Skolans digitalisering är en resa i ett föränderligt landskap där såväl karta som vägbeskrivningar, färdmedel och packning ständigt utmanas. Detta ställer också höga krav på förändringskompetens hos såväl resenärerna som den miljö de verkar i.
I denna föreläsning behandlar Kristina det aktuella forskningsläget på området skolans digitalisering, belyser trender i samhället i allmänhet och i undervisning och lärande i synnerhet samt ringar in utmaningar och möjligheter för alla som verkar i och för skolan. Nu och i framtiden.
Föreläsning på VIP-dag (Verklighetsanpassning IKT och Pedagogik) Karlskrona 26 oktober 2015
1. 1:1 - och sen?
Resan går vidare
Karlskrona 26 oktober 2015
Kristina Björn
2.
3. ”Med informationsdigitalisering avses den process där
en analog förlaga transformeras till digital information.
Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar,
sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler.
Samhällelig digitalisering är den samhälls- och
människoomvälvande process som gradvis blir allt
svårare att över huvud taget särskilja från någon del av
livet (…). ”
Ur utredningen Digitalisering, främjande och framtid, 2015
Enrich Education AB, Kristina Björn
Två definitioner av digitalisering
5. Enrich Education AB, Kristina Björn
Två definitioner av digitalisering
”Med informationsdigitalisering avses den process där
en analog förlaga transformeras till digital information.
Detta innebär att informationen kan bli strukturerbar,
sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler.
Samhällelig digitalisering är den samhälls- och
människoomvälvande process som gradvis blir allt
svårare att över huvud taget särskilja från någon del av
livet (…). ”
Ur utredningen Digitalisering, främjande och framtid, 2015
6. 20 trender just nu
1. Text to Speech - Speech to Text
2. Internet of Tings / Wearable Technology
3. 3D-printing
4. Digital Assessment / Crowdmarking
5. Big Data / Learning Analytics / Data Driven Learning
6. Egenpublicering
7. Kognitions- och Neurovetenskap / Den lärande människan
8. Universal Design for Learning (UDL)
9. Maker Movement
10. Mobilitet (1:1, BYOD)
11. GML - Gaming Motivation Learning
12. Flipped Classroom
13. Robotics Artificell Intelligens
14. Adaptive Learning / Personal Learning Networks
15. Utvidgat kollegium / Crowd Learning / Socialt Lärande
16. Öppna lärresurser / Open Content, MOOC’s, E-learning, Blended Learning
17. MIK - Medie och Informationskunnighet
18. Digitala prov
19. Datalogiskt tänkande
20. Programmering - Kod
Enrich Education AB, Kristina Björn
32. Medie- och informationskunnighet
MIK
• Förstå medierna roll i samhället
• Kunna finna, analysera och kritiskt
värdera information
• Själv kunna kommunicera och skapa
innehåll i olika medier
Enrich Education AB, Kristina Björn
40. ”LIKA, it-tempen för skolan, är ett
verktyg för utvärdering och
utveckling av skolans digitalisering.
Verktyget är framför allt till för dig
som rektor som stöd i arbetet att
värdera och prioritera de olika
insatser som kanske behövs.”
Enrich Education AB, Kristina Björn
41. Svenska skolor som helhet, februari 2014
Enrich Education AB, Kristina Björn
42. 29 procent av rektorerna skattar att skolledningen möjliggör, uppmuntrar
och deltar i en dela-kultur kring kompetens och användning av IT i skolan
83 procent av rektorerna uppger att pedagogerna har tillgång till en egen
dator och att 78 procent använder den dagligen i sitt arbete.
7 procent av rektorerna bedömer att de arbetar strategisk tillsammans med
skolans pedagoger för att ta fram tydliga och utvärderingsbara mål för
pedagogers och elevers användande av IT i lärandet.
LIKA nationellt hösten 2015
Några resultat
Enrich Education AB, Kristina Björn
43. Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet.
Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att
den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet.
Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till
förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande
skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan
och skolväsendet för vuxna” …
OBS! detta är ett urval. För hela uppdraget se:
Regeringsuppdrag - Skolverket
Enrich Education AB, Kristina Björn
http://www.regeringen.se/contentassets/a22b7decc51047a790f68d63c64920cb/uppdrag-till-skolverket-att-foresla-nationella-it-strategier-for-skolvasendet.pdf
44. Förslagen ska för grundskolan och motsvarande skolformer även innehålla:
* förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra
programmering som ett inslag i undervisningen…
Förslagen ska för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet
för vuxna även innehålla:
* möjlighet att med hjälp av it stimulera elevernas innovativa förmågor,
t.ex. nyfikenhet, kreativitet och förmåga att omsätta idéer till handling
och andra entreprenöriella kompetenser som efterfrågas i arbetslivet
och som underlättar fortsatta studier.
OBS! detta är ett urval. För hela uppdraget se:
Regeringsuppdrag - Skolverket
Enrich Education AB, Kristina Björn
http://www.regeringen.se/contentassets/a22b7decc51047a790f68d63c64920cb/uppdrag-till-skolverket-att-foresla-nationella-it-strategier-for-skolvasendet.pdf
45. ”1:1 är inte ett it-projekt utan ett
förändringsprojekt som sträcker
sig över flera år och innebär en
ganska genomgripande förändring
av skolans arbetsorganisation,
arbetsprocesser och villkor.”
Unos uno 2010-1013
Enrich Education AB, Kristina Björn
46. Rektor måste ta ansvar - delta konkret och aktivt för att
förändra processer - för att önskade förändringar
genomförs.
Skolhuvudmannen måste ta ansvar och fördela
resurser så att rektor kan driva förändringsprocesser.
Unos Uno 2010-1013
Unos Uno
Ledare
Enrich Education AB, Kristina Björn
47. Extra arbete att utveckla nytt
arbetsmaterial
Arbetet är ibland obetalt
och sker delvis på fritiden,
delvis i skolan
Större elevgrupper då det
förekommer att kostnad för
datorer tas från lönekontot
Mindre föreläsning och mer tid till att
bedöma elevers prestationers, kvalitet och
innehåll, samt leta material på nätet
Mindre kontroll över
undervisningen pga nya
utmaningar elever stöter på via
nätet och behöver hjälp med
Mer individualiserad undervisning med lärarlett
självständigt arbete och lärarlett samarbete
Mer kommunikation
lärare - elev
Unos Uno
Lärare
Enrich Education AB, Kristina Björn
48. Enrich Education AB, Kristina Björn
- Unos Uno -
Framgångsfaktorer
Unos Uno 2010-1013
• Politik - förvaltning - skolledning - lärare driver utvecklingen i samarbete.
• IT i skolan ses som ett förändringsprojekt, inte ett teknikprojekt
• Lärarlett arbete enskilt och i grupp istället för ensamarbete står i fokus.
• Teknikkostnaderna tillåts inte tränga ut personalen
• Arbetssätt som gör alla lärare digitalt litterära och upprätthåller och
vidareutvecklar denna litteracitet.
• Dokumentation och kvalitetssäkring av arbetssätt som medför förbättring,
sprids i organisationen.
• Stress hanteras
• Ej enbart fokus på nationella prov
49. ”We believe that the good results can to a part
be explained by the technology used, to a part
by the social arrangements, but in particular
by the two together.”
Improving literacy skills through learning reading by writing:
The iWTR method presented and tested
Annika Agélii Genlott
Åke Grönlund
Skriva sig till lärande
Sollentuna
Enrich Education AB, Kristina Björn
50. Enrich Education AB, Kristina Björn
• Resultatskillnader mellan pojkar och flickor minskar.
• Läs- och skrivutvecklingen går snabbare.
• Autentiskt skrivande och läsande ger ökad motivation.
• Eleverna skriver längre texter med bättre struktur,
tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk.
Skriva sig till lärande
Resultat
Annika Agélii Genlott
Åke Grönlund
51. ”… digitala mervärden skapas genom hur representation, interaktion
och social positionering samverkar, genom pedagogiska funktioner
som aktiveras under det att läromedlet används.
Så fungerar inte tryckta läroböcker och därför kan man inte granska
digitala läromedel som böcker.”
Vad är ett bra digitalt läromedel?
