Vision och mål
Vision Övergripande mål
Utbildningen vid Lunds skolor ska vara av världsklass, en plats där Alla barn/elever i Lunds kommun
mötet mellan idéer och handlingskraft skapar framtidens skola. Lunds
skolor ska vara i fronten när det gäller att integrera digitala lärresurser i ska kunna använda IKT som ett redskap för lärande
den dagliga, pedagogiska verksamheten. ska kunna använda IKT som verktyg för att söka, granska, lagra,
Skolan ska vara en arbetsplats där pedagoger och elever tillsammans producera, redovisa och utbyta information och för att kommunicera,
utvecklar kreativa och innovativa arbetsmiljöer och arbetsformer med d.v.s. ha den digitala kompetens som stämmer överens med den en-
hjälp av digitala verktyg. skilde individens behov och förutsättningar.
4
21.
Vision och mål
Vision Övergripand
Utbildningen vid Lunds skolor ska vara av världsklass, en plats där Alla barn/elever i L
mötet mellan idéer och handlingskraft skapar framtidens skola. Lunds
skolor ska vara i fronten när det gäller att integrera digitala lärresurser i ska kunna använ
den dagliga, pedagogiska verksamheten. ska kunna använ
Skolan ska vara en arbetsplats där pedagoger och elever tillsammans producera, redo
utvecklar kreativa och innovativa arbetsmiljöer och arbetsformer med d.v.s. ha den dig
hjälp av digitala verktyg. skilde individen
22.
Bakgrund
För elever idagär digital teknik en livsstil. De använder digitala verktyg gogiska verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att personal som
för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. arbetar i skolan är väl insatt och känner trygghet i användandet av IKT.
De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter
Den digitala världen är en viktig del av ungdomskulturen idag. och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla denna
Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att an- trygghet.
vända dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor
till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar
samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare stu- över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med
dier och för yrkeslivet. ny teknik (Skolverket, 2009, s 3.)
Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den peda-
Pedagogik
Mål Medel
Alla skolledare, pedagoger och barn/elever ska på ett naturligt sätt integrera Kompetensutveckling
IKT i den dagliga verksamheten. Under år 2010 kommer majoriteten av Lunds pedagoger att ha avslu-
tat PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) nivå 3. Det är inte bara
Det kommer ständigt nya verktyg som vänder upp och ner på synen på viktigt att förvalta kunskaperna och arbeta med dem konkret i varda-
lärande och kunskap. Förutom tillgång till tekniken är pedagogens gen, utan också att gå vidare och utforska nya möjligheter.
förmåga och intresse avgörande för hur verktygen används och hur Pedagogerna ska aktivt söka dessa nya vägar. De ska kontinuerligt
resultatet blir. Tid till pedagogiska diskussioner kring möjligheter med erbjudas tid för kompetensutvecklande insatser och tydliga planer för
IKT är en förutsättning för att trygghet och experimentlusta ska finnas dessa ska utarbetas. Liknande planer måste också finnas när det
för såväl elever som personal. Samarbete inom den egna verksamheten gäller skolledarnas kompetensutveckling.
och med andra verksamheter i kommunen, t.ex. skolbibliotek och Utforskande arbetsmiljöer
skolbibliotekscentral är också av stor vikt. Att vara i fronten för IKT och lärande innebär att tid måste avsättas
5
23.
Medel
ntegrera Kompetensutveckling
Under år 2010 kommer majoriteten av Lunds pedagoger att ha avslu-
tat PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) nivå 3. Det är inte bara
ynen på viktigt att förvalta kunskaperna och arbeta med dem konkret i varda-
gens gen, utan också att gå vidare och utforska nya möjligheter.
hur Pedagogerna ska aktivt söka dessa nya vägar. De ska kontinuerligt
ter med erbjudas tid för kompetensutvecklande insatser och tydliga planer för
a finnas dessa ska utarbetas. Liknande planer måste också finnas när det
mheten gäller skolledarnas kompetensutveckling.
ch Utforskande arbetsmiljöer
Att vara i fronten för IKT och lärande innebär att tid måste avsättas
5
24.
