Presentation om luft, vatten och mark. Kemi för årskurs 7-9.

1. Kemi för årskurs 7-9
Luft, vatten och mark
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Luft
• Vatten
• Mark

3. Luft

4. Luft
• När det blåser kan man känna luften.
• Luften består av molekyler och har en massa
som går att väga.
• Högre upp i atmosfären är luften tunnare, det
är längre mellan molekylerna.
• Luft är en gasblandning. 78% är kvävgas (N2),
21% är syrgas (O2) och 1% är andra gaser.

5. Syre, O2
• Oxider: Kemiska föreningar där syre ingår.
• Syre reagerar lätt med andra ämnen, t.ex. så rostar
järn.
• Syrgas används inom sjukvården för att underlätta
andningen.
• Vår kropp behöver syre för förbränning i cellerna. Vid
denna förbränning bildas energi och koldioxid, som
vi andas ut.

6. Kväve, N2
• Kväve är en färglös gas.
• Kväve reagerar inte så lätt med andra ämnen.
• Kvävgas används vid tillverkning av
konstgödsel.

7. Koldioxid, CO2
• Koldioxid är en färglös gas utan lukt.
• Koldioxiden i luften kommer bland annat från
cellandningen (förbränningen i organismers celler).
• Växter tar upp koldioxid från luften och omvandlar det till
socker vid fotosyntesen.
• Koldioxid bildas vid förbränning av fossila bränslen som
kol, olja och naturgas.
• Kolsyra i läsk är koldioxid löst i vatten.
• di betyder två. Koldioxid har 2 syreatomer.

8. Kolmonoxid, CO
• Kolmonoxid bildas när något förbränns då det är
brist på syre.
• Kolmonoxid är farligt. Om man andas in mycket
kolmonoxid så dör man.
• mono betyder en. Kolmonoxid har 1 syreatom.

9. Ozon, O3
• Ozon är en giftig gas med frän lukt.
• Ozonlagret: Högt upp i atmosfären finns ett
ozonlager som hindrar skadligt UV-ljus från solen.
• Utsläpp av freoner har tunnat ut ozonlagret. Freoner
kan förstöra ozonmolekyler. Freoner är numera
förbjudet.
• Ozon bildas när UV-ljus från solen sönderdelar
syremolekyler (O2) till ensamma syreatomer (O).
Syreatomerna slås sedan samman med
syremolekyler och bildar ozon.

10. Marknära ozon
• Marknära ozon bildas p.g.a. utsläpp från trafik
och industrier.
• Orsakar skador hos växter och djur.
• Växters blad och barr skadas.
• Djur kan få andningsbesvär.

11. Växthuseffekten
• I atmosfären finns växthusgaser som hindrar en
del av värmen från att stråla ut i rymden.
Sol-
strålar
Värmestrålning
ut i rymden
Värme som
stannar kvar
i atmosfären

12. Förstärkt växthuseffekt
• Växthusgaser: Gaser som stoppar
värmestrålningen från jorden.
• Viktigaste växthusgaserna: Koldioxid och
vattenånga.
• Växthusgaserna håller kvar en del av värmen från
jorden så att den inte strålar ut i rymden.
Växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna
leva på jorden.
• Förstärkt växthuseffekt: Om mängden
växthusgaser ökar i atmosfären så höjs jordens
medeltemperatur.

13. Fossila bränslen
• Exempel på fossila bränslen:
– Kol
– Olja
– Naturgas
• Vid förbränning av fossila bränslen så förenas syre med
kol och bildar koldioxid.
• Kolatomerna i de fossila bränslena har inte ingått i
kolets kretslopp på en lång tid. När de åter kommer in i
kretsloppet så ökar mängden koldioxid i luften, vilket
medför en förstärkt växthuseffekt och att jordens
medeltemperatur höjs.

14. Klimatet
• Förbränning av fossila bränslen medför ökade
koldioxidutsläpp. De ökade koldioxidutsläppen
leder till en förstärkt växthuseffekt och att
klimatet förändras.
• Varmare klimat medför att glaciärerna smälter
och haven stiger. Vissa landområden kommer
då att hamna under vatten.
• Vi kan också få kraftiga regn, svår torka och
hårda stormar.