Björn Sjödén
Ur den ännu inte utgivna texten ”Vad är ett digitalt läromedel” Björn Sjödén 2015
Enrich Education AB, Kristina Björn
52. Representation
Ett bra digitalt läromedel främjar förståelse genom att utnyttja mediets egenskaper
att representera information på flera olika sätt
Interaktion
Ett bra digitalt läromedel tillåter eleven att interagera med materialet med tydlig och
omedelbar återkoppling från systemet som möjliggör kunskapsutveckling.
Social positionering
Ett bra digitalt läromedel utnyttjar teknikens möjligheter att – radikalt – påverka hur
eleven angriper en uppgift genom att aktivera positiva attityder och
beteendemönster förknippade med sociala roller.
Vad är ett bra digitalt läromedel?
Tre riktlinjer
Ur den ännu inte utgivna texten ”Vad är ett digitalt läromedel” Björn Sjödén 2015
Enrich Education AB, Kristina Björn
53. ”Resultaten visar att omfattande förändringar
sker med lärarkompetensen då En-till-En införs i
skolan.”
Ur Lärandets stretchadhet - Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan, 2010
Professor Tomas Kroksmark
Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
54. ”Digitaliseringen av skolan får alltså direkta konsekvenser på
klassrumsnivå.
Genom att nya verktyg förs in i en etablerad praktik förändras
förutsättningarna för verksamheten och en spänning uppstår mellan
praktikens rådande rutiner och användningen av de nya verktygen.
… lärarens TPACK utmanas.”
1:1 i klassrummet, Tallvid 2015
1:1 i klassrummet
Martin Tallvid
Enrich Education AB, Kristina Björn
55. P. Mishra , M.J. Koehler
TPCK
Enrich Education AB, Kristina Björn
56. Varför vissa lärare visar tveksamhet inför pedagogisk användning av
datorer i undervisningen.
(1) brist på teknisk kompetens
(2) inte värt ansträngningen
(3) otillräckligt material
(4) minskad kontroll
(5) brist på tid
1:1 i klassrummet, Tallvid 2015
1:1 i klassrummet
Martin Tallvid
Enrich Education AB, Kristina Björn
58. Fastställda mål och förväntningar
Använda resurser strategiskt
Planera, samordna och utvärdera undervisingen och läroplanen
Erbjuda en lugnoch stödjande miljö
Främja och delta i lärares lärande och utveckling
0 0,225 0,45 0,675 0,9
De fem faktorer i (skol)ledarskapet som bidrar mest till elevers lärande
Källa: Det professionella lärandets inneboende kraft, Helen Timperley
Effect Size
Enrich Education AB, Kristina Björn
59. Professionellt
lärande enligt
Timperley
Fördjupa de professionella
kunskaperna och slipa den
professionella förmågan.
Låt eleverna uppleva
lärande på ett nytt
sätt.
Vilka kunskaper och
förmågor behöver våra
elever utveckla för att
uppnå viktiga valda
mål?
Hur har vårt nya
agerande påverkat de
resultat som vi anser
viktiga för våra elever?
Vilka kunskaper och
förmågor behöver vi
som professionella för
att tillgodose våra
elevers behov?
Enrich Education AB, Kristina Björn
61. 1.
Att skifta perspektiv:
Från att delta i professionell utveckling om IKT
—>
till att engagera sig i professionellt lärande om IKT.
Enrich Education AB, Kristina Björn
62. 2.
Att skifta perspektiv:
Från att granska elevernas framsteg för att
kategorisera dem som lyckade eller misslyckade
—>
till att granska elevernas framsteg för att anpassa
och utveckla lärarens undervisning och lärande
Enrich Education AB, Kristina Björn
63. Från att implementera ”färdiga” fakta och metoder
för undervisning med IKT
—>
till att kontinuerligt utforska, pröva, utvärdera och
pröva ny undervisning med IKT igen, och igen.
3.
Att skifta perspektiv:
Enrich Education AB, Kristina Björn
69. Om vi byter detta perspektiv.
Hur blir det då?
Hur kan datorer till alla elever tillföra värde till min
undervisning?
—>
Vilket värde tillför jag som lärare undervisningen
när alla elever har datorer?
Enrich Education AB, Kristina Björn