väsentlig för densamlade måluppfyllelsen i skolan. Stegen i rekommen- Grundskola 4-6
dationerna för de olika skolformerna bygger på varandra. Varje elev bör kunna
producera skolarbeten i ett ordbehandlingsprogram med bilder och
redigera text
Förskola presentera skolarbeten med ett presentationsprogram
Varje barn bör kunna använda e-post
sätta på och stänga av datorn använda digitala verktyg för kreativt skapande
hantera mus och tangentbord använda enkla bild- och ljudredigeringsprogram
använda individanpassade pedagogiska program hitta relevant information på Internet, jämföra källor och pröva deras
använda digitalkamera för att fotografera, filma och föra över bilder trovärdighet
till datorn vara medveten om etik, säkerhet och lagar på Internet
använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande publicera, samarbeta och kommunicera på Internet t.ex. via wikis,
använda enkla sökstrategier på Internet blogg, chatt och communities
Grundskola F-3 Grundskola 7-9
Varje elev bör kunna Varje elev bör kunna
använda grundläggande ordbehandling använda digitala verktyg för att göra beräkningar, presentera och
utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter i matematik tolka data
använda sökmotorer på Internet och tillämpa netikett använda olika former av presentationsprogram
arbeta med källkritik och vara medveten om hur texter påverkar använda digitala verktyg för att redigera fotografier, film och ljud
mottagaren sålla i stora informationsmängder
spara arbeten på olika enheter, t.ex. hemkatalog eller USB-minne kritiskt bedöma källors relevans och trovärdighet
logga in i Lunds skolors lärplattform och ta del av relevant informa- tillämpa och vara insatt i lagar som PUL och Upphovsrättslagen
tion
använda Lunds skolors lärplattform för kommunikation, publicering
och information
logga in och använda Lunds skolors verktyg för digital IUP
8
25.
väsentlig för densamlade måluppfyllelsen i skolan. Stegen i rekommen- Grundsk
dationerna för de olika skolformerna bygger på varandra. Varje elev
producera
redigera te
Förskola presentera
Varje barn bör kunna använda e
sätta på och stänga av datorn använda d
hantera mus och tangentbord använda e
använda individanpassade pedagogiska program hitta relev
använda digitalkamera för att fotografera, filma och föra över bilder trovärdigh
till datorn vara medv
använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande publicera,
använda enkla sökstrategier på Internet blogg, cha
Grundskola F-3 Grundsk
Varje elev bör kunna Varje elev
använda grundläggande ordbehandling använda d
utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter i matematik tolka data
använda sökmotorer på Internet och tillämpa netikett använda o
arbeta med källkritik och vara medveten om hur texter påverkar använda d
mottagaren sålla i stor
26.
använda multimedia (bild,ljud och text) i kreativt skapande publicera,
använda enkla sökstrategier på Internet blogg, chat
Grundskola F-3 Grundsko
Varje elev bör kunna Varje elev
använda grundläggande ordbehandling använda di
utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter i matematik tolka data
använda sökmotorer på Internet och tillämpa netikett använda ol
arbeta med källkritik och vara medveten om hur texter påverkar använda di
mottagaren sålla i stora
spara arbeten på olika enheter, t.ex. hemkatalog eller USB-minne kritiskt bed
logga in i Lunds skolors lärplattform och ta del av relevant informa- tillämpa oc
tion
använda Lunds skolors lärplattform för kommunikation, publicering
och information
logga in och använda Lunds skolors verktyg för digital IUP
8
27.
ommen- Grundskola 4-6
Varje elev bör kunna
producera skolarbeten i ett ordbehandlingsprogram med bilder och
redigera text
presentera skolarbeten med ett presentationsprogram
använda e-post
använda digitala verktyg för kreativt skapande
använda enkla bild- och ljudredigeringsprogram
hitta relevant information på Internet, jämföra källor och pröva deras
r bilder trovärdighet
vara medveten om etik, säkerhet och lagar på Internet
publicera, samarbeta och kommunicera på Internet t.ex. via wikis,
blogg, chatt och communities
Grundskola 7-9
Varje elev bör kunna
använda digitala verktyg för att göra beräkningar, presentera och
28.
vara medveten ometik, säkerhet och lagar på Internet
publicera, samarbeta och kommunicera på Internet t.ex. via wikis,
blogg, chatt och communities
Grundskola 7-9
Varje elev bör kunna
använda digitala verktyg för att göra beräkningar, presentera och
tolka data
använda olika former av presentationsprogram
kar använda digitala verktyg för att redigera fotografier, film och ljud
sålla i stora informationsmängder
nne kritiskt bedöma källors relevans och trovärdighet
forma- tillämpa och vara insatt i lagar som PUL och Upphovsrättslagen
licering
Saker jag intelängre gör nu när alla har en dator...
kopierar inte.
delar inte ut några papper (förutom de jag blir tilldelad av andra).
skriver inte upp läxorna eller provdatum på tavlan.
behöver inte lyssna på elever som med ett papper i sin darrande hand står och läser
innantill om Nelson Mandela eller D Day.
släpar inte hem elevernas arbetsböcker.
