SlideShare a Scribd company logo
Så arbetar Trafikverket
med kapacitets-
utredningen




Lena Erixon,
ställföreträdande
generaldirektör
Uppdrag och syfte


    • Utvidgat uppdrag – nu alla fyra
    trafikslagen

    • Fokus på kapacitet och effektivitet

    • Fyrstegsprincipen

    • Hållbart transportsystem

    • Åtgärder som främjar övergångar
    mellan de olika trafikslagen




2   2012-01-12
Viktiga förutsättningar

    • Nationella och regionala planer 2010-2021
    • Tidsperspektiven 2021, 2025 och 2050
    • Fyrstegsprincipen
    • Långtidsutredningen 2008
    • Betänkandet ”Höghastighetsbanor – ett
      samhällsbygge för stärkt utveckling och
      konkurrenskraft (SOU 2009:74)”
    • De transportpolitiska målen ska särskilt beaktas




3    2012-01-12
Fyrstegsprincipen

     Steg 1 – Tänk om
      Åtgärder som kan påverka behov av transporter och
      val av transportsätt
     Steg 2 – Optimera
      Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig
      infrastruktur och fordon
     Steg 3 – Bygg om
      Begränsade ombyggnadsåtgärder
     Steg 4 – Bygg nytt
      Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder




4    2012-01-12
Syfte på kort och lång sikt

    Kort sikt
                  Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt
                  system


    Lång sikt
                  Identifiera transportbehov och potentialer




5    2012-01-12
Utredningsfokus 2021
    kapacitet och effektivitet


    2012 – 2021
    • Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg
    • Järnväg delredovisad 30 september 2011
    • Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen




6    2012-01-12
Utredningsfokus 2022 - 2025
    kapacitet och effektivitet - alla trafikslag


    •       Fyra trafikslag
    •       Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår
    •       Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen)
    •       Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg
    •       Effektiva övergångar mellan trafikslagen
    •       Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system
    •       Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050




7       2012-01-12
TEN - T
    Trans European Transport Network


• Består av ett stomnät (core network) där de prioriterade
  huvudstråken i det europeiska transportnätet ska vara
  klara år 2030
• Och ett övergripande nät (comprehensive network)
  som är mer heltäckande och genomförs till år 2050
• ”Skall”-krav är föreslagna och ska uppfyllas till 2030 för
  stomnätet och 2050 för det övergripande nätet
• Kraven är i vissa delar högt ställda och kommer att
  innebära kostnader för medlemsländerna




8    2012-01-12
To be completed by 2030




9   2012-01-12
Koppling kapacitetsutredningen


     • Ett beaktande av utvecklingen av det
       Transeuropeiska transportnätet TEN-T och hur det
       påverkar förslagen till åtgärder ska göras
     • Vi utgår från de kartor som finns i förslaget
     • Trafikverket har tagit fram underlag om de kostnader
       förslaget innebär längre tåg, hastighet,
       vägstandarder, rastplatser mm
     • Revideringsarbetet leds av Näringsdepartementet,
       Trafikverket stödjer i detta arbete




10   2012-01-12
Inriktning 2022 – 2025
                        Utredning, projektering och genomförande av
                                 nya investeringsåtgärder
                           i linje med långsiktig inriktning mot 2050


                               Investering i ökad kapacitet
                            genom att fullfölja pågående projekt


                                          Trimning
                         för att förbättra utnyttjandet av kapaciteten
                                       Reinvestering
                       för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar
                          så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas
                                    Drift och underhåll
                           för att tillgängliggöra befintlig kapacitet
                               med bibehållen leveranskvalitet

                                          Styrmedel
                          Styråtgärder för att påverka trafikeringen
                            och förbättra kapacitetsutnyttjandet




11   2012-01-12
Inriktning olika tidsperspektiv
     • Vi styr mot:
       - effektiv användning av befintlig kapacitet
       - transportsystemets långsiktiga hållbarhet


     • Åtgärdsförslag för respektive trafikslag i
       tidsperspektivet 2021 (intramodalt fokus)


     • Åtgärder som effektiviserar användningen av
       transportsystemet som helhet i tidsperspektivet
       2025 (intermodalt fokus)


