SlideShare a Scribd company logo
1 of 3
Download to read offline
KAPITEL 1
1 En kopia av ett brev, som Jeremy sände till dem
som skulle föras till Babylon i fångenskap av
babyloniernas kung, för att bekräfta dem, såsom det
hade blivit honom befallt av Gud.
2 På grund av de synder som ni har begått inför
Gud, skall ni föras bort som fångar till Babylon av
babyloniernas konung Nabukodonosor.
3 När ni kommer till Babylon, skall ni stanna där i
många år och under en lång tid, nämligen sju
släktled, och sedan skall jag föra er bort i fred
därifrån.
4 Nu skolen ni i Babylon se gudar av silver, guld
och trä, som bärs på axlarna, och som får folken att
frukta.
5 Akta er därför för att ni inte på något sätt är som
främlingar, inte heller är ni och dem, när ni ser
folkmassan framför dem och bakom dem och tillber
dem.
6 Men säg i era hjärtan, Herre, vi måste tillbe dig.
7 Ty min ängel är med er, och jag har själv omsorg
om era själar.
8 Vad gäller deras tunga, den är polerad av
arbetaren, och de själva är förgyllda och överdragna
med silver; men de äro bara falska och kunna inte
tala.
9 Och de tog guld, liksom för en jungfru som älskar
att bli homosexuell, och de göra kronor till sina
gudars huvuden.
10 Ibland förmedlar också prästerna guld och silver
från sina gudar och skänker det åt sig själva.
11 Ja, de skola ge därav till de vanliga skökorna och
pryda dem som män med kläder, som är gudar av
silver och gudar av guld och trä.
12 Men dessa gudar kan inte rädda sig själva från
rost och mal, fastän de är täckta med purpurfärgade
kläder.
13 De torka sina ansikten av templets stoft, när det
är mycket över dem.
14 Och den som inte kan döda en som förolämpar
honom, håller i en spira, som om han vore en
domare i landet.
15 Han har också en dolk och en yxa i sin högra
hand, men han kan inte rädda sig från krig och
tjuvar.
16 Varigenom de är kända för att inte vara gudar;
frukta dem därför inte.
17 Ty som ett kärl som en människa använder är
inte värt när det är krossat; Så är det med deras
gudar: när de ställs upp i templet, blir deras ögon
fulla av stoft genom fötterna på dem som kommer
in.
18 Och likasom dörrarna är säkrade på alla sidor för
den som förolämpar konungen, såsom dömd att lida
döden, så fäster prästerna sina tempel med dörrar,
med lås och bommar, för att inte deras gudar ska bli
plundrade med rövare.
19 De tända sina ljus, ja, mer än för sig själva,
varav de inte kan se ett.
20 De är som en av templets bjälkar, men de säger
att deras hjärtan gnagas av saker som kryper upp
från jorden; och när de äter dem och deras kläder
känner de det inte.
21 Deras ansikten är svarta av röken som kommer
ut ur templet.
22 På deras kroppar och huvuden sitter fladdermöss,
svalor och fåglar, och även katterna.
23 På detta kan ni förstå att de inte är några gudar;
frukta dem därför inte.
24 Trots guldet som är omkring dem för att göra
dem vackra, om de inte torkar bort rosten, skola de
inte lysa; ty inte heller när de smältes kände de det.
25 Det där det inte finns något andetag köpes för ett
högst dyrt pris.
26 De bärs på axlar, utan att ha fötter genom vilka
de förkunnar för människorna att de inte är värda.
27 Också de som tjäna dem skäms; ty om de någon
gång faller till jorden, kan de inte resa sig upp av
sig själva; inte heller, om man ställer dem upp, kan
de röra sig av sig själva, inte heller om de böjas ned,
kunna de göra sig rätta, men gåvor ställa de fram
för dem som till döda.
28 Vad beträffar det som offras åt dem, deras
präster säljer och misshandlar; på samma sätt lägga
deras hustrur en del därav i salt; men de fattiga och
maktlösa ger de ingenting därav.
29 Menstruerande kvinnor och barnsängar äter sina
slaktoffer. På detta kan ni förstå att de inte är gudar;
frukta dem inte.
30 Ty hur kan de kallas gudar? därför att kvinnor
ställer kött inför gudarna av silver, guld och trä.
31 Och prästerna satt i sina tinningar, med sina
kläder sönderslitna, huvuden och skägget rakade
och ingenting på huvudet.
32 De ryter och ropar inför sina gudar, som
människor gör vid högtiden när man är död.
33 Och prästerna tar av sig sina kläder och klär sina
hustrur och barn.
34 Vare sig det är ont som man gör mot dem eller
gott, de kunna inte vedergälla det; de kan varken
insätta en kung eller fälla honom.
35 På samma sätt kan de varken ge rikedomar eller
pengar; om en man avlägger ett löfte åt dem och
inte håller det, så kommer de inte att kräva det.