är inte den ende som får läsa eller ta del av elevens arbete.
behöver inte påminna elever som varit frånvarande om vad som behöver göras.
har minskat ner mina genomgångar. (Utan att lägga in någon värdering om det är bra
eller dåligt!)
använder inte läroböcker särskilt ofta.
har inte mycket telefonkontakt med föräldrarna.
använder inte tid till att boka, plocka fram datorer, fördela rättvist, organisera.
använder inte tid till att plocka undan datorer, låsa in i skåp, ladda.
använder inte mycket av mitt gamla material. (Pärmarna på min arbetsplats står dock
prydligt uppradade, otåligt väntande. Jag har inte hjärta att göra mig av med dem och
deras innehåll.)
dubbelbokför inte elevomdömen.
använder inte videoapparaten. Lars Johnsson,
använder inte OH-apparaten. SO-lärare Falkenberg
använder inte DVD-spelaren.
går inte genom hela skolan för att informera en kollega om något.
behöver inte släpa på tunga böcker.
#2 Jonas Hällebrand IKT-pedagog, data-jonas, K står för...
på Gunnesboskolan 80% och inom kommunen 20% som PIM-ansvarig Examinator för rektorerna. ADE Spriratör TänkOM: Ma NO 4-9 klar julen 1993
#3 En F-9 skola i NV lund med ca 460 elever och drygt 65 pedagoger.
Skolbiblioteket valdes till årets skolbibliotek 2000 och vår förra bibliotekarie Christina Lundborg till årets skolbibliotekarie 2003.
#4 men mest kända är vi nog för NZ och Lära@lära.
Alla pedagoger har varit på plats på NZ i fyra omgångar under åren 2003 till 2005 samt 2007.
#5 - Dokumentationen är själva fundamentet för lärandet. Den är utgångspunkten för reflektion, men inget självändamål. Eleven sparar en del av sina arbeten; jämför, reflekterar och analyserar varför det blev som det blev. Allt i akt och mening för att bli ännu bättre framöver.
- Reflektion- Det är i reflektionen kring dokumentationen som eleven blir medveten om sin kunskapsutveckling och därmed finner större motivation, ser mer mål och mening med sin skolgång och därmed lyckas bättre
- Mål och Utvärdering-Vi tränar eleverna att tänka och agera målmedvetet, genomföra sina arbeten, utvärdera, reflektera och analysera utfallet för att lyckas ännu bättre i framtiden
- Salotugent förhållningssätt, Vi försöker att hela tiden i första hand se till varje enskild elevs möjligheter innan vi fokuserar svårigheterna eller hindren.
#6 - Dokumentationen är själva fundamentet för lärandet. Den är utgångspunkten för reflektion, men inget självändamål. Eleven sparar en del av sina arbeten; jämför, reflekterar och analyserar varför det blev som det blev. Allt i akt och mening för att bli ännu bättre framöver.
- Reflektion- Det är i reflektionen kring dokumentationen som eleven blir medveten om sin kunskapsutveckling och därmed finner större motivation, ser mer mål och mening med sin skolgång och därmed lyckas bättre
- Mål och Utvärdering-Vi tränar eleverna att tänka och agera målmedvetet, genomföra sina arbeten, utvärdera, reflektera och analysera utfallet för att lyckas ännu bättre i framtiden
- Salotugent förhållningssätt, Vi försöker att hela tiden i första hand se till varje enskild elevs möjligheter innan vi fokuserar svårigheterna eller hindren.
#7 - Dokumentationen är själva fundamentet för lärandet. Den är utgångspunkten för reflektion, men inget självändamål. Eleven sparar en del av sina arbeten; jämför, reflekterar och analyserar varför det blev som det blev. Allt i akt och mening för att bli ännu bättre framöver.
- Reflektion- Det är i reflektionen kring dokumentationen som eleven blir medveten om sin kunskapsutveckling och därmed finner större motivation, ser mer mål och mening med sin skolgång och därmed lyckas bättre
- Mål och Utvärdering-Vi tränar eleverna att tänka och agera målmedvetet, genomföra sina arbeten, utvärdera, reflektera och analysera utfallet för att lyckas ännu bättre i framtiden
- Salotugent förhållningssätt, Vi försöker att hela tiden i första hand se till varje enskild elevs möjligheter innan vi fokuserar svårigheterna eller hindren.
#8 - Dokumentationen är själva fundamentet för lärandet. Den är utgångspunkten för reflektion, men inget självändamål. Eleven sparar en del av sina arbeten; jämför, reflekterar och analyserar varför det blev som det blev. Allt i akt och mening för att bli ännu bättre framöver.
