SlideShare a Scribd company logo
1 of 8
Download to read offline
REGION GOTLAND, SANDA SKOLA
Hållbar utveckling
Ekonomisk Hållbar Utveckling
Cecilia Duckert
VT 2015
Eleven ska lära sig om hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av Ekologisk, Social och
Ekonomisk Hållbar utveckling. I denna del arbetar vi med den Ekonomisk Hållbar Utveckling.
1
VAD
Hållbar utveckling – ekonomisk hållbar utveckling
Vi behöver en ekonomi som skapar utveckling men inte tär på miljön. En ekonomi med en rättvis
social fördelning. En ekonomi som är långsiktigt stabil och som låter människor utvecklas.
Det kräver att invånare och företagare har goda förutsättningar, till exempel genom att det finns
kvalificerad arbetskraft, god infrastruktur, bra skolor och ett stabilt politiskt system.
Ekonomiskt samhälle i det lilla
En attraktiv byggd miljö innebär dragningskraft på besökare, en attraktiv miljö kan dra till sig både
caféer, restauranger, affärer och företagsetableringar och kan därmed skapa nya
arbetstillfällen. Väl utformad offentlig miljö bidrar till stolthet, inkluderande och känsla av trygghet.
Många verksamheter på liten yta sparar dessutom transportkostnader.
Smart konsument
Man borde konsumera smart. Alla borde tänka på att köpa endast saker som hen verkligen behöver
och som påverkar miljön så lite som möjligt. Tänka på att köpa second hand och att återvinna varan
när den inte går att använda längre.
Har man en god privatekonomi borde man prioritera att handla miljöprodukter. Det kan vara saker
som miljöbil, senaste uppvärmingen, A-klass vitvaror, bara ekologisk mat, resa miljövänligt.
Dessutom donera pengar till forskning av nya miljöprodukter och sponsra miljöorganisationer. Alla
som kan borde vilja påverka samhället med ny kunskap, investera i företag som tänker miljövänligt.
2
VARFÖR
Skolverkets mål. De delar vi arbetar med i Ekologisk Hållbar
Utveckling.
BIOLOGI
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv
och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor
redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar
utveckling.
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna
upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka
svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska
undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras
argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse
för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att
formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse.
Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp,
modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från
undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och
andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens
världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken
kulturell påverkan den har haft.
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
samband i människokroppen, naturen och samhället.
3
Centralt innehåll
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4-6
Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och
vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande
arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Kropp och hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet,
relationer, kärlek och ansvar.
Biologin och världsbilden
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans
levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre
tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter
och tidningsartiklar.
Kunskapskrav i biologi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och
diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor
och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning
till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt
utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad
de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör
4
eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge
exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i
människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och
påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom
berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika
livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
5
HUR
Eleverna informeras om följande fakta och förslag på livsstil man kan välja om man vill leva i ett
ekonomiskt hållbart samhälle. Varje elev skriver ihop hur hen kan leva på ett mer hållbart sätt.
Kanske hens familj redan tänker hållbart och då ska hen skriva även det i sin egen text.
EL
En tredjedel av hemmets energiförbrukning går till hemmets elapparater och belysning, så håll inte i
onödan strömmen på i apparater som du inte behöver!
När du köper en ny hushållsmaskin lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid apparatens
energimärkning. Fel placering, försummad service och felaktig användning kan öka även en ny,
energibesparande kylapparats energiförbrukning med tiotals procent
 Släck ljusen och slå av datorn, kaffekokaren, radion, cd-spelaren mm.
 Lämna inte verktyg eller apparat i laddaren i onödan om de redan är laddare.
 Undvik långvarig vädring under eldningsperioden
 Viloläget förbrukar el även om apparaten inte används! Vilolägen är en av de största
förbrukarna av onödig energi. Det lönar sig att stänga av TV-apparater, videor, datorer, skärmar
och andra apparater till natten med strömbrytaren.
VATTEN
Minskat bruk av varmvatten sparar energi! Låt inte vatten rinna i onödan! Vattenuppvärmningen utgör
en femtedel av hemmets energiförbrukning.
Enkla tips som alla kan följa för att bidra till ett ekonomiskt hållbart samhälle
• köp bara det du behöver behov
• byt engångsprodukter till hållbara produkter
• reparera och förnya gammalt
• gynna hållbara produkter som går att reparera
• undvik onödiga förpackningar
• gynna refillförpackningar
• använd giftfria produkter
• gynna material som kan återanvändas
• ta dina egna kassar med när du går på uppköp
• använd inte plastpåsar i onödan
• Cykla.
• Välj ekologiska kläder och andra saker - fynda Second hand.
• Välj ekologiska grönsaker och frukt efter årstiden.
• Köp närproducerade, ekologiska produkter.
• Ät mindre kött, framför allt nötkött.
• Drick kranvatten – undvik kolsyrat vatten.
• Åk kollektivt: samåka, tåg, spårvagn, tunnelbana, buss - undvik flyg.
• Om du behöver bil – bli med i en bilpool eller bilda en.
• Sätt upp en skylt på dörren om att du inte vill ha reklam.
• Stäng av datorer, teve-apparater mm när de inte används.
• Tänk på att mobilen är energislukande.
6
Elevuppgift
Arbeta i grupp på 4. Fundera, diskutera och rita upp ett hållbart samhälle. Vad behöver ett mindre
samhälle för att överleva? Hur kan varje invånare samarbeta för att bidra till ett ekonomisk hållbart
minisamhälle? Energi, extra inkomster, offentlig sektor, infrastruktur…
Efter grupparbetet skriver du en personlig reflektion. Hur kan du leva för att bidra till ett hållbart
samhälle?
Läs igenom alla förslag ovan, sid 5, och stryk under vilka delar du själv och din familj kan bidra med.
Utifrån punkterna du strukit under ska du skriftligt berätta varför du har valt ut precis de punkterna,
berätta även om och vilka delar du och din familj gör idag.
Arbetsgång:
Läs igenom punkterna som du fått på pappret.
Stryk under de punkter som du väljer att skriva om.
Skriv i stödorden inför texten.
Skriv din text.
Texten ska ha:
1. RUBRIK –
2. INLEDNING –
3. MINST 3 MELLANRUBRIKER –
4. AVSLUT DÄR DU KNYTER IHOP MED INLEDNINGEN.
Någonstans i texten ska du även få med varför det är viktigt med hållbar utveckling. Namn och
datum!
RUBRIK
INLEDNING RUBRIK 1
RUBRIK 2
RUBRIK 3
AVSLUT
7
Länkar
Elektronikens ekologiska fotavtryck
http://www.nuukuusviikko.fi/hemelektroniken-bar-en-tung-ekologisk-ryggsack
http://www.4v.fi/4v/pa_svenska
Statsplanering
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Milj%C3%B6sekretariatet/ENERGI/Energieffektiva
%20byggnader/ReBo/ReBo%20rapporter/Den%20socialt%20h%C3%A5llbara%20staden,%20en%20l
%C3%B6nsam%20investering_Mia%20S%C3%B6derberg.pdf

