Järnvägens organisation Transportforum 2014

1. Järnvägens organisation
Ordförande: Gunnar Alexandersson
Session 49
Transportforum, Linköping, 9 januari 2014
Utredningen om järnvägens organisation

2. Program
1. Utredningens första delbetänkande
Gunnar Alexandersson
2. EU-rätten och det svenska handlingsutrymmet
Lars Henriksson
3. Synpunkter och diskussion inför
tilläggsdirektivet
Utredningen om järnvägens organisation

3. Utredningen om järnvägens organisation

4. Upplägg på presentation
•
•
•
•
Utredningens syfte och bakgrund
Direktiven till del 1
Arbetssätt
Delbetänkandets innehåll och slutsatser i
urval
• Fördjupning
– Identifierade problem- och förbättringsområden
– Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete
Utredningen om järnvägens organisation

5. Utredningens syfte och bakgrund
• En översyn av järnvägens
organisation i syfte att föreslå
förbättringar som på bästa sätt
möter framtidens krav på ett
effektivt och hållbart
transportsystem
• Översynen föranleds bl.a. av
riksdagens tillkännagivande
från december 2012
Utredningen om järnvägens organisation

6. En utredning i två steg
1. En nulägesbeskrivning av järnvägens
organisation
klar 2 dec 2013
2. Analys av hur järnvägens organisation
kan förbättras
enligt tilläggsdirektiv
Utredningen om järnvägens organisation

7. Utredningsdirektiv – steg 1
• Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägssystemet redogöra för fördelningen av ansvar och
uppgifter
• Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation
sedan 1988, inklusive motiv för beslut och
förklaring av begrepp
• Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv
och samhällsekonomin
• Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och
utrymmet för nationella beslut om järnvägens
organisation
• Inventera och redogöra för potentiella
förbättringsområden
Utredningen om järnvägens organisation

8. Arbetssätt
• Bred ansats nödvändig för att fånga upp många
olika problem- och förbättringsområden
• Tolkning av begreppet ”organisation” i vid mening
• Insamling av tidigare utredningar, studier och
forskningsrapporter
• Diskussioner med internationella forskare
• Möten med stort antal personer och representanter
för olika intressenter
Utredningen om järnvägens organisation

9. Viktiga begrepp & litteraturdiskussion
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Avreglering
Marknadsöppning
Liberalisering
Omreglering
Privatisering
Vertikal och horisontell separation
Konkurrens om eller på spåret
Transaktionskostnader
”Misalignment of incentives”
Utredningen om järnvägens organisation

10. Slutsatser i urval (1)
• Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik
1988 inledde en lång process av stegvisa
förändringar i järnvägens organisation och
regelverk
• Processen har drivits framåt av såväl borgerliga
som socialdemokratiska regeringar
Utredningen om järnvägens organisation

11. Utredningen om järnvägens organisation
Marknadsöppning chartertrafik
Ny järnvägslag
SJ bolagiseras
Fler funktioner till Banverket
Marknadsöppning av godstrafiken
Borgerlig regeringsperiod
Ny kollektivtrafiklag
SJ:s företrädesrätt avskaffas
Marknadsöppning internationell trafik
Marknadsöppning veckoslutstrafik
Upphandling av långväga trafik
Upphandling långväga trafik
Upphandling av Arlandabanan
LKAB egen trafikeringsrätt
Länsbanorna till THM / Upphandling av regional trafik
Separering bana-trafik; Banverket bildas
Grad av omreglering
Socialdemokratisk regeringsperiod
88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Årtal

12. Passagerare
Godskunder
Järnvägssektorn 1988
Tågoperatörer
SJ
SL Järnvägar
Källa: Ole Kjörrefjord
Utredningen om järnvägens organisation
TGOJ
och egen bearbetning
Fordonstillverkare
ASEA

