SlideShare a Scribd company logo
1 of 5
Download to read offline
Människokroppen av Cecilia Duckert
2018
Människokroppen av
Cecilia Duckert
BIOLOGI ÅK 4 -6
CECILIA DUCKERT
1
Människokroppen av Cecilia Duckert
MÄNNISKOKROPPEN
Du ska kunna hela det centrala innehållet som står här när du gjort alla sex delar.
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6.
Kropp och hälsa
1. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala
relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan
förebyggas och behandlas.
2. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och
samverkan.
3. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet,
jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
Biologins metoder och arbetssätt
4. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
5. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
6. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
ARBETSGÅNG
Du ska hinna arbeta med alla delar till sportlovet. Du får göra delarna 1-6 i vilken ordning du
vill. Dock måste du göra delarna i den ordning som står nedan, uppifrån och ned. Det är
Cecilia, Peppe eller Tobbe som bestämmer vem/vilka du ska arbeta med. Alla ska kunna
arbeta med alla.
Du ska skriva in dina undersökningar i experimentboken, var noga med att skriva vilken del.
Rapporten lämnas på olika sätt, oftast i Showbie. Var noga med att lära dig alla begrepp och
använd dem gärna i dina rapporter.
PROV får du efter du gjort alla moment, plugga in alla begrepp från alla delar.
UNDERSÖKNING (arbetsgång)
1. Samla ihop din grupp.
2. Läs igenom vad ni ska göra
3. Samla ihop materialet
4. Ställ din hypotes i experimentboken
5. Prata ihop er hur ni ska genomföra undersökningen
6. Diskutera eller lämna in din rapport.
2
Människokroppen av Cecilia Duckert
Del 1 - Introduktion
Läs faktatexten ”Fantastiska fakta om människokroppen” och svara på frågorna A och B,
välj en eller två av uppgifterna längst ner på sidan.
Boken: läs sidorna sid 4 - 9
Del 2 - Hjärta och blodet samt Andningsvägarna
Se filmen: https://urskola.se/Produkter/186230-Uppdrag-kroppen-Hjarta-lungor-och-
blodomlopp
Läs boken: sid 28 - 41
Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: hjärta, puls, vilopuls, maxpuls, lungor,
luftrör, syre, koldioxid, blod, blodomlopp, artärer, vener, immunförsvar, blodtrycksfall.
Experiment (undersökning): Gör samma experiment som i filmen.
UNDERSÖKNING – MIN PULS
GRUPP på 3 elever: Samla ihop din grupp som du blir tilldelad.
Till pulsuppdraget behöver ni: era experimentböcker, klocka, penna, linjal. Innan ni går ut
och börjar måste ni ha ritat in tabellen i experimentboken.
HYPOTES
Innan du börjar mäta din puls måste du formulera en hypotes, en gissning, av hur pulsen
kommer variera i de olika situationerna. Skriv ner din hypotes i experimentboken innan du
börjar.
När ni har skrivit in er hypotes och ritat in tabellen måste ni testa att hitta pulsen på er själva
med fingrarna. Var på kroppen känns den? Varför just där? Handleden eller halsen brukar
vara bra ställen. Det räcker att räkna slagen under femton sekunder och sedan multiplicera
antalet pulsslag med fyra så får ni fram ett värde på minutpulsen.
TABELL skriv av tabellen nedan in i din experimentbok
Grupp nr _____ Namn Namn Namn
Vilopuls
Maxpuls
Gör en tabell för att det ska bli enkelt att hålla reda på mätningarna.
• Ta reda på vilopulsen. För att den ska bli så riktig som möjligt krävs att ni är stilla och
vilar minst 10 minuter innan mätningen.
• Anteckna vilopulsen i tabellen. det
• Ta reda på maxpulsen. Spring så snabbt ni orkar upp och ner för backe under ca 2
minuter. Skriv upp pulsslagen.
SKRIV RAPPORT I SHOWBIE, (minst 100 ORD): Skriv hur ni gjorde undersökningen, vilka
resultat ni fick och varför. Använd begreppen ovan. Beskriv vad som händer i din kropp när
du får maxpuls.
3
Människokroppen av Cecilia Duckert
DEL 3 - MAG- OCH TARMSYSTEM
Se film: https://urskola.se/Produkter/186231-Uppdrag-kroppen-Matsmaltningsorgan
Boken: läs sidorna 42 - 51
Ord och begrepp som du ska kunna använda: matsmältning, näring, saliv, matstrupe, magsäck,
magsaft, tolvfingertarm, tunntarm, blindtarm, tjocktarm, förstoppning, sinnen, smaksinne, luktsinne.
Häfte: svara på alla frågorna i häftet. Tänk på att skriva ordentliga svar.
UNDERSÖKNING - smaktest
Till smaktestet behöver ni: brickan med smakprov som Cilla förberett, ögonbindel, näsklämma,
penna och experimentboken till anteckningar.
Formulera en hypotes, en gissning, om som vad händer med smaken med och utan luktsinne.
Grupparbetet