     • Långsiktig potential med styrmedel i
       tidsperspektivet 2050


12   2012-01-12
Sammanfattning styrmedel – från idag till 2021
     Typ av åtgärd                                         Järnväg         Väg        Sjöfart      Luftfart
     Ekonomiska styrmedel
     - Avgifternas/skatternas internalisering (%)            29-64        39-86        40-55        60-80

     - Knapphetsrelaterade avgifter/skatter                    √            √

     - Handel med utsläppsrätter                               √                                   Fr. 2012

     - Subventioner/Rabatter                                   √            √            √            √


     Administrativa styrmedel
     - Restriktioner                                           √            √        IMO-beslut     Miljö-
                                                                                      svavelhalt   tillstånd

     - Principer för kapacitetstilldelning                  Tåglägen                                 Slots
     Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder
                                                               √            √            √            √
     - ITS (infocom-stödd teknik)

     - Mobility management                                                  √
     Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt.
     Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas.

13   2012-01-12
Slutsatser styrmedel
     • Godstrafiken på järnväg och väg är underprissatt
       på ett systematiskt sätt i Sverige.

     • Kostnaderna för de landburna trafikslagen är inte
       homogena inom respektive trafikslag utan varierar
       i tid och rum. Prisdifferentiering.

     • Grundkomponenterna i en avgiftsstruktur :
       1. Infrastrukturavgift
       2. Avgift för samhälleliga merkostnader (externaliteter)
       3. Trängsel

           Källa: VTI



14   2012-01-12
Utredningsfokus 2050 -
     potential och möjligheter

     •         Successiv anpassning till
               efterfrågeförändringar

     •         Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder

     •         Anpassning av transportsystemet
               för att nå klimatmål




15       2012-01-12
Vägval
     •         Hur ska transportsystemet anpassas för den stora
               ökningen godstransporter som förväntas till 2050?
     •         Storstadsregionerna växer – vilka åtgärder krävs för att
               hantera detta?
     •         Styrmedel – vilka och i vilken utsträckning ska de
               användas för att styra efterfrågan på kapacitet inom och
               mellan trafikslagen?
     •         Blandad eller ökad grad av separering av trafiken på
               järnväg?
     •         Flygets framtida roll?
     •         Klimatanpassning av transportsystemet – vilka krav ställs
               och kan de uppfyllas?
     •         Ska staten peka ut och prioritera särskilda noder?
     •         Kust- och insjöfartens framtida roll
     •         Satsa på höghastighetsjärnväg och i så fall vilken variant?
     •         …..?

16       2012-01-12
Successiv anpassning till
     efterfrågeförändringar

          •       Ett basalternativ

          •       Realistiskt ”lågbudgetalternativ”

          •       Preliminär investeringsnivå 6-10 miljarder kr/år

          •       Flaskhalsar byggs bort

          •       Brukaravgifter för effektivt nyttjande av befintlig
                  kapacitet




17   2012-01-12
Kraftfulla kapacitetsstärkande
     åtgärdsscenarier

     • Kraftig utbyggnad av kapaciteten för godstransporter
     • Beskrivning av hur man kan möta det ökade behovet
       av transporter i storstadsområdena till följd av
       befolkningstillväxten
     • Beskrivning av kapacitetshöjande åtgärder för
       regional kollektivtrafik utanför storstäderna
     • Beskrivning av kapacitetsbehov för långväga
       persontransporter i hela landet i kombination mellan
       väg, järnväg och flyg (med respektive utan
       höghastighetsbanor)
     • Minst tre olika varianter av höghastighetsbanor
       inklusive ”stambanealternativet”


18    2012-01-12
Ett klimatanpassat transportsystem

     • Viktigt transportpolitiskt mål
     • EU:s Vitbok om transporter
     • Viktigt att kunna visa om och hur målen kan uppnås
     • Kan innebära konflikt med nationella, regionala och
       lokala tillgänglighets- och tillväxtstrategier
     • Samhällsplanering – Infrastruktur - Trafikering
     • Resultatet från backcastingövning ett viktigt underlag
       till kapacitetsutredningen




19       2012-01-12
Miljökrav EU och Sverige
     160

     140

     120

     100                                             Trend
                                                     Beslutade åtgärder
      80                                             Med plan alternativ A
                                                     Med plan alternativ B
      60                                             Klimatmål SE
                                                     Klimatmål EU
      40

      20

        0
         2000     2010   2020   2030   2040   2050



20   2012-01-12
Finansieringssätt - principer
        • Finansieringsformerna skall främja ett trafikslags-
          övergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval
          och ett effektivt genomförande
        • Skilj mellan slutlig betalare och ”överbryggande”
          finansiering
        • Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder)
          bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på
          ett likartat sätt för samtliga trafikslag
        • Investering för effektiviserad drift bör kunna låne-
          finansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av
          minskade driftskostnader.


