Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 110113. Programpunkten: Infrastruktur - Propositionen nu klar i Riksdagen. Klarar branschen en ökad produktivitet? Thomas Erlandsson, utredare, Näringsdepartementet
Planering i tidiga skeden - exempel och erfarenheter från kommunal nivå på hur trafikkonsekvensbeskrivningar kan användas för en mera hållbar transport- och samhällsplanering
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 110113. Programpunkten: Infrastruktur - Propositionen nu klar i Riksdagen. Klarar branschen en ökad produktivitet? Thomas Erlandsson, utredare, Näringsdepartementet
Planering i tidiga skeden - exempel och erfarenheter från kommunal nivå på hur trafikkonsekvensbeskrivningar kan användas för en mera hållbar transport- och samhällsplanering
Presentation från frukostseminarie om hur Mobility Management kan användas för att minska trafikstörningar under byggtiden av större infrastrukturprojekt.
Transportsektorn behöver minska utsläppen drastiskt om vi ska klara klimatmålen. Det här är Sven Hunhammars inledande presentation vid seminariet "Vem ställer bilen" i Almedalen 2012.
2. Uppdrag och syfte
• Utvidgat uppdrag – nu alla fyra
trafikslagen
• Fokus på kapacitet och effektivitet
• Fyrstegsprincipen
• Hållbart transportsystem
• Åtgärder som främjar övergångar
mellan de olika trafikslagen
2 2012-01-12
3. Viktiga förutsättningar
• Nationella och regionala planer 2010-2021
• Tidsperspektiven 2021, 2025 och 2050
• Fyrstegsprincipen
• Långtidsutredningen 2008
• Betänkandet ”Höghastighetsbanor – ett
samhällsbygge för stärkt utveckling och
konkurrenskraft (SOU 2009:74)”
• De transportpolitiska målen ska särskilt beaktas
3 2012-01-12
4. Fyrstegsprincipen
Steg 1 – Tänk om
Åtgärder som kan påverka behov av transporter och
val av transportsätt
Steg 2 – Optimera
Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig
infrastruktur och fordon
Steg 3 – Bygg om
Begränsade ombyggnadsåtgärder
Steg 4 – Bygg nytt
Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
4 2012-01-12
5. Syfte på kort och lång sikt
Kort sikt
Åtgärda kapacitetsbrister i befintligt
system
Lång sikt
Identifiera transportbehov och potentialer
5 2012-01-12
6. Utredningsfokus 2021
kapacitet och effektivitet
2012 – 2021
• Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg
• Järnväg delredovisad 30 september 2011
• Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen
6 2012-01-12
7. Utredningsfokus 2022 - 2025
kapacitet och effektivitet - alla trafikslag
• Fyra trafikslag
• Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår
• Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen)
• Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg
• Effektiva övergångar mellan trafikslagen
• Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system
• Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050
7 2012-01-12
8. TEN - T
Trans European Transport Network
• Består av ett stomnät (core network) där de prioriterade
huvudstråken i det europeiska transportnätet ska vara
klara år 2030
• Och ett övergripande nät (comprehensive network)
som är mer heltäckande och genomförs till år 2050
• ”Skall”-krav är föreslagna och ska uppfyllas till 2030 för
stomnätet och 2050 för det övergripande nätet
• Kraven är i vissa delar högt ställda och kommer att
innebära kostnader för medlemsländerna
8 2012-01-12
10. Koppling kapacitetsutredningen
• Ett beaktande av utvecklingen av det
Transeuropeiska transportnätet TEN-T och hur det
påverkar förslagen till åtgärder ska göras
• Vi utgår från de kartor som finns i förslaget
• Trafikverket har tagit fram underlag om de kostnader
förslaget innebär längre tåg, hastighet,
vägstandarder, rastplatser mm
• Revideringsarbetet leds av Näringsdepartementet,
Trafikverket stödjer i detta arbete
10 2012-01-12
11. Inriktning 2022 – 2025
Utredning, projektering och genomförande av
nya investeringsåtgärder
i linje med långsiktig inriktning mot 2050
Investering i ökad kapacitet
genom att fullfölja pågående projekt
Trimning
för att förbättra utnyttjandet av kapaciteten
Reinvestering
för utbyte av infrastrukturanläggningarnas delar
så att önskvärd kapacitet kan upprätthållas
Drift och underhåll
för att tillgängliggöra befintlig kapacitet
med bibehållen leveranskvalitet
Styrmedel
Styråtgärder för att påverka trafikeringen
och förbättra kapacitetsutnyttjandet
11 2012-01-12
12. Inriktning olika tidsperspektiv
• Vi styr mot:
- effektiv användning av befintlig kapacitet
- transportsystemets långsiktiga hållbarhet
• Åtgärdsförslag för respektive trafikslag i
tidsperspektivet 2021 (intramodalt fokus)
• Åtgärder som effektiviserar användningen av
transportsystemet som helhet i tidsperspektivet
2025 (intermodalt fokus)
• Långsiktig potential med styrmedel i
tidsperspektivet 2050
12 2012-01-12
13. Sammanfattning styrmedel – från idag till 2021
Typ av åtgärd Järnväg Väg Sjöfart Luftfart
Ekonomiska styrmedel
- Avgifternas/skatternas internalisering (%) 29-64 39-86 40-55 60-80
- Knapphetsrelaterade avgifter/skatter √ √
- Handel med utsläppsrätter √ Fr. 2012
- Subventioner/Rabatter √ √ √ √
Administrativa styrmedel
- Restriktioner √ √ IMO-beslut Miljö-
svavelhalt tillstånd
- Principer för kapacitetstilldelning Tåglägen Slots
Hjälpmedel/Övriga steg 1- och 2 åtgärder
√ √ √ √
- ITS (infocom-stödd teknik)
- Mobility management √
Rött = potential att utvecklas på ett sätt som har betydelse ur kapacitets/effektivitetssynpunkt.