36 De kan inte frälsa någon från döden, inte heller
rädda den svage från de mäktiga.
37 De kan inte återställa en blind till hans syn och
inte hjälpa någon i hans nöd.
38 De kan inte visa nåd mot änkan och inte göra
gott mot den faderlösa.
39 Deras gudar av trä, som är belagda med guld och
silver, äro som de stenar som är uthuggna ur berget;
40 Hur skulle en man då kunna tänka och säga att
de är gudar, när även kaldéerna själva vanära dem?
41 Om de ser en dum som inte kan tala, så för de
honom och bönfaller Bel att han må tala, som om
han kunde förstå.
42 Men de kunna inte själva förstå detta och lämna
dem, ty de har ingen kunskap.
43 Och kvinnorna med snören om sig, som sitter på
vägarna, bränner upp kli för att få doft; men om
någon av dem, dragen av någon som går förbi,
ligger hos honom, så förebrår hon sin medmänniska
att hon inte ansågs lika värd som hon själv , inte
heller hennes sladd bruten.
44 Allt som görs bland dem är falskt; hur kan man
då tro eller säga att de är gudar?
45 De är gjorda av snickare och guldsmeder: de kan
inte vara något annat än arbetarna vill att de ska
vara.
46 Och de själva som skapade dem kan aldrig
fortsätta länge; hur skulle då de ting som är gjorda
av dem vara gudar?
47 Ty de lämnade lögn och smälek åt dem som kom
efter.
48 Ty när det kommer krig eller plåga över dem,
rådgör prästerna med sig själva, där de kan döljas
med dem.
49 Hur kan då människor inte förstå att de inte är
några gudar, som varken kan rädda sig själva från
krig eller från pest?
50 Ty eftersom de bara är av trä och överdragna
med silver och guld, skall det härefter bli känt att de
är falska.
51 Och det skall uppenbart visa sig för alla folk och
kungar att de inte är några gudar, utan verk av
människors händer, och att det inte finns något
Guds verk i dem.
52 Vem kanske inte vet att de inte är några gudar?
53 Ty inte heller kan de inrätta en kung i landet och
inte heller ge människor regn.
54 Inte heller kan de döma sin egen sak eller råda
bot på en orätt, eftersom de är oförmögna, ty de är
som kråkor mellan himmel och jord.
55 Varpå när eld faller över gudahusen av trä eller
överdragen med guld eller silver, skola deras
präster fly och fly; men de själva skola brännas
sönder som bjälkar.
56 Dessutom kan de inte stå emot någon kung eller
fiender: hur kan man då tro eller säga att de är
gudar?
57 Inte heller dessa gudar av trä, överdragna med
silver eller guld, kunna undkomma vare sig från
tjuvar eller rövare.
58 Vars guld och silver och kläder, som de äro
klädda i, taga de starka och gå bort med dem, och
de kunna icke hjälpa sig själva.
59 Därför är det bättre att vara en kung som visar
sin makt, eller att vara ett nyttigt kärl i ett hus, som
ägaren får bruka, än sådana falska gudar; eller att
vara en dörr i ett hus, att hålla sådant däri, än
sådana falska gudar. eller en pelare av trä i ett palats,
än sådana falska gudar.
60 Ty sol, måne och stjärnor, som är ljusa och
skickade för att utföra sina ämbeten, är lydiga.
61 På samma sätt är blixten lätt att se när den bryter
ut; och på samma sätt blåser vinden i varje land.
62 Och när Gud befaller molnen att gå över hela
världen, gör de som de är bjudna.
63 Och elden som sänds ovanifrån för att förtära
kullar och skogar gör som den är befalld, men dessa
är inte lika dem, varken i sken eller kraft.
64 Därför är det varken att anta eller säga att de är
gudar, eftersom de varken kan döma saker eller
göra gott mot människor.
65När du därför vet att de inte är några gudar,
frukta dem inte,
66 Ty de kan varken förbanna eller välsigna kungar.
67 De kan inte heller visa tecken på himlen bland
hedningarna, inte heller lysa som solen och inte ge
ljus som månen.
68 Vilddjuren är bättre än de, ty de kan gå under
skydd och hjälpa sig själva.
69 Det är alltså ingalunda uppenbart för oss att de
är gudar; frukta dem därför inte.
70 Ty som en fågelskrämma i en trädgård av gurkor
som intet bevarar; så är deras gudar av trä,
överdragna med silver och guld.
71 Och likaså är deras gudar av trä, överdragna med
silver och guld, som en vit tagg i en fruktträdgård,
som varje fågel sitter på; likaså för en död kropp,
som är österut in i mörkret.
72 Och ni skolen förstå att de inte är gudar genom
den ljusa purpurfärgen som ruttnar på dem; och
sedan skola de själva ätas upp och bliva en smälek
på landet.
73 Bättre är därför den rättfärdige som inte har
några avgudar, ty han skall vara långt ifrån smälek.