15. Andra ämnen i luften
• I luften finns vattenånga som har dunstat från
hav, sjöar, mark och växter.
• Luftfuktighet mäter andelen vattenånga i luften.
• Smog: Giftig dimma bestående av
luftföroreningar och hög luftfuktighet.
• 1952 dog 12 000 personer vid en smogkatastrof i
London.
• I luften finns också pollen, damm, aska, sand och
sot. De skapar problem för personer med
andningssvårigheter.

16. Luftföroreningar försvinner inte
• Vinden gör att luftföroreningar kan
transporteras mellan olika länder och
kontinenter.
• Luftföroreningar består av atomer och atomer
försvinner inte. Antingen så finns de kvar i
atmosfären eller så ramlar de ner på jorden
igen.

17. Vatten

18. Vatten
• 2/3 av jorden är täckt av vatten.
• En människa består till 70% av vatten.
• En vattenmolekyl (H2O) består av 2
väteatomer (H2) och 1 syreatom (O).

19. Vatten i faser
• Fast fas: Vattenmolekylerna bildar ett fast
nätverk. Alla vattenmolekyler är ihopkopplade
med andra molekyler via bindningar.
• Flytande fas: Bindningarna mellan
vattenmolekylerna börjar brytas upp.
Vattenmolekylerna kommer nu närmare varandra
än vad de gjorde i den fasta fasen.
• Gasfas: Vattenånga lämnar vätskefasen och
blandar sig med andra gaser i luften.
Vattenmolekylerna är inte bundna till varandra
utan rör sig fritt.

20. Vatten tyngst vid +4°C
• Vatten i fast fas (is) har lägre densitet än flytande
vatten. Därför flyter isen ovanpå vattnet.
• Vatten har högst densitet när det är +4°C. Det gör att
vattnet på botten av sjö är +4°C både på vintern och
på sommaren. Det fyragradiga vattnet är tyngst och
sjunker till botten.

21. Ytspänning
• Ytspänning är som en seg hinna på
vattenytan.
• Ytspänning gör det möjligt för insekter att
springa på vattenytan. (se bild)
• Det är även ytspänningen som gör
vattendroppen rund.
• I en vattendroppe håller vattenmolekylerna
ihop med varandra i alla riktningar.
Vattenmolekylerna vid ytan har inga
vattenmolekyler att hålla ihop med uppåt.
De håller därför ihop extra hårt med
vattenmolekylerna på sidan och neråt. Det
gör att ytspänning uppstår.

22. Vatten lagrar värme
• Vatten har hög värmekapacitet. Det betyder att
det är bra på att hålla värmen. Det tar lång tid att
värma eller kyla vatten.
• Vattens höga värmekapacitet utjämnar
temperaturskillnaden mellan dag och natt.
• Vattens höga värmekapacitet utjämnar också
temperaturskillnaden mellan olika årstider.
• Golfströmmen transporterar varmt vatten från
Sydatlanten till Norden. Utan golfströmmen
skulle det vara kallare i Norden.

23. Allt liv innehåller vatten
• Allt levande innehåller vatten.
• Människokroppen består till 70% av vatten.
• En manet består till 99% av vatten.
• Blod är en vattenlösning.
• Blod transporterar värme och lösta ämnen (kolhydrater,
proteiner och salter) till cellerna.
• Kroppens avfallsämnen lämnar kroppen med urinet.
Urin är också en vattenlösning.

24. Vattnets kretslopp
• Vattnets kretslopp pågår hela tiden.
• Vatten avdunstar från sjöar, mark, växter och hav.
• Vattenångan stiger uppåt. Uppe i atmosfären är det kallare.
Där kondenserar vattenångan i moln till vattendroppar som
faller ner som regn.
• En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten.

25. Brist på rent vatten
• I Sverige har vi god tillgång på rent vatten.
• I andra delar av världen, t.ex. i Afrika så är det
brist på rent vatten.
• En svensk använder ungefär 200 l vatten per dag.
• En afrikan använder ungefär 20 l vatten per dag.
• Det går även åt mycket vatten vid produktion av
mat, bomull till tyger, m.m.

