Transportforum 2010 Session 36
Cecilia Mårtensson, SKL
Robert Sommar,

GODSETS VÄG GENOM
LANDSKAPET
- EN KOMMUNAL
KAPPLÖPNING
En studie över marknaden för
kombiterminaler

 Syftet är att visa på fördelar och
 nackdelar med att etablera en
 kombiterminal samt belysa faktorer
 som måste beaktas vid en etablering.




Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
                                                              2   2
Argument för att etablera
Logistikcentra &
kombiterminaler
• Samla logistikverksamhet för att förenkla
  infrastrukturplanering
• Höja markvärdet på kommunens mark
• Stimulera till ökad/bibehållen sysselsättning och
  därmed kommunalskattekraft genom
     –förbättra tillgången till högkvalitativa
      transporttjänster
     –förbättra förutsättningarna för befintlig
      tillverkningsindustri
     –attrahera ny tillverkningsindustri
     –attrahera ny logistikverksamhet, t ex
      samlastningsterminaler och centrallager
• Symbios mellan logistikcentra & tillgången till
  kombitransporttjänster
• Bidra till ett hållbart transportsystem

                                                      3
Fördelar med fler terminaler


• Större och tätare nätverk av
  kombiterminaler
• Lägre hanteringskostnader
• Större tillgänglighet för annan typ av gods
  (t.ex. biobränsle, flis, etc.)
• Stark konkurrens




                                                4
Risker vid etablering

• Överoptimistiska bedömningar om hur
  mycket kringverksamhet en terminal kan
  generera
• Godsflöden splittras mellan alltför många
  terminaler
• Terminaloperatörens verksamhet inte är
  oberoende och transparent
• Om kommuner planerar utifrån administrativa
  gränser istället för funktionella områden
• Stor investering – finansiell risk
• Typ av gods & antal kunder
     – Produktionsindustrins lokalisering kan
       ändras
     – Råvaror stabila
     – Konsumtionsmarknaden växande –
       logistikflöden föränderliga

                                                5
Faktorer som påverkar en
terminals marknad

• Tillräckligt godsunderlag koncentrerat till ett
  fåtal relationer
• Avståndet mellan terminal och
  mottagare/avsändare
    –symbios med logistikcentra
    –Detta ställs i relation till avståndet med
     tåg – vägsträckan max 10 % av
     järnvägsträckan
• Läge i järnvägsnätet
• Terminalens layout & funktion samt
  anslutning till järnvägsnätet
• Terminalens öppenhet & transparens




                                                    6
Terminalägarens roll & ansvar


• Motiv till etablering
• Terminalinfrastruktur
    –Långsiktig investering >10 år
    –Anläggning & underhåll
    –Avkastningskrav?
• Driftsform
    1. Upphandling
    2. Delägare i driftbolag
• Banverket ställer krav på oberoende och
  öppenhet
    –vaga och otydliga
    –väldigt begränsad uppföljning


                                            7
Statens roll & ansvar


• Väg och järnvägsinfrastruktur
   –Staten står helt eller delvis för
    anslutande infrastruktur
• Nätverksperspektiv
• Äger stora terminaler – upphandlar driften
• Strategiutredningar (SOU 2007:58, SOU
  2007:59, SOU 2004:76)
   –Prioritera de större hamnarna och
    kombiterminalerna i
    infrastrukturplaneringen
   –Inte mycket ledning för mindre
    terminaler
   –Inget genomslag i
    infrastrukturpropositionen

                                               8
Arbetssätt vid etablering?


Förutsättning     Mål        Funktion      Åtgärd   Effekt


 • En del etableringsprocesser tycks börja
   med kombiterminal och sedan hoppas på
   att attrahera verksamhet till närområdet
   och att en marknad skapas.
 • Ett alternativt arbetssätt är att se över
   befintligt näringsliv och flöden, och utifrån
   det sätta upp mål & nödvändig funktion.
   Då kanske en kombiterminal visar sig vara
   den rätta åtgärden.




                                                             9
Framtida trender &
utvecklingsmöjligheter

• Utveckling & segmentering av
  kombitransporter
    –Trafikupplägg
    –Destination
    –Godstyp
    –Lastbärare
    –Tilläggstjänster
• Dubbelekipage (upptill 32m) till/från
  terminalen
• Hanteringsteknik




                                          10
Vad händer nu?


•Varför studera
 kombiterminaler?
•Referensgrupp med
 kommuner
•Klart i mars 2010
•www.transportpolitik.nu
TACK!
FRÅGOR?




          12
Logistiska roller & möjlig
segmentering

• Trafikupplägg
• Destination
• Godstyp
• Lastbärare
• Tilläggstjänster




                             13
Logistiska roller & möjlig
segmentering

• Trafikupplägg
    –Konventionell kombi: pendlar
    –Kombivagnar i vagnslastsystemet
    –Expresskombi för post och paket
    –Linjekombi för korta enheter
• Destination
    –Hamn
    –Inlandsterminal
    –Större lager-, industri- eller
     energianläggning
    –Kontinentala hamnar och terminaler
• Gods
    –Tidsaspekt
    –Transportkostnadskänslighet
                                          14
Logistiska roller & möjlig
segmentering, forts

• Lastbärare
    –Grundläggande: sjöfartscontainer
    –Standard: semitrailer & växelflak
    –Ytterligare: SECU, flak för
     stålprodukter, rullflak för avfall, skrot &
     biobränsle
• Tilläggstjänster
    –Grundläggande: lyft & lagring av
     enheter
    –Tillägg: fylla & tömma enheter,
     tullagring, 3PL, tvätt, reparation,
     säkerhetsinspektioner