- Reflektion- Det är i reflektionen kring dokumentationen som eleven blir medveten om sin kunskapsutveckling och därmed finner större motivation, ser mer mål och mening med sin skolgång och därmed lyckas bättre
- Mål och Utvärdering-Vi tränar eleverna att tänka och agera målmedvetet, genomföra sina arbeten, utvärdera, reflektera och analysera utfallet för att lyckas ännu bättre i framtiden
- Salotugent förhållningssätt, Vi försöker att hela tiden i första hand se till varje enskild elevs möjligheter innan vi fokuserar svårigheterna eller hindren.
#9 NZ lärde oss att man kan ha bärbara datorer och trådlöstnätverk till eleverna! Detta var alltså för 7! år sedan nu har vi
#11 Digital Natives - Digital Immigrants
numera talar man mer om Digitala invånare
William Gibson!
#12 Digital Natives - Digital Immigrants
numera talar man mer om Digitala invånare
William Gibson!
#13 Digital Natives - Digital Immigrants
numera talar man mer om Digitala invånare
William Gibson!
#14 Dagens studenter förväntar sig förståeligt nog att få tillfälle att studera i en miljö som speglar deras liv och framtid – en miljö som integrerar dagens digitala verktyg, tar hänsyn till en rörlig livsstil och uppmuntrar samarbeten och grupparbeten.
När det här inte är vad de upplever i skolarbetet bildas ett gap mellan hur studenterna lär sig, interagerar och uttrycker sig i sina dagliga liv och hur de gör samma saker i skolan. Det betyder att de blir mindre intresserade och i förlängningen att de presterar sämre. De känner sig besvikna när de inser att den så kallade ”högre utbildningen” på skolan är hopplöst gammalmodig.
Som ett exempel kan jag nämna att när UC Berkeley började använda podsändningar i undervisningen upptäckte de att studenterna hade väldigt höga krav – de förväntade sig inte bara att alla föreläsningar skulle finnas som podsändningar, utan också att de skulle vara tillgängliga dygnet runt som i vilket nätverk som helst.
#15 Dagens studenter förväntar sig förståeligt nog att få tillfälle att studera i en miljö som speglar deras liv och framtid – en miljö som integrerar dagens digitala verktyg, tar hänsyn till en rörlig livsstil och uppmuntrar samarbeten och grupparbeten.
När det här inte är vad de upplever i skolarbetet bildas ett gap mellan hur studenterna lär sig, interagerar och uttrycker sig i sina dagliga liv och hur de gör samma saker i skolan. Det betyder att de blir mindre intresserade och i förlängningen att de presterar sämre. De känner sig besvikna när de inser att den så kallade ”högre utbildningen” på skolan är hopplöst gammalmodig.
Som ett exempel kan jag nämna att när UC Berkeley började använda podsändningar i undervisningen upptäckte de att studenterna hade väldigt höga krav – de förväntade sig inte bara att alla föreläsningar skulle finnas som podsändningar, utan också att de skulle vara tillgängliga dygnet runt som i vilket nätverk som helst.
#16 Dagens studenter förväntar sig förståeligt nog att få tillfälle att studera i en miljö som speglar deras liv och framtid – en miljö som integrerar dagens digitala verktyg, tar hänsyn till en rörlig livsstil och uppmuntrar samarbeten och grupparbeten.
När det här inte är vad de upplever i skolarbetet bildas ett gap mellan hur studenterna lär sig, interagerar och uttrycker sig i sina dagliga liv och hur de gör samma saker i skolan. Det betyder att de blir mindre intresserade och i förlängningen att de presterar sämre. De känner sig besvikna när de inser att den så kallade ”högre utbildningen” på skolan är hopplöst gammalmodig.
Som ett exempel kan jag nämna att när UC Berkeley började använda podsändningar i undervisningen upptäckte de att studenterna hade väldigt höga krav – de förväntade sig inte bara att alla föreläsningar skulle finnas som podsändningar, utan också att de skulle vara tillgängliga dygnet runt som i vilket nätverk som helst.
#17 Dagens studenter förväntar sig förståeligt nog att få tillfälle att studera i en miljö som speglar deras liv och framtid – en miljö som integrerar dagens digitala verktyg, tar hänsyn till en rörlig livsstil och uppmuntrar samarbeten och grupparbeten.
