Presentation om luft, vatten och mark. OBS! Baskemi är en förkortad variant av min vanliga presentation om luft, vatten och mark. Kemi för årskurs 7-9.

1. Baskemi för årskurs 7-9
Luft, vatten och mark
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Luft
• Vatten
• Mark
OBS! Det här är Baskemi, en förkortad variant av den
vanliga presentationen om luft, vatten och mark.

3. Luft

4. Luft
• När det blåser så kan man känna luften.
• Luften består av molekyler och har en massa
som går att väga.
• Högre upp i atmosfären är luften tunnare, det
är längre mellan molekylerna.

5. Luft är en gasblandning
• Luft är en gasblandning. 78% är kvävgas (N2),
21% är syrgas (O2) och 1% är andra gaser.

6. Syre
• Syre bildas vid växternas fotosyntes.
• Vår kropp behöver syre. Vi andas in syre från
luften. Syret transporteras till våra celler där
det används i cellandningen.

7. Koldioxid
• Koldioxid bildas vid cellandning hos växter och
djur.
• Koldioxid bildas även vid förbränning av fossila
bränslen som kol, olja och naturgas.
• Växter tar upp koldioxid från luften och
omvandlar det till socker vid fotosyntesen.

8. Kolmonoxid
• Kolmonoxid bildas när något förbränns då det
är brist på syre.
• Kolmonoxid är farligt. Andas man in för
mycket kolmonoxid så dör man.

9. Ozon
• Högt upp i atmosfären finns ett ozonlager som
hindrar skadligt UV-ljus från solen.
• Utsläpp av freoner har tunnat ut ozonlagret. Freoner
kan förstöra ozonmolekyler. Freoner är numera
förbjudet.
• Ozon nära marken kallas för marknära ozon. Det
bildas p.g.a. utsläpp från trafik och industrier.
• Marknära ozon orsakar skador hos växter och djur.

10. Växthuseffekten
• I atmosfären finns växthusgaser som hindrar en
del av värmen från att stråla ut i rymden.
Sol-
strålar
Värmestrålning
ut i rymden
Värme som
stannar kvar
i atmosfären

11. Förstärkt växthuseffekt
• Växthusgaser är gaser som stoppar
värmestrålningen från jorden.
• Växthusgaserna håller kvar en del av värmen från
jorden så att den inte strålar ut i rymden.
Växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna
leva på jorden. Det här är bra!
• Förstärkt växthuseffekt: Vid förbränning av
fossila bränslen så ökar mängden växthusgaser i
atmosfären och jordens medeltemperatur höjs.
Det här är dåligt!

12. Fossila bränslen
• Exempel på fossila bränslen:
– Kol
– Olja
– Naturgas
• Vid förbränning av fossila bränslen så bildas
koldioxid. Koldioxid är en växthusgas.
• Kolatomerna i de fossila bränslena har inte ingått
i kolets kretslopp på en lång tid. När de åter
kommer in i kretsloppet så ökar mängden
koldioxid i luften, vilket medför en förstärkt
växthuseffekt och att jordens medeltemperatur
höjs.

13. Klimatet
• Förbränning av fossila bränslen medför ökade
koldioxidutsläpp. De ökade koldioxidutsläppen
leder till en förstärkt växthuseffekt och att vi får
ett varmare klimat.
• Varmare klimat medför att glaciärer smälter och
haven stiger. Vissa landområden hamnar då
under vatten.

14. Luftföroreningar försvinner inte
• Vinden gör att luftföroreningar kan
transporteras mellan olika länder och
kontinenter.
• Luftföroreningar består av atomer och atomer
försvinner inte. Antingen så finns de kvar i
atmosfären eller så ramlar de ner på jorden
igen.

15. Vatten

16. Vatten
• 2/3 av jorden är täckt av vatten.
• En människa består till 70% av vatten.
• En vattenmolekyl (H2O) består av 2
väteatomer (H2) och 1 syreatom (O).

