3. Skolverkets regleringsbrev 2017
9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom
skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att
ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i
administration. Arbetet ska utgå från de redovisningar som
Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att
föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S
och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget
att främja användningen av informations- och
kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas
senast den 1 mars 2018.
4. Vision 2022
Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital
kompetens.
Skolväsendet präglas av att digitaliseringens
möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen
och resurserna bidrar till att resultaten förbättras
och verksamheten effektiviseras.
18. Skolans styrdokument tydliggör uppdraget att
ge eleverna adekvat digital kompetens
Gemensamt för alla skolformer
• vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner
för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala
kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett
aktivt deltagande i ett alltmer teknikorienterat arbets- och samhällsliv
och för ett stärkt entreprenöriellt lärande.
19. Skolformsspecifika delar
Grundskolan och motsvarande skolformer:
• förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och
tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen
20. Arbetsgång
• Projektgrupp
- Grundskola
- Gymnasieskola
- Vuxenutbildningen
• Referensarbete
- Möten med referensgrupper
- Nationella programråd / råd för
högskoleförberedande program
- Skolbesök
• Vägval
- Definitioner (MIK, digital kompetens,
datalogiskt tänkande, medialisering,
digitalisering, etc.)
• Transparent process
- Enkäter i sociala medier
- Förslag till skrivningar - webb
- Remiss
• Fortsättning
- Redovisning juni och december 16
- Programmering – gymnasieskolan
- Revidering av kursplaner inom
komvux och särvux på
grundläggande nivå och sfi.
- Kommentarmaterial
21. Läroplaner
• Läroplan för förskolan
• Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet
• Läroplan för grundsärskolan
• Läroplan för specialskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i
vissa fall
• Läroplan för sameskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i
vissa fall
• Läroplan för gymnasieskolan
• Läroplan för gymnasiesärskolan
• Läroplan för vuxenutbildningen
22. Föreslagna förändringar i kursplaner
Grundskolan
biologi
fysik
geografi
historia
idrott och hälsa
kemi
matematik
religionskunskap
samhällskunskap
slöjd
svenska
svenska som andraspråk
teknik
Sameskolan
Se grundskolan
Specialskolan
Se grundskolan +
svenska för döva och hörselskadade
svenska för döva och hörselskadade elever
med utvecklingsstörning
Grundsärskolan
Kursplaner som grundskolan +
musik
estetisk verksamhet
kommunikation
motorik
vardagsaktiviteter
verklighetsuppfattning
23. Föreslagna förändringar i
Gymnasiegemensamma ämnen*
historia
matematik
naturkunskap
religionskunskap
samhällskunskap
svenska
svenska som andraspråk
(svenska för döva)
* Gäller både gymnasieskola och
kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå.
Examensmål
barn- och fritidsprogrammet
bygg- och anläggningsprogrammet
ekonomiprogrammet
el- och energiprogrammet
handels- och administrationsprogrammet
hotell- och turismprogrammet
industritekniska programmet
naturbruksprogrammet
naturvetenskapsprogrammet
restaurang- och livsmedelsprogrammet
teknikprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
vård- och omsorgsprogrammet
yrkesdansarutbildningen
samiska näringar
sjöfartsutbildningen
24. Digital kompetens i styrdokumenten
Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge
eleverna förutsättningar att:
• Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
• Använda och förstå digital teknik
• Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och
ansvarsfullt sätt
• Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med
användning av digital teknik.
25. Exempel del 2
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
• får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar
kunskapsutveckling
Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så
att barnen
• stimuleras och utmanas i sin användning av digitala verktyg på ett
sätt som främjar utveckling och lärande
26. Exempel del 2
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar,
ett särskilt ansvar för att
• skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till
handledning, läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en
tidsenlig utbildning annat stöd för att själva kunna söka och utveckla
kunskaper, t.ex. bland annat bibliotek och digitala verktyg, datorer
och andra hjälpmedel,
27. Exempel del 2
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar,
ett särskilt ansvar för att
• personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de
professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges
möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra
för att utveckla utbildningen,
28. Exempel del 2
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar,
ett särskilt ansvar för att
• skolbibliotekets verksamhet används för att stödja undervisningen
samt för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala
kompetens,
29. Exempel matematik
Ur centralt innehåll årskurs 1-3:
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och
följas som grund för programmering. Symbolers användning vid
stegvisa instruktioner.