        • Forts nästa sida



21   2012-01-12
Finansieringssätt - principer

        • Investering i infrastrukturen finansieras enligt
          gällande huvudprincip med statliga anslag och
          detta bör även fortsättningsvis kompletteras med
          regional/kommunal och privat medfinansiering
        • Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslags-
          övergripande synsätt
        • Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering
        • Förbered för särskilda finansieringslösningar för de
          stora och komplexa projekten




22   2012-01-12
Vad händer efter idag?

     • Regionala workshopar i januari
     • Sex veckors remiss from 17 februari
     • Nationell och regionala hearingar i mars
     • Rapportering till regeringskansliet senast den 30 april


     Information via www.trafikverket.se/kapacitet




23    2012-01-12

More Related Content

What's hot

Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...
Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...
Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...Johannesosterstrom
 
Koll trast ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivector
Koll trast   ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivectorKoll trast   ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivector
Koll trast ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivectorMalin Gibrand
 
Session 75 Magnus Sundling
Session 75 Magnus SundlingSession 75 Magnus Sundling
Session 75 Magnus Sundlingsunmag
 
Spårvägs och stomnätsstrategi trivector
Spårvägs  och stomnätsstrategi trivectorSpårvägs  och stomnätsstrategi trivector
Spårvägs och stomnätsstrategi trivectorMalin Gibrand
 
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonInfrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Sveriges Byggindustrier
 
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under MandatperiodenRegeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Mattias Larsson
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmMagdalenaGrimm
 
Session 70 Per-Olof Svensk presentation
Session 70 Per-Olof Svensk presentationSession 70 Per-Olof Svensk presentation
Session 70 Per-Olof Svensk presentationpeosvensk
 
Metkap oh 2012 01-08
Metkap oh 2012 01-08Metkap oh 2012 01-08
Metkap oh 2012 01-08klbang
 
Session 56 Björn Wendle
Session 56 Björn WendleSession 56 Björn Wendle
Session 56 Björn Wendle
Björn Wendle
 

What's hot (17)

Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...
Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...
Session 48 Riksrevisionen, Helena Braun-Thörn, Henrik Segerpalm, Johannes Öst...
 
Session 41 Björn Wendle
Session 41 Björn WendleSession 41 Björn Wendle
Session 41 Björn Wendle
 
Session 49 Håkan Persson
Session 49 Håkan PerssonSession 49 Håkan Persson
Session 49 Håkan Persson
 
Session 41 Katarina Evanth
Session 41 Katarina EvanthSession 41 Katarina Evanth
Session 41 Katarina Evanth
 
Koll trast ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivector
Koll trast   ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivectorKoll trast   ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivector
Koll trast ny planeringshandbok för kollektivtrafik-trivector
 
Session 75 Magnus Sundling
Session 75 Magnus SundlingSession 75 Magnus Sundling
Session 75 Magnus Sundling
 
Session 31_2 Lena Wieweg
Session 31_2 Lena WiewegSession 31_2 Lena Wieweg
Session 31_2 Lena Wieweg
 
Spårvägs och stomnätsstrategi trivector
Spårvägs  och stomnätsstrategi trivectorSpårvägs  och stomnätsstrategi trivector
Spårvägs och stomnätsstrategi trivector
 
Session 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar MalmSession 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar Malm
 
Session 60 Malin Kotake
Session 60 Malin KotakeSession 60 Malin Kotake
Session 60 Malin Kotake
 
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonInfrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
 
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under MandatperiodenRegeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimm
 
Session 70 Per-Olof Svensk presentation
Session 70 Per-Olof Svensk presentationSession 70 Per-Olof Svensk presentation
Session 70 Per-Olof Svensk presentation
 
Metkap oh 2012 01-08
Metkap oh 2012 01-08Metkap oh 2012 01-08
Metkap oh 2012 01-08
 
Session 50 Stefan Myhrberg
Session 50 Stefan MyhrbergSession 50 Stefan Myhrberg
Session 50 Stefan Myhrberg
 