Svart = fungerar bra, eller bedöms ha mindre påverkan på kapacitet/effektivitet eller kan ej påverkas.
13 2012-01-12
14. Slutsatser styrmedel
• Godstrafiken på järnväg och väg är underprissatt
på ett systematiskt sätt i Sverige.
• Kostnaderna för de landburna trafikslagen är inte
homogena inom respektive trafikslag utan varierar
i tid och rum. Prisdifferentiering.
• Grundkomponenterna i en avgiftsstruktur :
1. Infrastrukturavgift
2. Avgift för samhälleliga merkostnader (externaliteter)
3. Trängsel
Källa: VTI
14 2012-01-12
15. Utredningsfokus 2050 -
potential och möjligheter
• Successiv anpassning till
efterfrågeförändringar
• Kraftfulla kapacitetsstärkande åtgärder
• Anpassning av transportsystemet
för att nå klimatmål
15 2012-01-12
16. Vägval
• Hur ska transportsystemet anpassas för den stora
ökningen godstransporter som förväntas till 2050?
• Storstadsregionerna växer – vilka åtgärder krävs för att
hantera detta?
• Styrmedel – vilka och i vilken utsträckning ska de
användas för att styra efterfrågan på kapacitet inom och
mellan trafikslagen?
• Blandad eller ökad grad av separering av trafiken på
järnväg?
• Flygets framtida roll?
• Klimatanpassning av transportsystemet – vilka krav ställs
och kan de uppfyllas?
• Ska staten peka ut och prioritera särskilda noder?
• Kust- och insjöfartens framtida roll
• Satsa på höghastighetsjärnväg och i så fall vilken variant?
• …..?
16 2012-01-12
17. Successiv anpassning till
efterfrågeförändringar
• Ett basalternativ
• Realistiskt ”lågbudgetalternativ”
• Preliminär investeringsnivå 6-10 miljarder kr/år
• Flaskhalsar byggs bort
• Brukaravgifter för effektivt nyttjande av befintlig
kapacitet
17 2012-01-12
18. Kraftfulla kapacitetsstärkande
åtgärdsscenarier
• Kraftig utbyggnad av kapaciteten för godstransporter
• Beskrivning av hur man kan möta det ökade behovet
av transporter i storstadsområdena till följd av
befolkningstillväxten
• Beskrivning av kapacitetshöjande åtgärder för
regional kollektivtrafik utanför storstäderna
• Beskrivning av kapacitetsbehov för långväga
persontransporter i hela landet i kombination mellan
väg, järnväg och flyg (med respektive utan
höghastighetsbanor)
• Minst tre olika varianter av höghastighetsbanor
inklusive ”stambanealternativet”
18 2012-01-12
19. Ett klimatanpassat transportsystem
• Viktigt transportpolitiskt mål
• EU:s Vitbok om transporter
• Viktigt att kunna visa om och hur målen kan uppnås
• Kan innebära konflikt med nationella, regionala och
lokala tillgänglighets- och tillväxtstrategier
• Samhällsplanering – Infrastruktur - Trafikering
• Resultatet från backcastingövning ett viktigt underlag
till kapacitetsutredningen
19 2012-01-12
20. Miljökrav EU och Sverige
160
140
120
100 Trend
Beslutade åtgärder
80 Med plan alternativ A
Med plan alternativ B
60 Klimatmål SE
Klimatmål EU
40
20
0
2000 2010 2020 2030 2040 2050
20 2012-01-12
21. Finansieringssätt - principer
• Finansieringsformerna skall främja ett trafikslags-
övergripande synsätt, ändamålsenliga åtgärdsval
och ett effektivt genomförande
• Skilj mellan slutlig betalare och ”överbryggande”
finansiering
• Förvaltning av infrastrukturen (inkl trimningsåtgärder)
bör finansieras genom anslag och brukaravgifter på
ett likartat sätt för samtliga trafikslag
• Investering för effektiviserad drift bör kunna låne-
finansieras. Avskrivning och ränta uppvägs av
minskade driftskostnader.
• Forts nästa sida
21 2012-01-12
22. Finansieringssätt - principer
• Investering i infrastrukturen finansieras enligt
gällande huvudprincip med statliga anslag och
detta bör även fortsättningsvis kompletteras med
regional/kommunal och privat medfinansiering
• Anpassa anslagsstruktur till ett trafikslags-
övergripande synsätt
• Utveckla grunderna för näringslivets medfinansiering
• Förbered för särskilda finansieringslösningar för de
stora och komplexa projekten
22 2012-01-12
23. Vad händer efter idag?
• Regionala workshopar i januari
• Sex veckors remiss from 17 februari
• Nationell och regionala hearingar i mars
• Rapportering till regeringskansliet senast den 30 april
Information via www.trafikverket.se/kapacitet
23 2012-01-12