More Related Content

Viewers also liked

Hållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vattenHållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vattenljungan
 
Diagrama fases para un ensayo microbiológico
Diagrama fases para un ensayo microbiológicoDiagrama fases para un ensayo microbiológico
Diagrama fases para un ensayo microbiológicoegrandam
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utvecklingMiaSvedang
 
Hållbar utveckling Kärrtorps gymnasium
Hållbar utveckling Kärrtorps gymnasiumHållbar utveckling Kärrtorps gymnasium
Hållbar utveckling Kärrtorps gymnasiumPedagog Stockholm
 
Hållbar utveckling 2008
Hållbar utveckling 2008Hållbar utveckling 2008
Hållbar utveckling 2008Jonas Karlsson
 
Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9
Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9
Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9Naturskyddsföreningen
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utvecklingmen4907
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16Malin Åhrby
 
Social hållbarhet inom trafik och stadsplanering - vad är det?
Social hållbarhet inom trafik  och stadsplanering - vad är det?Social hållbarhet inom trafik  och stadsplanering - vad är det?
Social hållbarhet inom trafik och stadsplanering - vad är det?Trivector AB
 

Viewers also liked (14)

Hållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vattenHållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vatten
 
Diagrama fases para un ensayo microbiológico
Diagrama fases para un ensayo microbiológicoDiagrama fases para un ensayo microbiológico
Diagrama fases para un ensayo microbiológico
 