• Samla din grupp på 4 elever, halva gruppen förbereder och utför testet på de andra i gruppen som
inte får veta något om vad de ska smaka på.
• Börja med att sätta på ögonbindlar och näsklämmor på försökspersonerna.
• Bjud sedan kompisarna på smakskedar. Första halvan smaka på innehållet i mugg 1, 2 och 3. Andra
gruppen smakar på det som finns i mugg 4, 5 och 6. Vad smakar det? Beskriv och anteckna!
Alla väntar med att smaka utan näsklämman tills alla fått smaka på innehållet i muggarna.
• Ta bort näsklämman och smaka en gång till. Vad smakar det? Beskriv och jämför smaken med och
utan luktsinne.
RAPPORT: Diskutera och presentera resultaten för varandra.
DEL 4 – NERVSYSTEMET
Se film: https://urskola.se/Produkter/186232-Uppdrag-kroppen-Hjarna-och-nervsystem
Boken: läs sidorna 52 – 63
Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: hjärna, nerver, nervsystem, storhjärnan, hörsel,
syn, känsel, talförmåga, lillhjärnan, hjärnbarken, ryggmärgen, inlärning, nervsignaler, automatiska
reflexer, inlärda reflexer
UPPDRAG - JONGLERA
Utmana hjärnan! Du ska arbeta med en kamrat men båda ska ha egna bollar och du ska lära dig att
jonglera. Läraren väljer ut din kamrat som du ska jobba med. Till jongleringsuppdraget behöver du
tre bollar, gärna jongleringsbollar som inte rullar iväg när man tappar dem. Du får öva utomhus på
kullen i 15 min åt gången. Efter 15 minuter får nästa par gå ut så ni måste hålla tiderna. Tyvärr kan
inte alla 36 eleverna få ha bollarna i för lång tid var. För att lyckas med tre bollar måste du nog tyvärr
lägga tid hemma också.
Fundera under träningen vad som händer i kroppen när man lär sig något nytt. Vilka delar av hjärnan
och nervsystemet är aktiverade? Hur kommer det sig att det går lättare ju mer ni tränar? Varför är
sömn viktigt för inlärning? Jämför med annan typ av inlärning - kicka fotboll, stå på händer, hjula, lära
sig ett nytt språk.
TIPS
Börja med att kasta en boll från hand till hand för att få in tempo, höjd och riktning på kasten.
Håll på under minst en halvtimme.
Fortsätt med ytterligare en boll och kasta de två bollarna mellan händerna med en liten fördröjning
mellan kasten. Nöt in rörelsen.
Introducera en tredje boll. Det kan krävas att ni jobbar ett par timmar några dagar i följd.
RAPPORT: skriv 100 ord i Showbie om hur du lagt upp din träning och om du tränat även hemma.
Berätta hur lång tid det tog för dig att lära dig jonglera eller om du gav upp efter minst tre tillfällen (3
x 15 min MED minst en natt emellan). Beskriv gärna ännu mera.
4
Människokroppen av Cecilia Duckert
DEL 5 – SKELETTET OCH MUSKLERNA
Se film: https://urskola.se/Produkter/186233-Uppdrag-kroppen-Skelett-och-muskler
Boken: läs sidorna 16 - 27
Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: skelett, leder, senor, kalcium, växtvärk,
tillväxtzon, stukning, skelettmuskler, mjölksyra, syre, näring, nervimpuls, statisk rörelse,
explosiv rörelse, hjärtmuskel, glatta muskler.
Häfte: svara på alla frågorna i häftet. Tänk på att skriva ordentliga svar.
UNDERSÖKNING – min träning
Samla din grupp på 3 elever som du blir tilldelad. Ställ en hypotes om vad du tror
undersökningen kommer visa. Gör så många armhävningar ni orkar på 20 sekunder.
Anteckna, i experimentboken, hur många ni gjorde. Vila en god stund och gör om samma sak
fast den här gången ska ni hålla andan under tiden. Orkade ni göra lika många? Alternativ:
Gör tio armhävningar med andning, vila, håll andan och se om du orkar tio då också.
Diskutera resultatet.
RAPPORT: prata in i SHOWBIE hur undersökningen gick. Berätta hur mycket du brukar träna
dina muskler varje vecka.
DEL 6 – HUD
Film: https://urskola.se/Produkter/186234-Uppdrag-kroppen-Hud
Bok: läs sidorna 10 - 15
Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: överhud, läderhud, underhud, känselceller,
nervimpuls, hårsäckar, svettkörtlar, underhudsfett, solbränna, pigmentceller, malignt melanom,
hudcancer
UNDERSÖKNING – VÄRME OCH KYLA
Samla din grupp på 3 elever som du blir tilldelad. Ställ en hypotes, i din experimentbok,
innan ni sätter igång.
Fyll tre skålar med vatten – varmt i den ena, kallt i den andra och ljummet i den tredje.
Stoppa en hand i det varma vattnet och en hand i det kalla och håll dem där en god stund.
Flytta sedan båda händerna direkt ner i skålen med ljummet vatten. Hur känns det? Ta reda
på varför?
RAPPORT: Diskutera med din arbetskompis hur det kommer sig det känns olika för händern.
Beskriv, skriftligt i din experimentbok, hur ni lade upp er undersökningen och vad ni
diskuterade.