Session 56 Björn Wendle
Session 56 Björn WendleSession 56 Björn Wendle
Session 56 Björn Wendle
 

Similar to Session 7 Lena Erixon

Session 33 roger pyddoke
Session 33 roger pyddokeSession 33 roger pyddoke
Session 33 roger pyddokeMariaMelkersson
 
Session 1 5 - roger pyddoke, vti
Session 1  5 - roger pyddoke, vtiSession 1  5 - roger pyddoke, vti
Session 1 5 - roger pyddoke, vti
MariaMelkersson
 
Session 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline LjungbergSession 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline Ljungberg
carolineljungberg
 
Session 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline LjungbergSession 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline Ljungberg
siribrolen
 
Session 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornSession 9 Martin Joborn
Session 9 Martin Joborn
Martin Joborn
 
Session 16 Per Lindroth
Session 16 Per LindrothSession 16 Per Lindroth
Session 16 Per Lindroth
siribrolen
 
Session 56 Malin Gibrand
Session 56 Malin GibrandSession 56 Malin Gibrand
Session 56 Malin GibrandMalin Gibrand
 
MM i byggskedet frukostseminarie 140617
MM i byggskedet frukostseminarie 140617MM i byggskedet frukostseminarie 140617
MM i byggskedet frukostseminarie 140617
Jesper Johansson
 
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SLSession 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SLMalin Gibrand
 
Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...
Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...
Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...KristerSandberg
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
PeoMagnus
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
PeoMagnus
 
Session 17 Annika Nilsson & Malin Gibrand
Session 17  Annika Nilsson & Malin GibrandSession 17  Annika Nilsson & Malin Gibrand
Session 17 Annika Nilsson & Malin Gibrand
Annika Nilsson
 
Vem ställer bilen?
Vem ställer bilen?Vem ställer bilen?
Vem ställer bilen?
Naturskyddsföreningen
 

Similar to Session 7 Lena Erixon (20)

Session 33 roger pyddoke
Session 33 roger pyddokeSession 33 roger pyddoke
Session 33 roger pyddoke
 
Session 1 5 - roger pyddoke, vti
Session 1  5 - roger pyddoke, vtiSession 1  5 - roger pyddoke, vti
Session 1 5 - roger pyddoke, vti
 
Session 36 Cecilia Mårtensson
Session 36 Cecilia MårtenssonSession 36 Cecilia Mårtensson
Session 36 Cecilia Mårtensson
 
Session 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline LjungbergSession 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline Ljungberg
 
Session 22 Alf Peterson
Session 22 Alf PetersonSession 22 Alf Peterson
Session 22 Alf Peterson
 
Session 11 Jesper Nordlund
Session 11 Jesper NordlundSession 11 Jesper Nordlund
Session 11 Jesper Nordlund
 
Session 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline LjungbergSession 16 Caroline Ljungberg
Session 16 Caroline Ljungberg
 
Session 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornSession 9 Martin Joborn
Session 9 Martin Joborn
 
Session 16 Per Lindroth
Session 16 Per LindrothSession 16 Per Lindroth
Session 16 Per Lindroth
 
Session 56 Malin Gibrand
Session 56 Malin GibrandSession 56 Malin Gibrand
Session 56 Malin Gibrand
 
MM i byggskedet frukostseminarie 140617
MM i byggskedet frukostseminarie 140617MM i byggskedet frukostseminarie 140617
MM i byggskedet frukostseminarie 140617
 
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SLSession 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
Session 21 Malin Gibrand Trivector, Marcus Andersson SL
 
Session 5 Gunnar Malm
Session 5 Gunnar MalmSession 5 Gunnar Malm
Session 5 Gunnar Malm
 
Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...
Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...
Session 43. Sandberg, Att följa upp tillgänglighetens påverkan på näringslive...
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
 
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wännSession 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
Session 39 peo nordlöf sylvia yngström wänn
 
Session 39 Kjell Avergren
Session 39 Kjell AvergrenSession 39 Kjell Avergren
Session 39 Kjell Avergren
 
Session 17 Annika Nilsson & Malin Gibrand
Session 17  Annika Nilsson & Malin GibrandSession 17  Annika Nilsson & Malin Gibrand
Session 17 Annika Nilsson & Malin Gibrand
 
Session 31 Stefan Pettersson
Session 31 Stefan PetterssonSession 31 Stefan Pettersson
Session 31 Stefan Pettersson
 
Vem ställer bilen?
Vem ställer bilen?Vem ställer bilen?
Vem ställer bilen?
 

