Beskriver hur skriftkonsten kom till i enkel form.

1. MONTESSORI FRISKOLA GOTLAND
Skriftlig kommunikation
Teknik åk 4-6
Cecilia Duckert
År 2017
När vi arbetar med ämnet teknik lära vi oss även om teknikhistoria. Vi funderar över hur redskap för
att kommunicera har ändrats över tid och vilka drivkrafter som styrt utvecklingen. Vi bygger
dessutom en fjäderpenna och lär oss de Romerska siffrorna.

2. 1
VAD
Skriftlig kommunikation över tid
Vi arbetar med att förstå människans skriftliga kommunikationshistoria. Hur kommunicerade
människan skriftligt och vilka redskap användes?
Gåspenna
En gåspenna är en bläckpenna gjord av vingfjäder (en vingpenna) av en gås eller liknande fågel.
Spetsen skärs till med en kniv och doppas i ett bläckhorn med jämna mellanrum under det man
skriver. Under 1800-talet ersattes gåspennan av den industriellt tillverkade stålpennan, en
bläckpenna med spets av stål och skaft av trä. Under 1900-talet ersattes denna av reservoarpennan
(som har en bläckpatron i skaftet och därför inte behöver doppas) och under 1950-talet av
kulspetspennan. http://www.learning4sharing.nu/gaspenna-164448.html

3. 2
VARFÖR
TEKNIK
Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling.
Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och
många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens
roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.
Syfte
Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin
tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen
ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar
på ett medvetet och innovativt sätt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i
vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska
bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov
med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och
lösningar.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk
verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska
undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska
lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar
utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för
att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och
hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till
elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
I årskurs 4-6
Tekniska lösningar
• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med
hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till
exempel larm och belysning.

4. 3
• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i
hållfasta och stabila konstruktioner.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar,
konstruktion och utprövning.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer,
mekanismer och elektriska kopplingar.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och
måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och
avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
• Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar
som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt
beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad
och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva
möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen
bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla
dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är
synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller
tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och
nackdelar för individ, samhälle och miljö.

5. 4
Eleven utvärderar sina egna förmågor efter de gjort alla delar i arbetsområde:
Namn_______________________
Kunskapskrav i Teknik Kan
inte
Osäke
r
Kan
bra
1 Kan du samtala, diskutera och återberätta det vi har
läst tillsammans?
2 Kan du diskutera i helgrupp? Kan du dela dina tankar?
Kan du hjälpa till att göra diskussionen intressant och
viktig?
4 Kan du beskriva och ge exempel på enkla tekniska
lösningar som människan använt för att kommunicera?
5 Kan du läsa instruktionerna igen, på egen hand, och
förstå hur du ska bygga din fjäderpenna?
6 Kan du konstruera mycket enkla redskap för att kunna
kommunicera? Kan du bygga en fjäderpenna?
7 Kan du komma på i idéer och prova dig fram för att
förbättra din fjäderpenna?
8 Kan du rita och räkna med Romerska siffror?
9 Kan du redogöra för hur vårt sätt att kommunicera har
ändrats över tid? Från grottmålningar till iPhone?

6. 5
HUR
Hela gruppen hjälps åt att hänga bilderna i rätt tidsordning. Genom tiderna sid 41, PULS Grundboken
Teknik. Använd bilderna i Bilaga 2.
Läsa sid. 38 till 41 i Grundbok Teknik, PULS.
Visa på en kalligrafipenna av äldre sort.
Bygg en gåspenna. Eleverna bygger, testar och förbättrar efter behov. Vi diskuterar hur de har byggt
och varför.
Kunde eleven följa den skriftliga instruktionen? Bilaga 3
Eleven följer arbetsschemat Bilaga 1

7. 6
Bilaga 1
Arbetsschema för ”kommunikation över tid”
Steg Arbetsuppgift Länk
1 Lägg bilderna i rätt tidsordning. Arbeta
själv, i par eller i grupp.
Bilaga 2
2 Läs sida 38- sid 41 i Grundboken Teknik, Utkopierade sidor.
3 Gör en Gåspenna Se sida 42 i Grundboken Teknik
Läs bilaga 3
Läs: http://www.oocities.org/vindalf/quill/index.html
Se filmen: https://youtu.be/dKv9Nmhq560
4 Träna lite med gåspennan för att senare
kunna skriva med den. Gör några sträck på
ett blankt papper. Tryck inte för hårt med
pennan.
Träna att använda din gåspenna. Doppa pennan
i svart vattenfärg. Det ska vara mycket färg i
vattnet. Rita cirklar och linjer. Framöver
använder du tuschpennorna när du ska skriva
hela alfabet.
5 Lär dig att skriva kalligrafi. Se den första filmen:
https://youtu.be/zITErNWAZS4
Du kan alltid se den flera gånger eller gå vidare
till nästa del om du vill lära dig ännu mera.
6 Ta din skrivstilsbok. Märk gärna ut, med din
linjal, de lutande linjerna.
Be annars om lösblad med linjerade
raderna. Här använder du tuschpennorna.
Viktigt är att alltid hålla pennan lutad i 45
grader. Skriv alltid nedåt, dra aldrig pennan
uppåt om du kan undvika.
Ta ett av ett av de inplastade alfabeten i
kalligrafi och skriv av i din skrivstilsbok.
7 Extra filmer för intresserade Kalligrafi: https://youtu.be/3phzKsXpko8
Hur gör man en bok: https://youtu.be/HKBJkf2xbqI
8 Romerska siffror
Läs bilaga 4
Skriv av alla tal i din skrivstilsbok och försök
sätta ihop egna tal.
I V X L C D M
Testa att skriva in ett tal och gissa hur det
romerska talet kommer se ut innan du trycker
på visa: http://onlinekalkylatorn.se/omvandla/romerska-
siffror/