More Related Content

What's hot

Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetdavidloving
 
Ppt alat indera pada manusia
Ppt alat indera pada manusiaPpt alat indera pada manusia
Ppt alat indera pada manusiaRiski Widiana
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...gulzay12
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Anatomi Sistem Saraf
Anatomi Sistem SarafAnatomi Sistem Saraf
Anatomi Sistem SarafArif WR
 
Sistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGI
Sistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGISistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGI
Sistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGIKevin Meilina
 
Sinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselSinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselforsenskolan
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)
Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)
Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)Aulianti Iriana
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Anatomi dan Fisiologi Sistem Kardiovaskuler
Anatomi dan Fisiologi Sistem KardiovaskulerAnatomi dan Fisiologi Sistem Kardiovaskuler
Anatomi dan Fisiologi Sistem KardiovaskulerYesi Tika
 

What's hot (20)

Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemet
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
 
Hjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomloppHjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomlopp
 
Ppt alat indera pada manusia
Ppt alat indera pada manusiaPpt alat indera pada manusia
Ppt alat indera pada manusia
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Anatomi Sistem Saraf
Anatomi Sistem SarafAnatomi Sistem Saraf
Anatomi Sistem Saraf
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Sistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGI
Sistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGISistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGI
Sistem Pencernaan Makanan pada Manusia | BIOLOGI
 
Sinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselSinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känsel
 
Sistem Pernapasan Manusia
Sistem Pernapasan ManusiaSistem Pernapasan Manusia
Sistem Pernapasan Manusia
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)
Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)
Laporan praktikum indra pengecap (shafa 9a)
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Olika Grupper Av Djur
Olika Grupper Av DjurOlika Grupper Av Djur
Olika Grupper Av Djur
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Anatomi dan Fisiologi Sistem Kardiovaskuler
Anatomi dan Fisiologi Sistem KardiovaskulerAnatomi dan Fisiologi Sistem Kardiovaskuler
Anatomi dan Fisiologi Sistem Kardiovaskuler
 

Similar to Människokroppen åk 4-6 (10)

Studieteknik - Workshop nr 2
Studieteknik - Workshop nr 2Studieteknik - Workshop nr 2
Studieteknik - Workshop nr 2
 
Iq trim
Iq trimIq trim
Iq trim
 
Kropp och hälsa rörelse
Kropp och hälsa rörelseKropp och hälsa rörelse
Kropp och hälsa rörelse
 
Dahlstiernska N1_beta
Dahlstiernska N1_betaDahlstiernska N1_beta
Dahlstiernska N1_beta
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystem
 
Biologiföreläsning
BiologiföreläsningBiologiföreläsning
Biologiföreläsning
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektiv
 
Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.
 