More Related Content

More from Filipino Tracts and Literature Society Inc.

More from Filipino Tracts and Literature Society Inc. (20)

Thai - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Thai - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfThai - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Thai - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Telugu - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Telugu - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfTelugu - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Telugu - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Tatar - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tatar - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfTatar - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tatar - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Tamil - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tamil - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfTamil - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tamil - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Tajik - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tajik - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfTajik - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tajik - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Tahitian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tahitian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfTahitian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Tahitian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Arabic - The Precious Blood of Jesus Christ.pptx
Arabic - The Precious Blood of Jesus Christ.pptxArabic - The Precious Blood of Jesus Christ.pptx
Arabic - The Precious Blood of Jesus Christ.pptx
 
Samoan Soul Winning Gospel Presentation - Only JESUS CHRIST Saves.pptx
Samoan Soul Winning Gospel Presentation - Only JESUS CHRIST Saves.pptxSamoan Soul Winning Gospel Presentation - Only JESUS CHRIST Saves.pptx
Samoan Soul Winning Gospel Presentation - Only JESUS CHRIST Saves.pptx
 
Tagalog - Testament of Judah the Son of Jacob.pdf
Tagalog - Testament of Judah the Son of Jacob.pdfTagalog - Testament of Judah the Son of Jacob.pdf
Tagalog - Testament of Judah the Son of Jacob.pdf
 
Swedish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Swedish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSwedish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Swedish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Swahili - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Swahili - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSwahili - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Swahili - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Sundanese - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sundanese - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSundanese - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sundanese - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Spanish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Spanish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSpanish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Spanish - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Sotho (Sesotho) - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sotho (Sesotho) - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSotho (Sesotho) - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sotho (Sesotho) - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Somali - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Somali - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSomali - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Somali - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Slovenian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Slovenian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSlovenian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Slovenian - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Slovak - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Slovak - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSlovak - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Slovak - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Sinhala - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sinhala - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSinhala - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sinhala - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Sindhi - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sindhi - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfSindhi - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Sindhi - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 
Shona - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Shona - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdfShona - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
Shona - The Epistle of Ignatius to the Philadelphians.pdf
 