öKnar
öKnaröKnar
öKnar
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Ekologiska fotavtryck
Ekologiska fotavtryckEkologiska fotavtryck
Ekologiska fotavtryck
 
Hållbar utveckling Kärrtorps gymnasium
Hållbar utveckling Kärrtorps gymnasiumHållbar utveckling Kärrtorps gymnasium
Hållbar utveckling Kärrtorps gymnasium
 
Hållbar utveckling 2008
Hållbar utveckling 2008Hållbar utveckling 2008
Hållbar utveckling 2008
 
Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9
Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9
Bildspelet Tankar om energi för årskurs 7-9
 
Etik
EtikEtik
Etik
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Social hållbarhet inom trafik och stadsplanering - vad är det?
Social hållbarhet inom trafik  och stadsplanering - vad är det?Social hållbarhet inom trafik  och stadsplanering - vad är det?
Social hållbarhet inom trafik och stadsplanering - vad är det?
 

Similar to Ekonomisk hållbar utveckling

Läroplanen 1998.pptövning
Läroplanen 1998.pptövningLäroplanen 1998.pptövning
Läroplanen 1998.pptövningmonikaprocess
 
Vardagsaktiviteter
VardagsaktiviteterVardagsaktiviteter
Vardagsaktivitetermyranfyran
 
Grön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogik
Grön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogikGrön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogik
Grön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogikFEE Suomi
 
Grön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanGrön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanFEE Suomi
 
Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1Maria Warne
 
Verklighetsuppfattning
VerklighetsuppfattningVerklighetsuppfattning
Verklighetsuppfattningmyranfyran
 
Etikht12elev
Etikht12elevEtikht12elev
Etikht12elevpityubrix
 
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritidsUppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritidsMalinspplugg
 
Kvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolanKvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolansaraeinarsson
 
Kvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolanKvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolansaraeinarsson
 
Sex- och samlevnad
Sex- och samlevnadSex- och samlevnad
Sex- och samlevnadmasv1
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemLinda Fleck
 
Nfhk2011 staffan berglund_parallel3
Nfhk2011 staffan berglund_parallel3Nfhk2011 staffan berglund_parallel3
Nfhk2011 staffan berglund_parallel3NFHK2011
 
Den reviderade läroplanen
Den reviderade läroplanenDen reviderade läroplanen
Den reviderade läroplanenTovelwoodroffe
 

Similar to Ekonomisk hållbar utveckling (20)

Läroplanen 1998.pptövning
Läroplanen 1998.pptövningLäroplanen 1998.pptövning
Läroplanen 1998.pptövning
 
Vardagsaktiviteter
VardagsaktiviteterVardagsaktiviteter
Vardagsaktiviteter
 
Grön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogik
Grön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogikGrön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogik
Grön Flagg och läroplanen för småbarnspedagogik
 
Grön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanGrön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplan
 
Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1
 
Verklighetsuppfattning
VerklighetsuppfattningVerklighetsuppfattning
Verklighetsuppfattning
 
Etikht12elev
Etikht12elevEtikht12elev
Etikht12elev
 
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritidsUppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
 
Kvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolanKvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolan
 
Kvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolanKvalitet i förskolan
Kvalitet i förskolan
 
Kursinfo 14 15
Kursinfo 14 15Kursinfo 14 15
Kursinfo 14 15
 
Sex- och samlevnad
Sex- och samlevnadSex- och samlevnad
Sex- och samlevnad
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystem
 
Modul 6
Modul 6Modul 6
Modul 6
 
Rebels Karlstad
Rebels KarlstadRebels Karlstad
Rebels Karlstad
 
Surfplattan hållbar utveckling Härryda bsk
Surfplattan hållbar utveckling Härryda bskSurfplattan hållbar utveckling Härryda bsk
Surfplattan hållbar utveckling Härryda bsk
 
Avop liite 18 ammattikorkeakoulujen valmistumisvaiheen opiskelijapalautekysel...
Avop liite 18 ammattikorkeakoulujen valmistumisvaiheen opiskelijapalautekysel...Avop liite 18 ammattikorkeakoulujen valmistumisvaiheen opiskelijapalautekysel...
Avop liite 18 ammattikorkeakoulujen valmistumisvaiheen opiskelijapalautekysel...
 