Stress hos flickor och pojkar i tonåren
Stress hos flickor och pojkar i tonårenStress hos flickor och pojkar i tonåren
Stress hos flickor och pojkar i tonåren
 
SAN NYTT 1/2017
SAN NYTT 1/2017SAN NYTT 1/2017
SAN NYTT 1/2017
 

More from Montessori Friskola Gotland

Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Montessori Friskola Gotland
 

More from Montessori Friskola Gotland (20)

Biets liv
Biets livBiets liv
Biets liv
 
Laboration - mellanstadiet
Laboration - mellanstadietLaboration - mellanstadiet
Laboration - mellanstadiet
 
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
 
Kommunikation över tid
Kommunikation över tidKommunikation över tid
Kommunikation över tid
 
Termosbygg
TermosbyggTermosbygg
Termosbygg
 
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
 
Test i el och magnetism
Test i el och magnetismTest i el och magnetism
Test i el och magnetism
 
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
 
Öde ö
Öde öÖde ö
Öde ö
 
Bråk decimaltal procent
Bråk decimaltal procentBråk decimaltal procent
Bråk decimaltal procent
 
Mitt lärande i fokus 2016
Mitt lärande i fokus 2016Mitt lärande i fokus 2016
Mitt lärande i fokus 2016
 
Trivselfrågor
TrivselfrågorTrivselfrågor
Trivselfrågor
 
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
 
Lpp ansikte m eget omdöme
Lpp ansikte m eget omdöme Lpp ansikte m eget omdöme
Lpp ansikte m eget omdöme
 
Redovisa människokroppen åk 2
Redovisa människokroppen åk 2Redovisa människokroppen åk 2
Redovisa människokroppen åk 2
 
Magnetism Diagnos åk 5
Magnetism Diagnos åk 5Magnetism Diagnos åk 5
Magnetism Diagnos åk 5
 
Multiplikation
MultiplikationMultiplikation
Multiplikation
 
Min första film - reklamfilm
Min första film - reklamfilmMin första film - reklamfilm
Min första film - reklamfilm
 
Väderstreck åk 1-3
Väderstreck åk 1-3Väderstreck åk 1-3
Väderstreck åk 1-3
 
Ekonomisk hållbar utveckling
Ekonomisk hållbar utvecklingEkonomisk hållbar utveckling
Ekonomisk hållbar utveckling
 