13. Passagerare Godskunder
Järnvägssektorn 2013
Spårentreprenörer
InfraNord
Balfour Beatty
Strukton
VR Track
Baneservice
Regionala
kollektivtrafikmyndigheter
Infrastrukturförvaltare
Trafikverket
A-train
IBAB
Tågoperatörer
SJ AB
Veolia
Arriva
DSB
A-train
Tågkompaniet
Fastighetsförvaltare
Jernhusen
TrainAlliance
A-train
SL
Källa: Ole Kjörrefjord
Utredningen om järnvägens organisation
Green Cargo
Hector Rail
TÅGAB
TX Logistik
Rush Rail
IT
Städning
Fordonsunderhåll
EuroMaint Rail
Mantena
Bombardier
Alstom
DSB Vedligehold
Midwaggon
Motala Trains
mgw Service
och egen bearbetning
Reglerings- och
tillsynsmyndigheter
Transportstyrelsen
Konkurrensverket
Konsumentverket
Fordonsförvaltare
Transitio
SL
SJ AB
DSB
AlphaTrains
Mitsui
Railpool
Hector Rail
Green Cargo
Finansiärer
Konsulter
Fordonsombyggnad
EuroMaint Rail
Bombardier
Motala Trains
DSB Vedligehold
MiTrans
Fordonstillverkare
Bombardier
Alstom
Stadler
Siemens
Ansaldo

14. Funktioner och aktörer i värdekedjan
Utredningen om järnvägens organisation
Not: Figuren är
utvecklad och
bearbetad efter
en modell av
van de Velde
(2012) och van
de Velde m.fl.
(2012)

15. Förändringar i marknadstillträdet
Utredningen om järnvägens organisation

16. Slutsatser i urval (2)
• Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har
påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt
• Analysen av EU:s regelverk visar att det finns
avgörande hinder mot en återreglering av vissa
delar av den svenska järnvägssektorns organisation
Utredningen om järnvägens organisation

17. Sverige
Ny kollektivtrafiklag
Sverige och EU – en jämförelse
År
EU
Utredningen om järnvägens organisation
År

18. Slutsatser i urval (3)
• Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och
trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på
infrastrukturen
• I flera avseenden har det skett stora förbättringar i
järnvägssektorn under den tidsperiod som
organisationsförändringarna pågått, t.ex. vad gäller
trafiktillväxt, produktivitet och säkerhet
• Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar,
men också strategiska bud i upphandlingar
• På senare år har reshastigheten försämrats och det
finns en del oroande tendenser i olycksstatistiken
Utredningen om järnvägens organisation

19. Investeringar och underhåll av
infrastrukturen
Reinvesteringar (2004-2012)
Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser)
20 000
Underhåll (2004-2012)
Underhåll och reinvesteringar (1989-2003)
Nyinvesteringar
15 000
10 000
5 000
Utredningen om järnvägens organisation
Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
0

20. Transportarbetets utveckling
180
170
Index 1988=100
160
150
Persontransporter
140
130
120
110
Godstransporter
100
90
80
1988
1992
1996
Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Utredningen om järnvägens organisation
2000
2004
2008
2012

21. Punktlighet (5 min-nivå)
100%
Persontrafik
90%
Godstrafik
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Utredningen om järnvägens organisation
Källa: Trafikverket

22. Prisutveckling
Källa: Nelldal m.fl. (2012)
Utredningen om järnvägens organisation

23. Reshastighet för persontåg
Reshastighet all tågtrafik i Sverige
Genomsnittshastighet km/h
150
125
Snabbaste tåg
100
Alla
förbindelser
75
50
25
0
1990
1995
Källa: Nelldal m.fl. (2013)
Utredningen om järnvägens organisation
2000
2005
2010

24. Säkerheten på järnväg
200
180
160
140
120
Olyckshändelser
totalt
Urspårningar
100
80
60
40
20
0
Utredningen om järnvägens organisation
Källa: Trafikanalys

25. Säkerheten vid spårarbeten
250
Antal händelser
200
150
Tillbud
Olycka
100
50
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket
Utredningen om järnvägens organisation

26. Slutsatser i urval (4)
• Internationella jämförelser visar på betydelsen av
satsningar på järnväg men ger ingen entydig bild av
effekter av vertikal separation och liberalisering
Utredningen om järnvägens organisation

