1. Gröna korridorer -
Noder
Transportforum 11 januari 2012
Carina R Nilsson
2011-12-22
2. Utvärderingsmodell för centrala
och regionala kombiterminaler
• Trafikverket har utsett ett antal
centrala kombiterminaler
(”rikskombiterminaler”).
• Jönköpings- och Örebro-noden
har utretts åt TRV av WSP
• Inom uppdraget tog WSP fram en
kvantitativ utvärderingsmodell för
centrala terminaler.
• Denna kan även användas för
bedömning av potential för övriga
regionala/kommunala terminaler.
3. Bedömning av marknads- och driftsförutsättningar
Analys Planering
Om /var (på makro-nivå) / för vad
• Analys av företag och godsvolymer i terminalens upptagningsområde
• Terminalens tänkta läge i förhållande till större produktions- och konsumtionsområde
• Avstånd och ledtid till:
• Järnväg i stomnät och utpekat nät
• Utpekat vägnät och stamvägnät
• Kapacitets- och trafikbedömning av aktuella stråk i stomnätet.
• Möjligheter till:
• kringtjänster på kombiterminalen
• Expansion av terminal och för kring-etablering av logistikverksamheter
• Godsflöden till/från och förbi tänkt läge på väg och järnväg
• Typ av flöden/lastbärare som primärt ska hanteras. hanteras.
Typ av flöden/lastbärare som primärt ska
4. Containerflöden över kaj
• Tre hamnar står för ca 80% av
landets containerflöden (1,4 MTEU)
över kaj
• Göteborg (>60 %)
• Helsingborg ~11%
• Gävle (~7%)
• På en övergripande nivå kan sägas
att containers går i ett NO flöde in i
landet.
5. Trailertrafik – över kaj
• Hälften av alla ca 2,5 milj trailers över
kaj år 2010 gick via Skånehamnar:
• Trelleborg (>600 000)
• Malmö (>200 000)
• Helsingborg (>400 000)
• Därtill knappt 450 000 via Gbg
=> Alla vid/nära kombiterminal
• Något generaliserat går i ett mer
nordligt flöde än containers
6. Trailers i kombitrafik
• Utöver den andel trailers som lyfts på tåg vid
kombiterminaler nära hamn tillkommer
internationella tågpendlar över Öresundsbron.
• Lättare att nå europeiska marknaden med
järnväg/kombi än tidigare tack vare fler
internationella tågoperatörer.
7. Karaktäristik för containers i kombitrafik
• Landtransporten utgör rel liten andel av hela transportkedjans ledtid
Transporttid från hamn till slutdestination ej kritisk, tillförlitlighet
och leveransprecision viktigare.
• Kostnad för dragning från
hamn viktigast – avgör
trafikslag
8. Karaktäristik för trailers i kombitrafik
• Hela transportkedjans ledtid betydligt kortare än för overseas-containers
och kraven på snabbhet är högre
• Kombitrafik konkurrerar med
lastbilsdragning hela vägen m a p
både tid och kostnad – avgör trafikslag.
• Lastbäraren (trailer) ~ 3 - 5 gånger
dyrare än motsvarande container-TEU
• Högre krav på frekventa avgångar gör
att fler än ett stopp kan bli nödvändigt
för att få ihop fler fulla tåg
.Kräver tidseffektiva terminalstopp
9. Planering/utformning av kombiterminal
Analys Planering Planering
Om /var /var (på makro-nivå)
Om (på makro-nivå) / för vad / för vad Var (på mikro-
nivå) / hur
• Bestämning av exakt terminallokalisering (mikro-nivå) m h t:
• Markförutsättningar (topografiska och geotekniska)
• Förutsättningar för väg- och järnvägsanslutning till allmänna nätet.
• Tillgängliga ytor för terminalverksamhet, spåranläggning, och framtida
expansion
• Tillgång till ev befintliga växlar och spår.
• Avstånd till signal- och elförsörjning
har stor påverkan på total byggkostnad för terminalen
• Detaljutformning av terminalområde och spåranläggning
• Underlagshandlingar och ev visualisering för samråd
10. Summering
• Att ha bra marknads-/godsunderlag och infrastrukturella
förutsättningar är grundläggande
=> Läget mycket viktigt för intäktsmöjligheterna
• Intäkten per lyft är relativt given, antalet lyft ger omsättningen jämte
terminalens kringtjänste-utbud. Gäller att ha underlag för många lyft.
• Färdigställande av en fungerande kombiterminal handlar om några
tio-tals miljoner kronor och uppåt beroende på lokala
förutsättningar
=> Läget mycket viktigt för nivån på investeringen
• Viktigt att från början utforma terminalen för rationell utbyggnad
• Terminallokalisering med goda möjligheter för kring-etablering av
logistikintensiva verksamheter viktig framgångsfaktor.
11. Exempel på projekt inom Gröna Korridorer om intermodala
terminaler
Metod för kartläggning av regionalt godsunderlag för intermodala
transporter, WSP
Kombiterminaler Hallsberg, Västerås mfl.
Intermodala terminalers interaktion i ett nätverk av hamnpendlar, TFK
Kartläggning och probleminventering avseende intermodala terminaler,
TFK
Utveckling av IT i kombitrafiken, underlätta övergång båt-tåg, Jernhusen
Horisontell omlastning-Gröna terminalen, KTH, Mariterm, TFK
12. Gröna korridoren Oslo-Göteborg-Rotterdam
Nordsjöprogrammet – beviljad ansökan – Sverige, Norge, Danmark,
Holland, England
Öka kunskapen om godsflödena i korridoren och noderna
WP 4 The hubbs central role in the corridor
Öka förståelsen för nodernas betydelse i korridoren och för logistiken och
stärka deras relationer för mer effektiva, säkra och miljövänliga transporter
Studier och jämförelser mellan noder för att hitta bästa lösningar – motivera
effektivisering och utveckling av noder