                                                   15

Session 36 Cecilia Mårtensson

  • 1.
    Transportforum 2010 Session36 Cecilia Mårtensson, SKL Robert Sommar, GODSETS VÄG GENOM LANDSKAPET - EN KOMMUNAL KAPPLÖPNING
  • 2.
    En studie övermarknaden för kombiterminaler Syftet är att visa på fördelar och nackdelar med att etablera en kombiterminal samt belysa faktorer som måste beaktas vid en etablering. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 2 2
  • 3.
    Argument för attetablera Logistikcentra & kombiterminaler • Samla logistikverksamhet för att förenkla infrastrukturplanering • Höja markvärdet på kommunens mark • Stimulera till ökad/bibehållen sysselsättning och därmed kommunalskattekraft genom –förbättra tillgången till högkvalitativa transporttjänster –förbättra förutsättningarna för befintlig tillverkningsindustri –attrahera ny tillverkningsindustri –attrahera ny logistikverksamhet, t ex samlastningsterminaler och centrallager • Symbios mellan logistikcentra & tillgången till kombitransporttjänster • Bidra till ett hållbart transportsystem 3
  • 4.
    Fördelar med flerterminaler • Större och tätare nätverk av kombiterminaler • Lägre hanteringskostnader • Större tillgänglighet för annan typ av gods (t.ex. biobränsle, flis, etc.) • Stark konkurrens 4
  • 5.
    Risker vid etablering •Överoptimistiska bedömningar om hur mycket kringverksamhet en terminal kan generera • Godsflöden splittras mellan alltför många terminaler • Terminaloperatörens verksamhet inte är oberoende och transparent • Om kommuner planerar utifrån administrativa gränser istället för funktionella områden • Stor investering – finansiell risk • Typ av gods & antal kunder – Produktionsindustrins lokalisering kan ändras – Råvaror stabila – Konsumtionsmarknaden växande – logistikflöden föränderliga 5
  • 6.
    Faktorer som påverkaren terminals marknad • Tillräckligt godsunderlag koncentrerat till ett fåtal relationer • Avståndet mellan terminal och mottagare/avsändare –symbios med logistikcentra –Detta ställs i relation till avståndet med tåg – vägsträckan max 10 % av järnvägsträckan • Läge i järnvägsnätet • Terminalens layout & funktion samt anslutning till järnvägsnätet • Terminalens öppenhet & transparens 6
  • 7.
    Terminalägarens roll &ansvar • Motiv till etablering • Terminalinfrastruktur –Långsiktig investering >10 år –Anläggning & underhåll –Avkastningskrav? • Driftsform 1. Upphandling 2. Delägare i driftbolag • Banverket ställer krav på oberoende och öppenhet –vaga och otydliga –väldigt begränsad uppföljning 7
  • 8.
    Statens roll &ansvar • Väg och järnvägsinfrastruktur –Staten står helt eller delvis för anslutande infrastruktur • Nätverksperspektiv • Äger stora terminaler – upphandlar driften • Strategiutredningar (SOU 2007:58, SOU 2007:59, SOU 2004:76) –Prioritera de större hamnarna och kombiterminalerna i infrastrukturplaneringen –Inte mycket ledning för mindre terminaler –Inget genomslag i infrastrukturpropositionen 8
  • 9.
    Arbetssätt vid etablering? Förutsättning Mål Funktion Åtgärd Effekt • En del etableringsprocesser tycks börja med kombiterminal och sedan hoppas på att attrahera verksamhet till närområdet och att en marknad skapas. • Ett alternativt arbetssätt är att se över befintligt näringsliv och flöden, och utifrån det sätta upp mål & nödvändig funktion. Då kanske en kombiterminal visar sig vara den rätta åtgärden. 9
  • 10.
    Framtida trender & utvecklingsmöjligheter •Utveckling & segmentering av kombitransporter –Trafikupplägg –Destination –Godstyp –Lastbärare –Tilläggstjänster • Dubbelekipage (upptill 32m) till/från terminalen • Hanteringsteknik 10
  • 11.
    Vad händer nu? •Varförstudera kombiterminaler? •Referensgrupp med kommuner •Klart i mars 2010 •www.transportpolitik.nu
  • 12.
  • 13.
    Logistiska roller &möjlig segmentering • Trafikupplägg • Destination • Godstyp • Lastbärare • Tilläggstjänster 13
  • 14.
    Logistiska roller &möjlig segmentering • Trafikupplägg –Konventionell kombi: pendlar –Kombivagnar i vagnslastsystemet –Expresskombi för post och paket –Linjekombi för korta enheter • Destination –Hamn –Inlandsterminal –Större lager-, industri- eller energianläggning –Kontinentala hamnar och terminaler • Gods –Tidsaspekt –Transportkostnadskänslighet 14
  • 15.
    Logistiska roller &möjlig segmentering, forts • Lastbärare –Grundläggande: sjöfartscontainer –Standard: semitrailer & växelflak –Ytterligare: SECU, flak för stålprodukter, rullflak för avfall, skrot & biobränsle • Tilläggstjänster –Grundläggande: lyft & lagring av enheter –Tillägg: fylla & tömma enheter, tullagring, 3PL, tvätt, reparation, säkerhetsinspektioner 15