27. Internationella jämförelser (a)
• Stark korrelation mellan satsningar på
järnväg och prestation
Utredningen om järnvägens organisation
Källa: Duranton m.fl. (2012)

28. Internationella jämförelser (b)
• Relativt svag korrelation mellan grad av
liberalisering och prestation
Utredningen om järnvägens organisation
Källa: Duranton m.fl. (2012)

29. Slutsatser i urval (5)
• Inventeringen av problem- och förbättringsområden
visar att det finns ett flertal saker som behöver
hanteras
Utredningen om järnvägens organisation

30. Identifierade problem- och
förbättringsområden (1)
• Förutsättningar för resenärer
– Information och biljetter
– Ledsagning och tillgänglighet
• Förutsättningar för godstransporter
– Transporttider och punktlighet
– Marknadsanpassning av infrastruktur
– Avgifter och kostnadsförändringar
• Marknadstillträdet
– Upphandlad trafik vs. kommersiell trafik
– Upphandling av trafikkontrakt
• Tillgång till stationer, depåer och terminaler
– Ansvarsfördelning
– Jernhusens ställning
– Strategisk fastighetsplanering
Utredningen om järnvägens organisation

31. Identifierade problem- och
förbättringsområden (2)
• Kapacitet och kapacitetstilldelning
–
–
–
–
Kapacitetshöjande åtgärder
Tilldelningsprocessen
Avgifter och styrmedel
Reglering och tillsyn
• Statistik och uppföljning
• Underhåll av infrastruktur
–
–
–
–
Marknadsförutsättningar
Anslags- och budgetprocessen
Avtalsformer
Kunskap om anläggningen
Utredningen om järnvägens organisation

32. Identifierade problem- och
förbättringsområden (3)
• Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas
– Införande av standarder och ny teknik
– Fordonsförsörjning
– Lönsamheten och de statliga företagen
• Reglering och tillsyn
– Transportstyrelsens roller och verktyg
– Regelutveckling
• Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret
– Roller och prioriteringar
– Järnvägens särskilda förutsättningar
– Ansvar för sektorövergripande frågor
• Samordning och samarbete mellan aktörer
Utredningen om järnvägens organisation

33. Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (1)
• En viktig utgångspunkt är att åtgärder bör leda till
ett järnvägssystem som bättre tillgodoser
samhällets (medborgarnas) önskemål i vid
bemärkelse genom att göra det attraktivt för
resenärer och godstransportkunder
• En del problem kan lösas av aktörerna själva,
medan andra kräver bättre tillämpning av gällande
regelverk eller förändrad lagstiftning/organisation
• Rekommendationerna utgör förslag till fortsatt
utredningsarbete kring olika åtgärder snarare än
faktiska förslag till åtgärder
Utredningen om järnvägens organisation

34. Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (2)
• Förutsättningar för resenärer
– Följa effekterna för resenärerna av ökad konkurrens StockholmGöteborg
– Utreda krav på att operatörer ansluter sig till Resplus-systemet
samt etablerar en gemensam portal för information och
biljettförsäljning
– Studera hur Rådet för användbarhet och tillgänglighet för
funktionsnedsatta kan få en förstärkt roll
• Förutsättningar för godstransportköpare
– Utveckla åtgärdsprogram för bl.a. förbättrad punktlighet och
effektivare marknadsanpassning
– Fördjupad analys av avgifter och andra kostnadsförändringar
• Marknadstillträdet
– Fortsatt utvärdering av fordonsförsörjningen
– Analysera utvecklingen av storregional trafik och effekter för
kommersiell trafik
– Fortsatt studera hur upphandling av tågtrafik kan förbättras
Utredningen om järnvägens organisation

35. Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (3)
• Tillgång till stationer, depåer och terminaler
– Överväga inrättande av central planeringsfunktion för järnvägens
framtida behov av fastigheter
– Utreda hur förvaltningen av spår och terminalanläggningar bör
organiseras, inklusive Jernhusens roll
• Kapacitet och kapacitetstilldelning
– Fortsatt analys av kapacitetshöjande åtgärder
– Analysera förekomst och innebörd av överenskommelser om
medfinansiering för kapacitetsutfästelser
– Överväga (återigen) användning av ramavtal
– Medverka i översyn av kapacitetstilldelningsprocessen och
utveckling av styrinstrument
• Statistik och uppföljning
– Inventera befintlig statistik och behov för uppföljning
Utredningen om järnvägens organisation

36. Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (4)
• Underhåll av infrastruktur
– Studera utvecklingen av spårunderhållsmarknaden och
relaterade kontrakt
– Överväga om Trafikverket i sin beställarroll bör ha egna resurser
för kontroll av anläggningen
• Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas
– Undersöka hur införandet av ERTMS bör hanteras för att undvika
nya inträdeshinder på marknaden
– Studera potential för effektivare fordonsanvändning
– Överväga de statliga företagens roll och ställning
• Reglering och tillsyn
– Överväga form och innehåll i Transportstyrelsens roller (tillsyn,
marknadsövervakning etc)
– Överväga hur Sveriges insatser i regelutveckling i EU kan
stärkas
Utredningen om järnvägens organisation

37. Rekommendationer inför fortsatt
utredningsarbete (5)
• Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret
– Överväga incitament för effektivisering av Trafikverkets interna
och externa dialog
– Utreda samlandet av strategisk järnvägskompetens och olika
former för detta
• Samordning och samarbete mellan aktörer
– Överväga förtydligande av roller och ansvarsområden för olika
aktörer och hur deras samarbete kan förbättras
Utredningen om järnvägens organisation

38. Nästa steg
• Inlämning av skriftliga synpunkter till
Näringsdepartementet senast 10 januari 2014
• Beredning av och beslut om regeringens
tilläggsdirektiv till utredningens steg 2
Utredningen om järnvägens organisation

39. Tack!
Kontakt:
gunnar.alexandersson@regeringskansliet.se
asa.tysklind@regeringskansliet.se
Utredningens webbplats:
www.sou.gov.se/jarnvagensorg
Utredningen om järnvägens organisation

40. Figurbilaga
Utredningen om järnvägens organisation

41. Figur 3.1 En modell över järnvägssektorns värdekedja
Utredningen om järnvägens organisation

42. Figur 3.2 En modell över järnvägssektorns funktioner
Utredningen om järnvägens organisation

43. Figur 3.3 Planeringsprocesser och koordineringsbehov i järnvägssystemet
Utredningen om järnvägens organisation

44. Figur 3.4 Vertikal separation och den svenska järnvägssektorns organisation
Utredningen om järnvägens organisation

45. Figur 4.1 Järnvägens ”omregleringstrappa”
Utredningen om järnvägens organisation

46. Figur 4.2 Järnvägssektorn 1988
Utredningen om järnvägens organisation

47. Figur 4.3 Järnvägssektorn 2013
Utredningen om järnvägens organisation

48. Figur 4.4 Dialog under den operativa infrastrukturförvaltningen
Utredningen om järnvägens organisation

49. Figur 5.1 Riskhanteringsprocess vid förändring av verksamhet
Utredningen om järnvägens organisation

50. Figur 5.2 Regelförändringar på järnvägsområdet – jämförelse mellan
Sverige och EU
Utredningen om järnvägens organisation

51. Figur 6.1 Banverkets och Trafikverkets kostnader för järnvägens
infrastruktur 1989-2012
Reinvesteringar (2004-2012)
20 000
Underhåll (2004-2012)
Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser)
Underhåll och reinvesteringar (1989-2003)
Nyinvesteringar
15 000
10 000
5 000
Utredningen om järnvägens organisation
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
0

52. Figur 6.2 Järnvägens trafikarbete i tågkm 1988-2012
160
150
Persontåg
Index 1988=100
140
130
Totalt
120
110
100
Godståg
90
80
1988
1992
Utredningen om järnvägens organisation
1996
2000
2004
2008
2012