Ur centralt innehåll årskurs 4-6:
Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering.
Programmering i visuella programmeringsmiljöer.
30. Exempel matematik
Ur centralt innehåll årskurs 7-9:
Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering.
Programmering i olika programmeringsmiljöer.
Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering
för matematisk problemlösning.
Ur centralt innehåll matematik 1c:
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av
modellering av realistiska situationer, såväl med som utan digitala
medier och verktyg och programmering.
31. Exempel samhällskunskap
Ur centralt innehåll årskurs 4-6:
Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter
till kommunikation och elektronisk handel.
Ur centralt innehåll årskurs 7-9:
Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden,
till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt
förändrade attityder och värderingar.
Ur centralt innehåll Samhällskunskap 1b:
Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen i samband med frågor
om demokrati och politik.
Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
32. Examensmål teknikprogrammet
Ur examensmål i teknikprogrammet:
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och
teknisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan
människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. Vidare ska utbildningen
[…]
Det tekniska kunskapsområdet hanterar både befintlig teknik och utveckling av
ny teknik. Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas
förmåga att använda digital teknik, särskilt som ett redskap för teknik och
teknisk utveckling.
Det tekniska kunskapsområdet omfattar hur teknik formas och ständigt
förändras. Utbildningen ska visa sambanden mellan […]
33. Examensmål yrkesprogram
Ur examensmål i IN:
• Industriprocesser är i hög grad automatiserade och digitaliserade.
Utbildningen ska därför bidra till förståelse av den logik som styr
processerna samt utveckla elevernas förmåga att använda digital
teknik
Ur examensmål i HT, NB, RL, VF, m fl:
• Utbildningen ska också bidra till att utveckla elevernas förmåga att
använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen
relevanta yrkesområden.
35. Vuxenutbildningen
• Digital kompetens och
programmering för vuxna – utifrån
individens behov och förutsättningar
och för aktivt deltagande i
samhällsliv, yrkesliv och för vidare
studier
• Revidering av kursplaner för
komvux och särvux på
grundläggande nivå och sfi
• Uppföljning av Skolinspektionens
kvalitetsgranskning av
distansutbildning vid komvux (2015)
39. 57
57
55
55
51
47
44
42
40
38
36
35
35
34
56
0
55
57
53
51
41
40
43
37
31
29
32
28
0 25 50 75 100
IT som pedagogiskt verktyg
Programmering/Kodning
Skapa eller hantera bild/ljud/film
Förebyggande av kränkningar
Säker användning av internet
Lag och rätt på internet
Källkritik
erktyg för att skapa presentationer
Verktyg för kalkyl
Administration
Grundläggande datorkunskap
Verktyg för ordbehandling
Informationssökning
Verktyg för e-post
2015 2
* Ingick ej 2012
*
* 29% av lärarna upplever att de inte behöver kompetensen
GR
40.
41. 50
49
49
48
48
41
39
36
35
34
33
32
31
29
53
52
0
46
48
43
38
34
36
32
30
28
27
27
0 25 50 75 100
Förebyggande av kränkningar
IT som pedagogiskt verktyg
Programmering/Kodning
Säker användning av internet
Skapa eller hantera bild/ljud/film
Lag och rätt på internet
Verktyg för kalkyl
Källkritik
Verktyg för att skapa presentationer
Administration
Grundläggande datorkunskap
Informationssökning
Verktyg för ordbehandling
Verktyg för e-post
2015
2012
* 38% av lärarna upplever att de inte behöver kompetensen
* Ingick ej 2012
-*
GY
49. Workshop/diskussion
• Vi vill gärna ha era gemensamma synpunkter - frågor och era
kommentarer lämnar ni här bit.ly/skolverketbett
• Utse en samtalsledare och en rapportör
• Se till att ni skickat in synpunkterna innan ni går ur formuläret
• En kort utvärdering - den görs individuellt
Vi har föreslagit förändringar i dessa läroplaner.