Människokroppen åk 4-6

  • 1. Människokroppen av Cecilia Duckert 2018 Människokroppen av Cecilia Duckert BIOLOGI ÅK 4 -6 CECILIA DUCKERT
  • 2. 1 Människokroppen av Cecilia Duckert MÄNNISKOKROPPEN Du ska kunna hela det centrala innehållet som står här när du gjort alla sex delar. Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6. Kropp och hälsa 1. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. 2. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. 3. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Biologins metoder och arbetssätt 4. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. 5. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. 6. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. ARBETSGÅNG Du ska hinna arbeta med alla delar till sportlovet. Du får göra delarna 1-6 i vilken ordning du vill. Dock måste du göra delarna i den ordning som står nedan, uppifrån och ned. Det är Cecilia, Peppe eller Tobbe som bestämmer vem/vilka du ska arbeta med. Alla ska kunna arbeta med alla. Du ska skriva in dina undersökningar i experimentboken, var noga med att skriva vilken del. Rapporten lämnas på olika sätt, oftast i Showbie. Var noga med att lära dig alla begrepp och använd dem gärna i dina rapporter. PROV får du efter du gjort alla moment, plugga in alla begrepp från alla delar. UNDERSÖKNING (arbetsgång) 1. Samla ihop din grupp. 2. Läs igenom vad ni ska göra 3. Samla ihop materialet 4. Ställ din hypotes i experimentboken 5. Prata ihop er hur ni ska genomföra undersökningen 6. Diskutera eller lämna in din rapport.
  • 3. 2 Människokroppen av Cecilia Duckert Del 1 - Introduktion Läs faktatexten ”Fantastiska fakta om människokroppen” och svara på frågorna A och B, välj en eller två av uppgifterna längst ner på sidan. Boken: läs sidorna sid 4 - 9 Del 2 - Hjärta och blodet samt Andningsvägarna Se filmen: https://urskola.se/Produkter/186230-Uppdrag-kroppen-Hjarta-lungor-och- blodomlopp Läs boken: sid 28 - 41 Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: hjärta, puls, vilopuls, maxpuls, lungor, luftrör, syre, koldioxid, blod, blodomlopp, artärer, vener, immunförsvar, blodtrycksfall. Experiment (undersökning): Gör samma experiment som i filmen. UNDERSÖKNING – MIN PULS GRUPP på 3 elever: Samla ihop din grupp som du blir tilldelad. Till pulsuppdraget behöver ni: era experimentböcker, klocka, penna, linjal. Innan ni går ut och börjar måste ni ha ritat in tabellen i experimentboken. HYPOTES Innan du börjar mäta din puls måste du formulera en hypotes, en gissning, av hur pulsen kommer variera i de olika situationerna. Skriv ner din hypotes i experimentboken innan du börjar. När ni har skrivit in er hypotes och ritat in tabellen måste ni testa att hitta pulsen på er själva med fingrarna. Var på kroppen känns den? Varför just där? Handleden eller halsen brukar vara bra ställen. Det räcker att räkna slagen under femton sekunder och sedan multiplicera antalet pulsslag med fyra så får ni fram ett värde på minutpulsen. TABELL skriv av tabellen nedan in i din experimentbok Grupp nr _____ Namn Namn Namn Vilopuls Maxpuls Gör en tabell för att det ska bli enkelt att hålla reda på mätningarna. • Ta reda på vilopulsen. För att den ska bli så riktig som möjligt krävs att ni är stilla och vilar minst 10 minuter innan mätningen. • Anteckna vilopulsen i tabellen. det • Ta reda på maxpulsen. Spring så snabbt ni orkar upp och ner för backe under ca 2 minuter. Skriv upp pulsslagen. SKRIV RAPPORT I SHOWBIE, (minst 100 ORD): Skriv hur ni gjorde undersökningen, vilka resultat ni fick och varför. Använd begreppen ovan. Beskriv vad som händer i din kropp när du får maxpuls.
  • 4. 3 Människokroppen av Cecilia Duckert DEL 3 - MAG- OCH TARMSYSTEM Se film: https://urskola.se/Produkter/186231-Uppdrag-kroppen-Matsmaltningsorgan Boken: läs sidorna 42 - 51 Ord och begrepp som du ska kunna använda: matsmältning, näring, saliv, matstrupe, magsäck, magsaft, tolvfingertarm, tunntarm, blindtarm, tjocktarm, förstoppning, sinnen, smaksinne, luktsinne. Häfte: svara på alla frågorna i häftet. Tänk på att skriva ordentliga svar. UNDERSÖKNING - smaktest Till smaktestet behöver ni: brickan med smakprov som Cilla förberett, ögonbindel, näsklämma, penna och experimentboken till anteckningar. Formulera en hypotes, en gissning, om som vad händer med smaken med och utan luktsinne. Grupparbetet • Samla din grupp på 4 elever, halva gruppen förbereder och utför testet på de andra