Swedish - Letter of Jeremiah.pdf

  • 1.
  • 2. KAPITEL 1 1 En kopia av ett brev, som Jeremy sände till dem som skulle föras till Babylon i fångenskap av babyloniernas kung, för att bekräfta dem, såsom det hade blivit honom befallt av Gud. 2 På grund av de synder som ni har begått inför Gud, skall ni föras bort som fångar till Babylon av babyloniernas konung Nabukodonosor. 3 När ni kommer till Babylon, skall ni stanna där i många år och under en lång tid, nämligen sju släktled, och sedan skall jag föra er bort i fred därifrån. 4 Nu skolen ni i Babylon se gudar av silver, guld och trä, som bärs på axlarna, och som får folken att frukta. 5 Akta er därför för att ni inte på något sätt är som främlingar, inte heller är ni och dem, när ni ser folkmassan framför dem och bakom dem och tillber dem. 6 Men säg i era hjärtan, Herre, vi måste tillbe dig. 7 Ty min ängel är med er, och jag har själv omsorg om era själar. 8 Vad gäller deras tunga, den är polerad av arbetaren, och de själva är förgyllda och överdragna med silver; men de äro bara falska och kunna inte tala. 9 Och de tog guld, liksom för en jungfru som älskar att bli homosexuell, och de göra kronor till sina gudars huvuden. 10 Ibland förmedlar också prästerna guld och silver från sina gudar och skänker det åt sig själva. 11 Ja, de skola ge därav till de vanliga skökorna och pryda dem som män med kläder, som är gudar av silver och gudar av guld och trä. 12 Men dessa gudar kan inte rädda sig själva från rost och mal, fastän de är täckta med purpurfärgade kläder. 13 De torka sina ansikten av templets stoft, när det är mycket över dem. 14 Och den som inte kan döda en som förolämpar honom, håller i en spira, som om han vore en domare i landet. 15 Han har också en dolk och en yxa i sin högra hand, men han kan inte rädda sig från krig och tjuvar. 16 Varigenom de är kända för att inte vara gudar; frukta dem därför inte. 17 Ty som ett kärl som en människa använder är inte värt när det är krossat; Så är det med deras gudar: när de ställs upp i templet, blir deras ögon fulla av stoft genom fötterna på dem som kommer in. 18 Och likasom dörrarna är säkrade på alla sidor för den som förolämpar konungen, såsom dömd att lida döden, så fäster prästerna sina tempel med dörrar, med lås och bommar, för att inte deras gudar ska bli plundrade med rövare. 19 De tända sina ljus, ja, mer än för sig själva, varav de inte kan se ett. 20 De är som en av templets bjälkar, men de säger att deras hjärtan gnagas av saker som kryper upp från jorden; och när de äter dem och deras kläder känner de det inte. 21 Deras ansikten är svarta av röken som kommer ut ur templet. 22 På deras kroppar och huvuden sitter fladdermöss, svalor och fåglar, och även katterna. 23 På detta kan ni förstå att de inte är några gudar; frukta dem därför inte. 24 Trots guldet som är omkring dem för att göra dem vackra, om de inte torkar bort rosten, skola de inte lysa; ty inte heller när de smältes kände de det. 25 Det där det inte finns något andetag köpes för ett högst dyrt pris. 26 De bärs på axlar, utan att ha fötter genom vilka de förkunnar för människorna att de inte är värda. 27 Också de som tjäna dem skäms; ty om de någon gång faller till jorden, kan de inte resa sig upp av sig själva; inte heller, om man ställer dem upp, kan de röra sig av sig själva, inte heller om de böjas ned, kunna de göra sig rätta, men gåvor ställa de fram för dem som till döda. 28 Vad beträffar det som offras åt dem, deras präster säljer och misshandlar; på samma sätt lägga deras hustrur en del därav i salt; men de fattiga och maktlösa ger de ingenting därav. 29 Menstruerande kvinnor och barnsängar äter sina slaktoffer. På detta kan ni förstå att de inte är gudar; frukta dem inte. 30 Ty hur kan de kallas gudar? därför att kvinnor ställer kött inför gudarna av silver, guld och trä. 31 Och prästerna satt i sina tinningar, med sina kläder sönderslitna, huvuden och skägget rakade och ingenting på huvudet. 32 De ryter och ropar inför sina gudar, som människor gör vid högtiden när man är död. 33 Och prästerna tar av sig sina kläder och klär sina hustrur och barn. 34 Vare sig det är ont som man gör mot dem eller gott, de kunna inte vedergälla det; de kan varken insätta en kung eller fälla honom. 35 På samma sätt kan de varken ge rikedomar eller pengar; om en man avlägger ett löfte åt dem och inte håller det, så kommer de inte att kräva det. 36 De kan inte frälsa någon från döden, inte heller rädda den svage från de mäktiga. 37 De kan inte återställa en blind till hans syn och inte hjälpa någon i hans nöd.