53. Figur 6.3 Turtätheten (antal dubbelturer per vardag) 1990-2013
Utredningen om järnvägens organisation

54. Figur 6.4 Transportarbetets utveckling 1988-2012
180
170
Index 1988=100
160
150
Persontransporter
140
130
120
110
Godstransporter
100
90
80
1988
1992
Utredningen om järnvägens organisation
1996
2000
2004
2008
2012

55. Figur 6.5 Utveckling av olika segment för godstransporter 1988-2012
Miljarder tonkilomter
25
20
Malmtrafik
15
Kombitrafik
10
Vagnslast inkl.
systemtåg
5
0
1988
1992
Utredningen om järnvägens organisation
1996
2000
2004
2008
2012

56. Figur 6.6 Antal verksamma tågoperatörer 1988-2012
Godstrafik
Persontrafik
Person- o Godstrafik
Antal operatörer
35
30
25
20
15
10
5
0
1988
1992
Utredningen om järnvägens organisation
1996
2000
2004
2008
2012

57. Figur 6.7 Marknadsandelar (transportarbete) i persontrafiken 1997-2012
SJ AB
Övriga järnvägsföretag
100
90
80
Andel (%)
70
60
50
40
30
20
10
0
1997
Utredningen om järnvägens organisation
2000
2003
2006
2009
2012

58. Figur 6.8 Marknadsandelar (transportarbete) i godstrafiken 2001-2012
GC-koncernen
Privata företag
MTAB
100
90
80
Andel (%)
70
60
50
40
30
20
10
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Utredningen om järnvägens organisation

59. Figur 6.9 Dödade och allvarligt skadade 1991-2012 (hela järnvägsnätet)
140
120
100
80
Allvarligt
skadade
60
40
20
0
Utredningen om järnvägens organisation
Dödade,
exkl. suicid

60. Figur 6.10 Olyckshändelser 1991-2012 (hela järnvägsnätet)
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Utredningen om järnvägens organisation
Olyckshändelser
totalt
Urspårningar

61. Figur 6.11 Selekterade olyckor och tillbud med tänkbar bäring på
spårarbeten, fördelade på olyckor och tillbud
250
Antal händelser
200
150
Tillbud
Olycka
100
50
0
2007
Utredningen om järnvägens organisation
2008
2009
2010
2011
2012

62. Figur 6.12 Selekterade olyckor och tillbud med tänkbar bäring på
spårarbeten, fördelade på klass
250
Antal händelser
200
150
Klass 2
Klass 1
100
50
0
2007
Utredningen om järnvägens organisation
2008
2009
2010
2011
2012

63. Figur 6.13 Prisutveckling för olika tågprodukter 1990-2012
Utredningen om järnvägens organisation

64. Figur 6.14 Reshastighet för persontåg 1990-2013
Reshastighet all tågtrafik i Sverige
Genomsnittshastighet km/h
150
125
Snabbaste tåg
100
Alla
förbindelser
75
50
25
0
1990
Utredningen om järnvägens organisation
1995
2000
2005
2010

65. Figur 6.15 Punktlighet i person- och godstrafik (andel tåg som ankommer
inom 5 min från utsatt tid) 1970-2012
100%
Persontrafik
90%
80%
Godstrafik
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Utredningen om järnvägens organisation

66. Figur 6.16 Green Cargos punktlighet till kund 2006-2012
100%
Punktlighet till kund (inom 1 timme)
95%
90%
85%
80%
75%
70%
65%
60%
55%
50%
2006
2007
Utredningen om järnvägens organisation
2008
2009
2010
2011
2012

67. Figur 6.17 Korrelation mellan Railway Performance Index och offentliga
medel till järnväg
Utredningen om järnvägens organisation

68. Figur 6.18 Korrelation mellan Railway Performance Index och Rail
Liberalisation Index
Utredningen om järnvägens organisation

69. Dialog i strategisk planering respektive infrastrukturförvaltning
(extra figur ej i SOU 2013:83)
Utredningen om järnvägens organisation