Nfhk2011 staffan berglund_parallel3
Nfhk2011 staffan berglund_parallel3Nfhk2011 staffan berglund_parallel3
Nfhk2011 staffan berglund_parallel3
 
Den reviderade läroplanen
Den reviderade läroplanenDen reviderade läroplanen
Den reviderade läroplanen
 
Surfplattan NO teknik och hållbar utveckling
Surfplattan NO teknik och hållbar utvecklingSurfplattan NO teknik och hållbar utveckling
Surfplattan NO teknik och hållbar utveckling
 

More from Montessori Friskola Gotland

Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Montessori Friskola Gotland
 

More from Montessori Friskola Gotland (20)

Biets liv
Biets livBiets liv
Biets liv
 
Laboration - mellanstadiet
Laboration - mellanstadietLaboration - mellanstadiet
Laboration - mellanstadiet
 
Människokroppen åk 4-6
Människokroppen åk 4-6Människokroppen åk 4-6
Människokroppen åk 4-6
 
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
 
Kommunikation över tid
Kommunikation över tidKommunikation över tid
Kommunikation över tid
 
Termosbygg
TermosbyggTermosbygg
Termosbygg
 
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
 
Test i el och magnetism
Test i el och magnetismTest i el och magnetism
Test i el och magnetism
 
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
 
Öde ö
Öde öÖde ö
Öde ö
 
Bråk decimaltal procent
Bråk decimaltal procentBråk decimaltal procent
Bråk decimaltal procent
 
Mitt lärande i fokus 2016
Mitt lärande i fokus 2016Mitt lärande i fokus 2016
Mitt lärande i fokus 2016
 
Trivselfrågor
TrivselfrågorTrivselfrågor
Trivselfrågor
 
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
 
Lpp ansikte m eget omdöme
Lpp ansikte m eget omdöme Lpp ansikte m eget omdöme
Lpp ansikte m eget omdöme
 
Redovisa människokroppen åk 2
Redovisa människokroppen åk 2Redovisa människokroppen åk 2
Redovisa människokroppen åk 2
 
Magnetism Diagnos åk 5
Magnetism Diagnos åk 5Magnetism Diagnos åk 5
Magnetism Diagnos åk 5
 
Multiplikation
MultiplikationMultiplikation
Multiplikation
 
Min första film - reklamfilm
Min första film - reklamfilmMin första film - reklamfilm
Min första film - reklamfilm
 