26. Dricksvatten i Sverige
• Dricksvatten kommer antingen från grundvattnet
eller från ytvattnet i en sjö eller älv.
• Ytvatten renas i 5 steg:
1. Grundfiltrering (Silar bort löv, plastbitar)
2. Kemisk rening (Tillsätter ämnen som gör att smutsen
klumpar ihop sig och sjunker till botten)
3. Filtrering (Renar vattnet i sandfilter)
4. Desinfektion (Klor eller ozon tillsätts för att döda
bakterier)
5. Tillsats av kalk (Kalk gör vattnet svagt basiskt så att
det inte fräter på vattenledningarna).

27. Avloppsvatten renas i reningsverk
• Avloppsvatten renas i 4 steg:
1. Mekanisk rening (Galler som tar bort plastpåsar,
m.m.)
2. Biologisk rening (Bakterier som bryter ner
näringsämnen)
3. Kemisk rening (Kemiska ämnen tar bort fosfater
från tvättmedel)
4. Kväverening (Tar bort kväveförening som finns
kvar i avloppsvattnet)

28. Rötslam kommer från reningsverk
• De fasta resterna från reningsverk kallas
rötslam.
• Rötslam innehåller mycket näring.
• Rötslam kan innehålla föroreningar som
tungmetaller och mediciner.
• Rötslam kan användas som gödsel i parker.
• Biogas kan tillverkas av rötslammet. Biogas är
bränsle för bussar och bilar.

29. Mark

30. Berggrunden
• I berggrunden finns olika bergarter.
• En kemisk förening eller ett grundämne som
ingår i en bergart kallas för en mineral.
• Mineraler som man bryter i gruvor kallas för
malm. I Sverige produceras mycket järnmalm
och kopparmalm.

31. Bergarter
Exempel på olika bergarter:
• Grafit
• Gnejs
• Sandsten
• Fältspat
• Glimmer
• Kvarts

32. Bergarter bildas på olika sätt
• Olika bergarter bildas på olika sätt.
• Sandsten bildas genom att sand pressats ihop.
• Kalksten bildas genom att små gruskorn, bitar
av djurskelett och snäckor pressades ihop på
havsbotten.
• Granit bildades genom att magma kom upp ur
jordens inre och sedan stelnade.

33. Jord
• Jord består av två delar:
– Rester från döda växter och djur
– Små gruskorn och sandkorn
• I jorden finns också nedbrytare såsom
svampar, insekter, maskar och bakterier.

34. Jords kretslopp
• I jordens sand- och gruskorn finns det mineraler.
Vatten löser upp en del av dessa mineraler och
transporterar dom så att de kan tas upp av
växternas rötter.
• Mineralämnena fortsätter sitt kretslopp på två
sätt:
– Växter äts av djur. Djurets urin och avföring återför
mineralämnena till jorden.
– Växter och djur dör. Nedbrytarna bryter ner dom till
smådelar. Då återförs mineralämnena till jorden.
• När mineralämnena har återförts till jorden så
börjar det om från början igen.
• Jord i kretslopp pågår hela tiden.

35. Gödsla åkrar
• När man skördar åkern
så tar man bort alla
mineralämnen.
• Åkrar behöver därför
tillföras mineralämnen.
• När bonden gödslar
åkern så tillför han
mineralämnen.

36. Berg i kretslopp
• Rinnande vatten och is bryter ner
stenar och berg så att det blir jord.
• Jorden följer med vattnet ut till
havet.
• I havet sjunker sand och grus ner
till botten där det packas ihop av
det höga trycket och blir en del av
berggrunden.
• När landmassor krockar så kan nya
berg bildas.
• Sedan börjar kretsloppet om igen.

37. Matbrist
• Jordens befolkning ökar.
• För att alla ska få mat så måste tillgången på
odlingsbar mark och rent vatten öka.
• Bristen på mat och vatten måste lösas globalt,
på ett rättvist sätt.