Session 7 Lena Erixon

  • 1. Så arbetar Trafikverket med kapacitets- utredningen Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör
  • 2. Uppdrag och syfte • Utvidgat uppdrag – nu alla fyra trafikslagen • Fokus på kapacitet och effektivitet • Fyrstegsprincipen • Hållbart transportsystem • Åtgärder som främjar övergångar mellan de olika trafikslagen 2 2012-01-12
  • 3. Viktiga förutsättningar • Nationella och regionala planer 2010-2021 • Tidsperspektiven 2021, 2025 och 2050 • Fyrstegsprincipen • Långtidsutredningen 2008 • Betänkandet ”Höghastighetsbanor – ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74)” • De transportpolitiska målen ska särskilt beaktas 3 2012-01-12
  • 4. Fyrstegsprincipen  Steg 1 – Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt  Steg 2 – Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon  Steg 3 – Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder  Steg 4 – Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 4 2012-01-12
  • 5. Syfte på kort och lång sikt Kort sikt Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt system Lång sikt Identifiera transportbehov och potentialer 5 2012-01-12
  • 6. Utredningsfokus 2021 kapacitet och effektivitet 2012 – 2021 • Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg • Järnväg delredovisad 30 september 2011 • Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen 6 2012-01-12
  • 7. Utredningsfokus 2022 - 2025 kapacitet och effektivitet - alla trafikslag • Fyra trafikslag • Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår • Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen) • Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg • Effektiva övergångar mellan trafikslagen • Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system • Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050 7 2012-01-12
  • 8. TEN - T Trans European Transport Network • Består av ett stomnät (core network) där de prioriterade huvudstråken i det europeiska transportnätet ska vara klara år 2030 • Och ett övergripande nät (comprehensive network) som är mer heltäckande och genomförs till år 2050 • ”Skall”-krav är föreslagna och ska uppfyllas till 2030 för stomnätet och 2050 för det övergripande nätet • Kraven är i vissa delar högt ställda och kommer att innebära kostnader för medlemsländerna 8 2012-01-12
  • 9. To be completed by 2030 9 2012-01-12
  • 10. Koppling kapacitetsutredningen • Ett beaktande av utvecklingen av det Transeuropeiska transportnätet TEN-T och hur det påverkar förslagen till åtgärder ska göras • Vi utgår från de kartor som finns i förslaget • Trafikverket har tagit fram underlag om de kostnader förslaget innebär längre tåg, hastighet, vägstandarder, rastplatser mm • Revideringsarbetet leds av Näringsdepartementet, Trafikverket stödjer i detta arbete 10 2012-01-12
  • 11. Inriktning 2022 – 2025 Utredning, projektering och genomförande av nya investeringsåtgärder i linje med långsiktig inriktning mot 2050 Investering i ökad kapacitet genom att fullfölja pågående projekt Trimning för att förbättra utnyttjandet av kapaciteten Reinvestering för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas Drift och underhåll för att tillgängliggöra befintlig kapacitet med bibehållen leveranskvalitet Styrmedel Styråtgärder för att påverka trafikeringen och förbättra kapacitetsutnyttjandet 11 2012-01-12
  • 12. Inriktning olika tidsperspektiv • Vi styr mot: - effektiv användning av befintlig kapacitet - transportsystemets långsiktiga hållbarhet • Åtgärdsförslag för respektive trafikslag i tidsperspektivet 2021 (intramodalt fokus) • Åtgärder som effektiviserar användningen av transportsystemet som helhet i tidsperspektivet 2025 (intermodalt fokus) • Långsiktig potential med styrmedel i tidsperspektivet 2050 12 2012-01-12
  • 13. Sammanfattning styrmedel – från idag till 2021 Typ av åtgärd Järnväg Väg Sjöfart Luftfart Ekonomiska styrmedel - Avgifternas/skatternas internalisering (%) 29-64 39-86 40-55 60-80 - Knapphetsrelaterade avgifter/skatter √ √ - Handel med utsläppsrätter √ Fr. 2012 - Subventioner/Rabatter √ √ √ √ Administrativa styrmedel - Restriktioner √ √ IMO-beslut Miljö- svavelhalt tillstånd - Principer för kapacitetstilldelning Tåglägen Slots Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder √ √ √ √ - ITS (infocom-stödd teknik) - Mobility management √ Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt. Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas. 13 2012-01-12