17. Vatten i faser
• Fast fas: Is
• Flytande fas: Vatten
• Gasfas: Vattenånga

18. Vatten tyngst vid +4°C
• Vatten i fast fas (is) har lägre densitet än flytande
vatten. Därför flyter is ovanpå vattnet.
• Vatten har högst densitet när det är +4°C. Eftersom
det fyragradiga vattnet är tyngst så sjunker det till
botten både på sommaren och på vintern.

19. Ytspänning
• Ytspänning är som en seg hinna på vattenytan.
• Ytspänning gör det möjligt för insekter att
springa på vattenytan.
• Ytspänning gör vattendroppen rund.
• Vattenmolekylerna vid ytan håller ihop extra hårt
med vattenmolekylerna på sidan och neråt. Det
gör att ytspänning uppstår.

20. Vatten lagrar värme
• Vatten har hög värmekapacitet. Det betyder
att det är bra på att hålla värmen. Det tar lång
tid att värma eller kyla vatten.

21. Allt liv innehåller vatten
• Allt levande innehåller vatten.
• Människokroppen består till 70%
av vatten.
• Blod och urin är vattenlösningar.

22. Vattnets kretslopp
• Vattnets kretslopp pågår hela tiden.
• Vatten avdunstar från sjöar, mark, växter och hav.
• Vattenångan stiger uppåt. Uppe i atmosfären är det kallare.
Där kondenserar vattenångan i moln till vattendroppar som
faller ner som regn.
• En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten.

23. Brist på rent vatten
• I vissa delar av världen, t.ex. i Afrika så är det brist
på rent vatten.

24. Dricksvatten i Sverige
• Vatten från naturen renas med filter och
kemikalier innan vi får det i kranarna som
dricksvatten.
• Det vatten som renas är antingen grundvatten
från marken eller ytvatten från en sjö eller en
älv.

25. Avloppsvatten renas i reningsverk
• Avloppsvatten renas med galler, bakterier och
kemikalier.
• Vattnet släpps sedan ut i naturen igen.
• Fasta rester från reningsverk kallas rötslam.
• Rötslam innehåller mycket näring.
• Rötslam kan också innehålla föroreningar som
tungmetaller och mediciner.

26. Mark

27. Berggrunden
• I berggrunden finns olika bergarter.
• Några vanliga bergarter i Sverige är granit,
gnejs och kalksten.
• En kemisk förening eller ett grundämne som
ingår i en bergart kallas för en mineral.

28. Jord
• Jord består av två delar:
– Rester från döda växter och djur
– Små gruskorn och sandkorn
• I jorden finns också nedbrytare såsom
svampar, insekter, maskar och bakterier.

29. Jord har två kretslopp
• I jords ena kretslopp blir döda
växter och djur till jord. Ett varv
i kretsloppet tar 10-20 år.
• I jords andra kretslopp så nöts
berg ner till jord och sedan
skapas nya berg. Ett varv i
kretsloppet tar flera miljoner år.

30. Jords ena kretslopp: jord
Vatten löser upp mineraler i jorden
och transporterar dom till växter.
Växter suger upp mineraler
och använder det som näring.
Växten bli uppäten av ett djur.
Djuret dör.
Växten dör.
Nedbrytare sönderdelar döda växter
och djur till jord.
Mineralämnena i växterna
och djuren återförs till jorden.

31. Jords andra kretslopp: berg
Vatten och is bryter ner
stenar och berg till jord.
Jorden följer med vatten ut i havet.
I havet sjunker jorden till botten.
På botten trycks det ihop och blir
en del av berggrunden.
Jordskorpans består av olika plattor.
När dessa plattor krockar så bildas nya berg.

32. Gödsla åkrar
• När man skördar åkern
så tar man bort alla
mineralämnen.
• Åkrar behöver därför
tillföras mineralämnen.
• När bonden gödslar
åkern så tillför han
mineralämnen.

33. Matbrist
• Jordens befolkning ökar.
• För att alla ska få mat så måste tillgången på
odlingsbar mark och rent vatten öka.