2. Vad är grammatik?
Vilken grammatikundervisning fick du
när du gick i skolan?
Vad hade den till syfte?
Hur upplevde du den?
Vilken nytta har du haft av den?
Har du själv undervisat i grammatik?
Hur är grammatikundervisningen i
skolorna för närvarande? Varför?
3. Vad är grammatik enl. SFG?
Grammatik är ett sätt att beskriva hur språket
fungerar för att skapa betydelse i en specifik
språkgemenskap
Grammatiska termer som adjektiv, adverb,
nomen, verb, artikel, konjunktion, preposition
och pronomen, ordklasstermer, tillåter oss att
dela upp ord i ordklasser. På vilket sätt
beskriver ordklasserna ett språks funktion?
Ord har både funktion och klass. Problemet är
att samma ord kan förekomma i olika
funktioner.
4. Gruppaktivitet:
Diskutera
Vilken nytta kan lärarna och eleverna ha av
grammatiska kunskaper?
Finns det några risker med
grammatikundervisning?
Vilken typ av grammatiska kunskaper
behöver lärarna för att de ska kunna
tillämpa t.ex. genrepedagogik (språk-,
kunskaps-, läs- och skrivutvecklande
undervisning)?
Varför grammatik överhuvudtaget?
5. Varför lära sig grammatik?
För att kunna reflektera över hur språket
skapar mening
För att ha ett gemensamt språk – ett
metaspråk – för att tala om språkliga drag
För att förstå hur grammatiska strukturer
skapar olika slags betydelser
För att kunna undersöka språkliga mönster
och ordval för att kritiskt kunna analysera
texter – omvärldsuppfattningar,
värderingar, attityder, livsåskådningar
För att kunna använda språket effektivt,
ändamålsenligt och precist (även korrekt)
6. Antaganden som SFG bygger på
Språket är alltid kontext- och
situationsbundet och påverkas av det
sociala syftet som det vid varje tillfälle
används till, nämligen:
Ämnet som behandlas, vilka som är
involverade och om språket är muntligt
– skriftligt, vardagligt –
akademiskt/ämnesspecifikt
Kunskap om språkliga strukturer är
användbart, men inte ett självändamål
7. Antaganden forts.
Fokus på autentiskt språk i verklig
kommunikation i olika sammanhang
Analyserar hur syftet med
kommunikationen uppnås, t.ex. i en
skolkontext
Förutse var eleverna behöver särskild
stöttning med vissa grammatiska och
språkliga drag
8. Det ”funktionella” i grammatiken –
några frågor
Vilka språkliga mekanismer gör det möjligt för att skapa
en sammanhängande text?
Att kunna klassificera, definiera, beskriva, kategorisera
och exempfliera är viktiga färdigheter i skolarbetet. Vilka
grammatiska kategorier kommer till uttryck i dessa
färdigheter?
Vad bidrar adverbialen till? Vad händer om man
utelämnar dem?
Hur påverkar valet av nomen/nominalgrupper textens
betydelse?
Hur kan eleverna använda adjektiv för att uttrycka sin
åsikt?
Finns det en skillnad mellan grammatiska mönster
mellan olika texter, t.ex. skönlitterära och faktatexter?
9. Elevers språkutveckling
Uppnå olika sociala syften:
Interagera med andra personer
Utveckla sin förståelse av världen
Få en större rörlighet mellan en
talspråkslik och skriftspråkslik
språkanvändning
10. Diskutera vad som sker
under skolåren i elevernas språkutveckling
Kontinuum för att uppnå olika sociala
syften – genremedvetenhet/texttyper
Kontinuum för interaktion med andra
Kontinuum för representation av
erfarenhet och kunskap
Kontinuum för att skapa muntliga och
skriftliga texter
11. Fokus på grammatik i
undervisningen?
Läraren kan lyfta fram vissa
grammatiska aspekter i ett
sammanhang:
Under gemensam bokläsning,
modellerat och kollaborativt skrivande,
lärar- och kamratkommentarer vid
textredigeringen, gemensam text fas 3,
vid specifika textval
Funktion i fokus, inte terminlärning
12. Ideationella betydelser – hur vi
beskriver våra erfarenheter av
världen omkring oss - transitivitet
Navet i beskrivningen – processen
(ngt sker, händer, utförs, sägs,
uppfattas, är)
De involverade i processen –
deltagare (de som deltar eller berörs)
Omständigheterna kring processen
(var, när, hur etc.)
13. Process – en lexikogrammatisk
funktion i satsen
Processer realiseras av verbgrupper
(ordklass)
Processen uttrycks av ett enkelt finit
verb eller en verbgrupp med
huvudverb
Markera processerna i exempeltexten
och ange vilken processtyp!
15. Deltagare i materiella processer
(s. 80 i Holmberg m.fl.)
Förstadeltagare – materiell process
- andradeltagare
Aktör – mål: vi drog upp firren
Aktör – utsträckning: vi åkte båt
Aktör – mottagare: man måste ge
alla
16. Deltagare i mentala processer
Förstadeltagare - mental process –
andradeltagare
Upplevare – fenomen: Vi såg fina
fiskar
Se vidare exempel på s. 86 i Holmberg
m.fl.
Exempel på mentala processer: tänka,
känna, lyssna, uppfatta, se, skymta,
älska, hata, hoppas etc.
17. Deltagare i relationella
processer (attributiva, identifierande och existerande)
Förstadeltagare – relationell process –
andradeltagare
Bärare – attribut: Bilen är röd.
Utpekad – värde: Oslo är Norges
huvudstad.
Existerande: Den finns, existerar, sitter, står,
lever, förekommer etc.
Relationella processer beskriver, klassificerar,
sorterar och etiketterar, s.v. s. 92 i Holmberg
m.fl.
18. Deltagare i verbala processer
(handlar om kommunikation)
Förstadeltagare – verbal process –
andradeltagare
Talare – lyssnare: Hon förklarade
för honom.
Talare – utsaga: De ställde flera
frågor.
Talare – talmål: Oppositionen
kritiserade regeringen.
S.v.s.95-101 i Holmberg et al.
19. Omständigheter
Omständighetsadverbial: frågor och
exempel, se s. 107 i Holmberg et al.
Omständighetsadverbial uttrycker:
- plats - sällskap
- tid - roll
- sätt - sak
- orsak - synvinkel
- villkor
20. Analysera transitivitet i
exempeltexten
Välj också en elevtext/en gemensam
text och analysera den på samma
sätt till nästa gång.
Analysera även deltagarrollerna och
omständigheterna i samma text.
21. Språket…
Består av byggstenar av olika slag
och olika storlek.
Dessa skilda typer av språkliga
beståndsdelar bildar en hierarki.
Varje steg i hierarki utgör en språklig
nivå.
