Hur hantera en person som tar över?
(respekt för individen är grunden men
viktigt att hålla sig till den ordning som
upprättats så att allt och alla kommer med!,
Upprätta ett sådant förtroendekontrakt med
deltagarna)
25. Dokumentation fortsättning
• Vid projektets avslut och överlämnande av resultat, vad
behöver användarna känna till?
• Vid ett ev. byte av projektledare, eller nya medarbetare,
vad behöver de känna till?
• Eventuell offentlighet som hänsyn måste tas till –
massmedia etc.