1. Kollisioner med vilt och viltrelaterade bilkrascher.
Hur stort är mörkertalet i den officiella
trafikskadestatistiken?
Per-Olof Bylund, Leg. Sjuksköt. PhD, Forskare
Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC)
Akutsjukvården
Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Mats Lindqvist, Ingenjör, PhD, Forskare
Enheten för kirurgi, Umeå universitet
Älgskadefondsföreningen, Åseda
2. Bakgrund
• I den officiella trafikskadestatistiken (polisen) ingår
sedan 2003 endast kollisioner med vilt som ”viltolycka”.
• Om ett fordon både kolliderat med ett vilt och sedan
också kolliderat med ett fordon bedömer polisen i vilket
skede som den svåraste skadan uppstod.
• I de fall där fordon väjt eller bromsat in för vilt och sedan
kört av vägen så klassificeras dessa händelser inte som
”viltolycka”.
3. Bakgrund och syfte
• Det finns således ett mörkertal i den officiella
trafikskadestatistiken vad beträffar viltets indirekta
påverkan på trafiksäkerheten.
• Att uppskatta hur stor andel av viltkrascherna där
viltet varit en bidragande faktor.
4. Material och metod
• STRADA: Transportstyrelsens informationssystem för trafikskador som inrapporterats
från Polismyndigheten och Akutsjukhusen.
• STRADA Polis – Polisrapporterade dödliga viltkrascher med personbil 2003-2010.
– Icke-dödliga viltkrascher (pb) 2009-2010.
• STRADA Sjukvård – Sjukhusrapporterade icke-dödliga viltkrascher med personbil.
Under åren 2009-2010 var 76-82% av akutsjukhusen anslutna till
STRADA.
• Definition av vilt i denna studie: Älg, rådjur/hjort.
• Analysen är gjord med hjälp av:
Kod för olyckstyp: W1 = kollision med rådjur/hjort, W2 = kollision med älg.
Sökorden: ”älg, rådjur och hjort” i den fritext som beskriver händelseförloppet av
kraschen.
5. Exempel på definitioner (koder) i STRADA av
olika typer av krascher
• W1 = Kollision med rådjur/hjort
• W2 = Kollision med älg
• M = Mötesolycka
• S = Singelolycka
• U = Upphinnandeolycka
6. STRADA - polisrapporterade omkomna personer i
bilkrascher där älg varit inblandad, 2003-2010
Antal
N=57
60
N=44
13;23%
40
20 N=44
0
Älgkollisioner polisrapporterade Krasch orsakad av älg, direkt eller
indirekt
7. STRADA, polisrapporterade personer i
bilkrascher med personskada där älg varit inblandad
2009-2010
Antal
1400 N=1249
1200
N=955 294;24%
1000
800
600
N=955
400
200
0
Älgkollisioner polisrapporterade Krascher orsakad av älg, direkt eller
indirekt
8. STRADA, polisrapporterade personer i
bilkrascher där rådjur varit inblandad
2009-2010
Antal
600
N=513
400
412;80%
200
N=101
N=101
0
Rådjurskollisioner Krascher orsakade av rådjur, direkt
polisrapporterade eller indirekt
9. STRADA, sjukhusrapporterade personer i
bilkrascher där älg varit inblandad
2009-2010
Antal
1200
N=1014
1000
N=792 222;22%
800
600
400 N=792
200
0
Älgkollisioner Krascher orsakade av älg, direkt eller
sjukhusrapporterade indirekt
10. STRADA, sjukhusrapporterade personer i
bilkrascher där rådjur varit inblandad
Antal
N=601
600
400 446;74%
N=155
200
N=155
0
Rådjurskollisioner Krascher orsakade av rådjur, direkt
sjukhusrapporterade eller indirekt
11. Osäkerhet i rapportering?
• Hur stor är andelen personer som angivit att de väjt
för djur men som i verkligheten varit en annan
orsak, t.ex. somnat eller distraktion: mobiltelefon,
bilradio, tappat något, etc. ?
• Dock ungefär lika stor andel väjning i polis- som
sjukhusrapportering.
12. Slutsats
• Var fjärde dödsfall där älg varit direkt eller indirekt inblandad i
en personbilskrasch inkluderas inte i den officiella statistiken.
• Var fjärde person som varit direkt eller indirekt inblandad i en
icke-dödlig personbilskrasch med älg inkluderas inte i den
officiella statistiken.
• Ungefär åtta av tio personer som varit direkt eller indirekt
inblandad i en icke-dödlig personbilskrasch med rådjur/hjort
inkluderas inte i den officiella statistiken.
• Det finns ett betydande mörkertal i den officiella
trafikskadestatistiken vad beträffar viltets indirekta
påverkan på trafiksäkerheten.