  • 14. Slutsatser styrmedel • Godstrafiken på järnväg och väg är underprissatt på ett systematiskt sätt i Sverige. • Kostnaderna för de landburna trafikslagen är inte homogena inom respektive trafikslag utan varierar i tid och rum. Prisdifferentiering. • Grundkomponenterna i en avgiftsstruktur : 1. Infrastrukturavgift 2. Avgift för samhälleliga merkostnader (externaliteter) 3. Trängsel Källa: VTI 14 2012-01-12
  • 15. Utredningsfokus 2050 - potential och möjligheter • Successiv anpassning till efterfrågeförändringar • Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder • Anpassning av transportsystemet för att nå klimatmål 15 2012-01-12
  • 16. Vägval • Hur ska transportsystemet anpassas för den stora ökningen godstransporter som förväntas till 2050? • Storstadsregionerna växer – vilka åtgärder krävs för att hantera detta? • Styrmedel – vilka och i vilken utsträckning ska de användas för att styra efterfrågan på kapacitet inom och mellan trafikslagen? • Blandad eller ökad grad av separering av trafiken på järnväg? • Flygets framtida roll? • Klimatanpassning av transportsystemet – vilka krav ställs och kan de uppfyllas? • Ska staten peka ut och prioritera särskilda noder? • Kust- och insjöfartens framtida roll • Satsa på höghastighetsjärnväg och i så fall vilken variant? • …..? 16 2012-01-12
  • 17. Successiv anpassning till efterfrågeförändringar • Ett basalternativ • Realistiskt ”lågbudgetalternativ” • Preliminär investeringsnivå 6-10 miljarder kr/år • Flaskhalsar byggs bort • Brukaravgifter för effektivt nyttjande av befintlig kapacitet 17 2012-01-12
  • 18. Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärdsscenarier • Kraftig utbyggnad av kapaciteten för godstransporter • Beskrivning av hur man kan möta det ökade behovet av transporter i storstadsområdena till följd av befolkningstillväxten • Beskrivning av kapacitetshöjande åtgärder för regional kollektivtrafik utanför storstäderna • Beskrivning av kapacitetsbehov för långväga persontransporter i hela landet i kombination mellan väg, järnväg och flyg (med respektive utan höghastighetsbanor) • Minst tre olika varianter av höghastighetsbanor inklusive ”stambanealternativet” 18 2012-01-12
  • 19. Ett klimatanpassat transportsystem • Viktigt transportpolitiskt mål • EU:s Vitbok om transporter • Viktigt att kunna visa om och hur målen kan uppnås • Kan innebära konflikt med nationella, regionala och lokala tillgänglighets- och tillväxtstrategier • Samhällsplanering – Infrastruktur - Trafikering • Resultatet från backcastingövning ett viktigt underlag till kapacitetsutredningen 19 2012-01-12
  • 20. Miljökrav EU och Sverige 160 140 120 100 Trend Beslutade åtgärder 80 Med plan alternativ A Med plan alternativ B 60 Klimatmål SE Klimatmål EU 40 20 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 20 2012-01-12
  • 21. Finansieringssätt - principer • Finansieringsformerna skall främja ett trafikslags- övergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval och ett effektivt genomförande • Skilj mellan slutlig betalare och ”överbryggande” finansiering • Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder) bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på ett likartat sätt för samtliga trafikslag • Investering för effektiviserad drift bör kunna låne- finansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av minskade driftskostnader. • Forts nästa sida 21 2012-01-12
  • 22. Finansieringssätt - principer • Investering i infrastrukturen finansieras enligt gällande huvudprincip med statliga anslag och detta bör även fortsättningsvis kompletteras med regional/kommunal och privat medfinansiering • Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslags- övergripande synsätt • Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering • Förbered för särskilda finansieringslösningar för de stora och komplexa projekten 22 2012-01-12
  • 23. Vad händer efter idag? • Regionala workshopar i januari • Sex veckors remiss from 17 februari • Nationell och regionala hearingar i mars • Rapportering till regeringskansliet senast den 30 april Information via www.trafikverket.se/kapacitet 23 2012-01-12