8. 7
Bilaga 2
Började tillverka papper i Kina Skrivmaskin

9. 8
Tryckkonsten, trycka bokstäver.
Årtal finns på sid 41

10. 9
Hur man gör en gåspenna
Bilaga 3
Låt fjädern vila mot en skyddad yta. Se nedre delen av fjädern.
1. Du skär bort den runda spetsen.
2. Skär eller klipp ett längsgående snitt på ovansidan av spetsen, snittet ska
vara 1 cm långt.
3. Från spetsen skär du ett snitt in mot fjädern, ovansidan ska vara längre
än nedre delen av spetsen. Skär uppifrån inåt.
4. Gör spetsen smalare. Snittet på ovansidan ska fortfarande vara i mitten.
Snitta av spetsen.
Doppa pennan i bläck (svart vattenfärg). När du skriver ska du inte trycka hårt
utan endast nudda ytan på pappret.

11. 10
Romerska siffror Bilaga 4
Det romerska talsystemet var i allmänt bruk ända fram till 1500-talet.
De sju använda tecknen (bokstäver) betecknar för olika talvärden:
I V X L C D M
1 5 10 50 100 500 1000
Det finns inget tecken för "ingenting" (noll).
Eftersom romerska tal har ett fast värde (alltså inte olika värde för olika
position som de arabiska talen i decimalsystemet = våra tal), sker
sammansättningen till andra tal efter följande regler:
1. Lika taltecken som återkommer omedelbart efter varandra (dock aldrig mer
än tre gånger), ska adderas:
II = 2, XX = 20, CCC = 300.
Detta gäller dock bara tecknen I, X, C och M, aldrig V, L och D. Tecknet M kan
skrivas mer än tre gånger (MMMMM = 5000).
2. Om en siffra placeras före en annan siffra med högre talvärde, eller mellan
två siffror av högre talvärden, så minskar man den större med den mindre:
IV = 4, IX = 9, CXC = 190, CM = 900, CMIX = 909.
3. Står ett mindre taltecken efter ett större ska det adderas:
VI = 6, XI = 11, VIII = 8.
Ex.: MCMLXIV (1964), MCMXCIX (1999)
Numera används det romerska siffror i regel endast för att beteckna
ordningstal i olika sammanhang, t.ex. Gustav VI Adolf, King Edward VII, Eroica II,
etc

12. 11
http://firepath-art.blogspot.se/2015/01/nar-text-blir-snyggt-when-text-
becomes.html

13. 12

14. 13

15. 14

16. 15

17. 16
Litteratur
PULS Teknik 4-6 Tredje upplagan Grundbok av Staffan Sjöberg, Natur & Kultur Läromedel, Svenska,
2013-07-16 - Teknik med papper och penna
• http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-4-6/Teknik/PULS-Teknik-4-6/?tab=4#digi
Länk
• http://www.teknikochnatur.se/experiment/kommunikation-pa-avstand
Filmer och text
Fjäderpenna: engelska QUILL
• Hur gör man en fjäderpenna, PDF:
http://www.teknikochnatur.se/images/productimages/4378919_256152_xBi_lagan_augusti
_oktober%201.pdf
• How to make a quill pen: https://youtu.be/dKv9Nmhq560
• Gåspenna på engelska: http://www.oocities.org/vindalf/quill/index.html
• Pennan: http://www.tekniskamuseet.se/1/5038.html
• Hur byggdes en bok: https://youtu.be/HKBJkf2xbqI
• Hur skriver man kalligrafi https://youtu.be/zITErNWAZS4
• Lutat papper http://www.citrusspringslibrary.org/WP/wp-
content/uploads/2015/06/spenc2.png
• Flera olika papper att öva på
http://www.citrusspringslibrary.org/WP/subjects/art/paper-makers/
• Romerska siffror: http://matmin.kevius.com/grek.php