Väderstreck åk 1-3
Väderstreck åk 1-3Väderstreck åk 1-3
Väderstreck åk 1-3
 

Ekonomisk hållbar utveckling

  • 1. REGION GOTLAND, SANDA SKOLA Hållbar utveckling Ekonomisk Hållbar Utveckling Cecilia Duckert VT 2015 Eleven ska lära sig om hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av Ekologisk, Social och Ekonomisk Hållbar utveckling. I denna del arbetar vi med den Ekonomisk Hållbar Utveckling.
  • 2. 1 VAD Hållbar utveckling – ekonomisk hållbar utveckling Vi behöver en ekonomi som skapar utveckling men inte tär på miljön. En ekonomi med en rättvis social fördelning. En ekonomi som är långsiktigt stabil och som låter människor utvecklas. Det kräver att invånare och företagare har goda förutsättningar, till exempel genom att det finns kvalificerad arbetskraft, god infrastruktur, bra skolor och ett stabilt politiskt system. Ekonomiskt samhälle i det lilla En attraktiv byggd miljö innebär dragningskraft på besökare, en attraktiv miljö kan dra till sig både caféer, restauranger, affärer och företagsetableringar och kan därmed skapa nya arbetstillfällen. Väl utformad offentlig miljö bidrar till stolthet, inkluderande och känsla av trygghet. Många verksamheter på liten yta sparar dessutom transportkostnader. Smart konsument Man borde konsumera smart. Alla borde tänka på att köpa endast saker som hen verkligen behöver och som påverkar miljön så lite som möjligt. Tänka på att köpa second hand och att återvinna varan när den inte går att använda längre. Har man en god privatekonomi borde man prioritera att handla miljöprodukter. Det kan vara saker som miljöbil, senaste uppvärmingen, A-klass vitvaror, bara ekologisk mat, resa miljövänligt. Dessutom donera pengar till forskning av nya miljöprodukter och sponsra miljöorganisationer. Alla som kan borde vilja påverka samhället med ny kunskap, investera i företag som tänker miljövänligt.
  • 3. 2 VARFÖR Skolverkets mål. De delar vi arbetar med i Ekologisk Hållbar Utveckling. BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft. Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
  • 4. 3 Centralt innehåll Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4-6 Natur och samhälle • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Kropp och hälsa • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Biologin och världsbilden • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Kunskapskrav i biologi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör
  • 5. 4 eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
  • 6. 5 HUR Eleverna informeras om följande fakta och förslag på livsstil man kan välja om man vill leva i ett ekonomiskt hållbart samhälle. Varje elev skriver ihop hur hen kan leva på ett mer hållbart sätt. Kanske hens familj redan tänker hållbart och då ska hen skriva även det i sin egen text. EL En tredjedel av hemmets energiförbrukning går till hemmets elapparater och belysning, så håll inte i onödan strömmen på i apparater som du inte behöver! När du köper en ny hushållsmaskin lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid apparatens energimärkning. Fel placering, försummad service och felaktig användning kan öka även en ny, energibesparande kylapparats energiförbrukning med tiotals procent  Släck ljusen och slå av datorn, kaffekokaren, radion, cd-spelaren mm.  Lämna inte verktyg eller apparat i laddaren i onödan om de redan är laddare.  Undvik långvarig vädring under eldningsperioden  Viloläget förbrukar el även om apparaten inte används! Vilolägen är en av de största förbrukarna av onödig energi. Det lönar sig att stänga av TV-apparater, videor, datorer, skärmar och andra apparater till natten med strömbrytaren. VATTEN Minskat bruk av varmvatten sparar energi! Låt inte vatten rinna i onödan! Vattenuppvärmningen utgör en femtedel av hemmets energiförbrukning. Enkla tips som alla kan följa för att bidra till ett ekonomiskt hållbart samhälle • köp bara det du behöver behov • byt engångsprodukter till hållbara produkter • reparera och förnya gammalt • gynna hållbara produkter som går att reparera • undvik onödiga förpackningar • gynna refillförpackningar • använd giftfria produkter • gynna material som kan återanvändas • ta dina egna kassar med när du går på uppköp • använd inte plastpåsar i onödan • Cykla. • Välj ekologiska kläder och andra saker - fynda Second hand. • Välj ekologiska grönsaker och frukt efter årstiden. • Köp närproducerade, ekologiska produkter. • Ät mindre kött, framför allt nötkött. • Drick kranvatten – undvik kolsyrat vatten. • Åk kollektivt: samåka, tåg, spårvagn, tunnelbana, buss - undvik flyg. • Om du behöver bil – bli med i en bilpool eller bilda en. • Sätt upp en skylt på dörren om att du inte vill ha reklam. • Stäng av datorer, teve-apparater mm när de inte används. • Tänk på att mobilen är energislukande.
  • 7. 6 Elevuppgift Arbeta i grupp på 4. Fundera, diskutera och rita upp ett hållbart samhälle. Vad behöver ett mindre samhälle för att överleva? Hur kan varje invånare samarbeta för att bidra till ett ekonomisk hållbart minisamhälle? Energi, extra inkomster, offentlig sektor, infrastruktur… Efter grupparbetet skriver du en personlig reflektion. Hur kan du leva för att bidra till ett hållbart samhälle? Läs igenom alla förslag ovan, sid 5, och stryk under vilka delar du själv och din familj kan bidra med. Utifrån punkterna du strukit under ska du skriftligt berätta varför du har valt ut precis de punkterna, berätta även om och vilka delar du och din familj gör idag. Arbetsgång: Läs igenom punkterna som du fått på pappret. Stryk under de punkter som du väljer att skriva om. Skriv i stödorden inför texten. Skriv din text. Texten ska ha: 1. RUBRIK – 2. INLEDNING – 3. MINST 3 MELLANRUBRIKER – 4. AVSLUT DÄR DU KNYTER IHOP MED INLEDNINGEN. Någonstans i texten ska du även få med varför det är viktigt med hållbar utveckling. Namn och datum! RUBRIK INLEDNING RUBRIK 1 RUBRIK 2 RUBRIK 3 AVSLUT