Säg något om de ämnen där det är större förändringar.
Skolverket har haft en ambition att fånga in digital kompetens brett. Fyra aspekter på digital kompetens som återfinns i del 1 i alla läroplaner. Första punkten är annorlunda för förskolan. (Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar förståelse för den digitalisering som de möter i vardagen.) Delarna ”packas upp” i del 2 och kurs och ämnesplaner.
HA
Jessika
Lägg in filmen
Mycket stort eller ganska stort behov
Jessika
Kritisk användning av nätet: Att kunna söka och värdera information är nödvändiga kompetenser för att hantera informationsflödet i vårt digitaliserade samhälle. Det står också tydligt uttryckt i läroplanerna att eleverna behöver lära sig detta för att klara sina studier i olika ämnen.
Syftet med den här modulen är att inspirera till diskussioner om informationssökning och källkritik i klassrum och skolbibliotek, gärna som en integrerad del av skolans ämnen.
Modulen består av fyra delar:
Informationssökning på nätet
Sökkritik och algoritmers betydelse
Källkritik på nätet
Källkritik i nya publiceringsformer
Leda och lära i tekniktäta klassrum
I den här modulen får du inblick i hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen. Modulen tar också upp hur du kan använda digitala verktyg för att öka kommunikationen i klassrummet och hur du kan hitta och värdera digitala läromedel. Du får även använda en modell för att planera och följa upp din undervisning. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitala verktyg kan användas för att skapa en mer tillgänglig lärmiljö i klassrummet.
Modulen syftar till att du som lärare ska fördjupa din förståelse för och förtrogenhet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter i din undervisning. Till exempel får du prova olika digitala verktyg i din undervisning och sedan diskutera och reflektera kring utfallet.
Modulen består av åtta delar:
Skolan i ett digitaliserat samhälle
Digital klassrumskommunikation
Söka och värdera digitala läromedel
Digital didaktisk design
Design i lärande
Att arbeta med designmönster
Digitala verktyg för att läsa och skriva (publiceras i feb 2017)
Med digitala verktyg som stöd i lärandet (publiceras i feb 2017)
Digitalt berättande
I den här modulen får du inblick i hur du och dina elever kan arbeta med digitalt berättande inom olika medier såsom film, ljud och bild. Modulen tar också upp hur publika arbetssätt kan utveckla din undervisning och du kommer att få kunskap om hur du kan utvidga ditt kollegium genom att ta aktiv del i olika forum på nätet. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitaliseringen av undervisningen också påverkar och skapar nya möjligheter för ditt bedömningsarbete.Modulen syftar till att du som lärare ska fördjupa din förståelse för och förtrogenhet att utnyttja digitaliseringens möjligheter i din undervisning. Till exempel kommer du att få planera och utföra en aktivitet med dina elever där den digitala berättelsen står i fokus.I den här modulen har handledaren ett extra ansvar gällande att ta fram den digitala presentationsyta som ni i kollegiet tillsammans kommer att använda er av i modulen. Därför finns under del 2 i modulen ett dokument som riktar sig till dig som handledare i vilket du kan få stöd i den uppgiften. Om ni är flera handledare på din skola kan ni gärna arbeta tillsammans när ni väljer digital presentationsyta.
Modulen består av åtta delar:
Digitalt berättande - vad och varför?
Nätet i undervisningen
Dela digitalt
Elever producerar digitalt
Bedömning i digitala lärmiljöer
Att använda film i lärande syfte
Publika arbetssätt
Digitalt berättande – en sammanfattning
Säker användning av nätet
också kommer en del om säker användning, men senare i vår. Den kommer att ta upp vad barn och unga/elever gör på nätet och diskutera en del problembilder (exempelvis kränkningar på nätet) och vilka resurser som finns till lärares stöd.
Jessika
Använd befintligt material kommer mer riktat, referensgruppsarbete pågår för en samlad insats gentemot förskola. Läslyft, mattelyft, digitalisering etc.
Önskar input om form och innehåll.
Jessika