  • 3. 38 De kan inte visa nåd mot änkan och inte göra gott mot den faderlösa. 39 Deras gudar av trä, som är belagda med guld och silver, äro som de stenar som är uthuggna ur berget; 40 Hur skulle en man då kunna tänka och säga att de är gudar, när även kaldéerna själva vanära dem? 41 Om de ser en dum som inte kan tala, så för de honom och bönfaller Bel att han må tala, som om han kunde förstå. 42 Men de kunna inte själva förstå detta och lämna dem, ty de har ingen kunskap. 43 Och kvinnorna med snören om sig, som sitter på vägarna, bränner upp kli för att få doft; men om någon av dem, dragen av någon som går förbi, ligger hos honom, så förebrår hon sin medmänniska att hon inte ansågs lika värd som hon själv , inte heller hennes sladd bruten. 44 Allt som görs bland dem är falskt; hur kan man då tro eller säga att de är gudar? 45 De är gjorda av snickare och guldsmeder: de kan inte vara något annat än arbetarna vill att de ska vara. 46 Och de själva som skapade dem kan aldrig fortsätta länge; hur skulle då de ting som är gjorda av dem vara gudar? 47 Ty de lämnade lögn och smälek åt dem som kom efter. 48 Ty när det kommer krig eller plåga över dem, rådgör prästerna med sig själva, där de kan döljas med dem. 49 Hur kan då människor inte förstå att de inte är några gudar, som varken kan rädda sig själva från krig eller från pest? 50 Ty eftersom de bara är av trä och överdragna med silver och guld, skall det härefter bli känt att de är falska. 51 Och det skall uppenbart visa sig för alla folk och kungar att de inte är några gudar, utan verk av människors händer, och att det inte finns något Guds verk i dem. 52 Vem kanske inte vet att de inte är några gudar? 53 Ty inte heller kan de inrätta en kung i landet och inte heller ge människor regn. 54 Inte heller kan de döma sin egen sak eller råda bot på en orätt, eftersom de är oförmögna, ty de är som kråkor mellan himmel och jord. 55 Varpå när eld faller över gudahusen av trä eller överdragen med guld eller silver, skola deras präster fly och fly; men de själva skola brännas sönder som bjälkar. 56 Dessutom kan de inte stå emot någon kung eller fiender: hur kan man då tro eller säga att de är gudar? 57 Inte heller dessa gudar av trä, överdragna med silver eller guld, kunna undkomma vare sig från tjuvar eller rövare. 58 Vars guld och silver och kläder, som de äro klädda i, taga de starka och gå bort med dem, och de kunna icke hjälpa sig själva. 59 Därför är det bättre att vara en kung som visar sin makt, eller att vara ett nyttigt kärl i ett hus, som ägaren får bruka, än sådana falska gudar; eller att vara en dörr i ett hus, att hålla sådant däri, än sådana falska gudar. eller en pelare av trä i ett palats, än sådana falska gudar. 60 Ty sol, måne och stjärnor, som är ljusa och skickade för att utföra sina ämbeten, är lydiga. 61 På samma sätt är blixten lätt att se när den bryter ut; och på samma sätt blåser vinden i varje land. 62 Och när Gud befaller molnen att gå över hela världen, gör de som de är bjudna. 63 Och elden som sänds ovanifrån för att förtära kullar och skogar gör som den är befalld, men dessa är inte lika dem, varken i sken eller kraft. 64 Därför är det varken att anta eller säga att de är gudar, eftersom de varken kan döma saker eller göra gott mot människor. 65När du därför vet att de inte är några gudar, frukta dem inte, 66 Ty de kan varken förbanna eller välsigna kungar. 67 De kan inte heller visa tecken på himlen bland hedningarna, inte heller lysa som solen och inte ge ljus som månen. 68 Vilddjuren är bättre än de, ty de kan gå under skydd och hjälpa sig själva. 69 Det är alltså ingalunda uppenbart för oss att de är gudar; frukta dem därför inte. 70 Ty som en fågelskrämma i en trädgård av gurkor som intet bevarar; så är deras gudar av trä, överdragna med silver och guld. 71 Och likaså är deras gudar av trä, överdragna med silver och guld, som en vit tagg i en fruktträdgård, som varje fågel sitter på; likaså för en död kropp, som är österut in i mörkret. 72 Och ni skolen förstå att de inte är gudar genom den ljusa purpurfärgen som ruttnar på dem; och sedan skola de själva ätas upp och bliva en smälek på landet. 73 Bättre är därför den rättfärdige som inte har några avgudar, ty han skall vara långt ifrån smälek.