i gruppen som inte får veta något om vad de ska smaka på. • Börja med att sätta på ögonbindlar och näsklämmor på försökspersonerna. • Bjud sedan kompisarna på smakskedar. Första halvan smaka på innehållet i mugg 1, 2 och 3. Andra gruppen smakar på det som finns i mugg 4, 5 och 6. Vad smakar det? Beskriv och anteckna! Alla väntar med att smaka utan näsklämman tills alla fått smaka på innehållet i muggarna. • Ta bort näsklämman och smaka en gång till. Vad smakar det? Beskriv och jämför smaken med och utan luktsinne. RAPPORT: Diskutera och presentera resultaten för varandra. DEL 4 – NERVSYSTEMET Se film: https://urskola.se/Produkter/186232-Uppdrag-kroppen-Hjarna-och-nervsystem Boken: läs sidorna 52 – 63 Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: hjärna, nerver, nervsystem, storhjärnan, hörsel, syn, känsel, talförmåga, lillhjärnan, hjärnbarken, ryggmärgen, inlärning, nervsignaler, automatiska reflexer, inlärda reflexer UPPDRAG - JONGLERA Utmana hjärnan! Du ska arbeta med en kamrat men båda ska ha egna bollar och du ska lära dig att jonglera. Läraren väljer ut din kamrat som du ska jobba med. Till jongleringsuppdraget behöver du tre bollar, gärna jongleringsbollar som inte rullar iväg när man tappar dem. Du får öva utomhus på kullen i 15 min åt gången. Efter 15 minuter får nästa par gå ut så ni måste hålla tiderna. Tyvärr kan inte alla 36 eleverna få ha bollarna i för lång tid var. För att lyckas med tre bollar måste du nog tyvärr lägga tid hemma också. Fundera under träningen vad som händer i kroppen när man lär sig något nytt. Vilka delar av hjärnan och nervsystemet är aktiverade? Hur kommer det sig att det går lättare ju mer ni tränar? Varför är sömn viktigt för inlärning? Jämför med annan typ av inlärning - kicka fotboll, stå på händer, hjula, lära sig ett nytt språk. TIPS Börja med att kasta en boll från hand till hand för att få in tempo, höjd och riktning på kasten. Håll på under minst en halvtimme. Fortsätt med ytterligare en boll och kasta de två bollarna mellan händerna med en liten fördröjning mellan kasten. Nöt in rörelsen. Introducera en tredje boll. Det kan krävas att ni jobbar ett par timmar några dagar i följd. RAPPORT: skriv 100 ord i Showbie om hur du lagt upp din träning och om du tränat även hemma. Berätta hur lång tid det tog för dig att lära dig jonglera eller om du gav upp efter minst tre tillfällen (3 x 15 min MED minst en natt emellan). Beskriv gärna ännu mera.
  • 5. 4 Människokroppen av Cecilia Duckert DEL 5 – SKELETTET OCH MUSKLERNA Se film: https://urskola.se/Produkter/186233-Uppdrag-kroppen-Skelett-och-muskler Boken: läs sidorna 16 - 27 Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: skelett, leder, senor, kalcium, växtvärk, tillväxtzon, stukning, skelettmuskler, mjölksyra, syre, näring, nervimpuls, statisk rörelse, explosiv rörelse, hjärtmuskel, glatta muskler. Häfte: svara på alla frågorna i häftet. Tänk på att skriva ordentliga svar. UNDERSÖKNING – min träning Samla din grupp på 3 elever som du blir tilldelad. Ställ en hypotes om vad du tror undersökningen kommer visa. Gör så många armhävningar ni orkar på 20 sekunder. Anteckna, i experimentboken, hur många ni gjorde. Vila en god stund och gör om samma sak fast den här gången ska ni hålla andan under tiden. Orkade ni göra lika många? Alternativ: Gör tio armhävningar med andning, vila, håll andan och se om du orkar tio då också. Diskutera resultatet. RAPPORT: prata in i SHOWBIE hur undersökningen gick. Berätta hur mycket du brukar träna dina muskler varje vecka. DEL 6 – HUD Film: https://urskola.se/Produkter/186234-Uppdrag-kroppen-Hud Bok: läs sidorna 10 - 15 Begrepp att kunna använda och stava efter kapitlet: överhud, läderhud, underhud, känselceller, nervimpuls, hårsäckar, svettkörtlar, underhudsfett, solbränna, pigmentceller, malignt melanom, hudcancer UNDERSÖKNING – VÄRME OCH KYLA Samla din grupp på 3 elever som du blir tilldelad. Ställ en hypotes, i din experimentbok, innan ni sätter igång. Fyll tre skålar med vatten – varmt i den ena, kallt i den andra och ljummet i den tredje. Stoppa en hand i det varma vattnet och en hand i det kalla och håll dem där en god stund. Flytta sedan båda händerna direkt ner i skålen med ljummet vatten. Hur känns det? Ta reda på varför? RAPPORT: Diskutera med din arbetskompis hur det kommer sig det känns olika för händern. Beskriv, skriftligt i din experimentbok, hur ni lade upp er undersökningen och vad ni diskuterade.