När det här inte är vad de upplever i skolarbetet bildas ett gap mellan hur studenterna lär sig, interagerar och uttrycker sig i sina dagliga liv och hur de gör samma saker i skolan. Det betyder att de blir mindre intresserade och i förlängningen att de presterar sämre. De känner sig besvikna när de inser att den så kallade ”högre utbildningen” på skolan är hopplöst gammalmodig.
Som ett exempel kan jag nämna att när UC Berkeley började använda podsändningar i undervisningen upptäckte de att studenterna hade väldigt höga krav – de förväntade sig inte bara att alla föreläsningar skulle finnas som podsändningar, utan också att de skulle vara tillgängliga dygnet runt som i vilket nätverk som helst.
#18 Dagens studenter förväntar sig förståeligt nog att få tillfälle att studera i en miljö som speglar deras liv och framtid – en miljö som integrerar dagens digitala verktyg, tar hänsyn till en rörlig livsstil och uppmuntrar samarbeten och grupparbeten.
När det här inte är vad de upplever i skolarbetet bildas ett gap mellan hur studenterna lär sig, interagerar och uttrycker sig i sina dagliga liv och hur de gör samma saker i skolan. Det betyder att de blir mindre intresserade och i förlängningen att de presterar sämre. De känner sig besvikna när de inser att den så kallade ”högre utbildningen” på skolan är hopplöst gammalmodig.
Som ett exempel kan jag nämna att när UC Berkeley började använda podsändningar i undervisningen upptäckte de att studenterna hade väldigt höga krav – de förväntade sig inte bara att alla föreläsningar skulle finnas som podsändningar, utan också att de skulle vara tillgängliga dygnet runt som i vilket nätverk som helst.
#19 Dagens studenter förväntar sig förståeligt nog att få tillfälle att studera i en miljö som speglar deras liv och framtid – en miljö som integrerar dagens digitala verktyg, tar hänsyn till en rörlig livsstil och uppmuntrar samarbeten och grupparbeten.
När det här inte är vad de upplever i skolarbetet bildas ett gap mellan hur studenterna lär sig, interagerar och uttrycker sig i sina dagliga liv och hur de gör samma saker i skolan. Det betyder att de blir mindre intresserade och i förlängningen att de presterar sämre. De känner sig besvikna när de inser att den så kallade ”högre utbildningen” på skolan är hopplöst gammalmodig.
Som ett exempel kan jag nämna att när UC Berkeley började använda podsändningar i undervisningen upptäckte de att studenterna hade väldigt höga krav – de förväntade sig inte bara att alla föreläsningar skulle finnas som podsändningar, utan också att de skulle vara tillgängliga dygnet runt som i vilket nätverk som helst.
#20 Allt för ofta är inte det här den inlärningsmiljö som studenterna möter i skolan. En student uttryckte det så här: ”Att gå till skolan är som att kliva på ett flygplan. Jag måste stänga av mitt digitala liv, spänna fast mig i stolen och vänta tills resan tar slut innan jag kan fortsätta med mitt digitala liv.”
Dagens studenter håller många bollar i luften när de balanserar sina digitala och icke-digitala skolliv:
De läser 8 böcker per år - 2 300 webbsidor, 1 281 Facebook-profiler
De skriver 42 sidor under skolarbetet per termin och fler än 500 sidor e-post
”A vision of students today” - Kansas State University
http://www.youtube.com/watch?v=dGCJ46vyR9o
#22 Tagen av alla tre Förvaltningscheferna och politikerna har skjutit till pengar för att förverkliga detta. 6 miljoner var av 2 miljoner till grundskolan. Jo vi har anmält intresse att vara med och dela dessa pengar. Kravet är dock att skolan satsar lika mycket som man får... där av tidigare läggningen till 2011...
#31 Till sist det som vi skall sköta.
och på tala om Upphovsrätt
#33 Lgr11 lagarotti tack för det ;)
Internet 15 Datorer 10 Centralt innehåll nås inte med böcker!
#34 Lgr11 lagarotti tack för det ;)
Internet 15 Datorer 10 Centralt innehåll nås inte med böcker!
#35 Lgr11 lagarotti tack för det ;)
Internet 15 Datorer 10 Centralt innehåll nås inte med böcker!
#36 Lgr11 lagarotti tack för det ;)
Internet 15 Datorer 10 Centralt innehåll nås inte med böcker!
#37 Är du galen! Nej skolan har två saker: Tid och Pengar! Rätt gått om det! Största kostnaden är pedagoglöner. Idag har Gunnesboskolan 10 elever/pedagog år 7-9. Om vi går upp till 11 per pedagog är det betalt!! Tänk utanför ramen
#38 Är du galen! Nej skolan har två saker: Tid och Pengar! Rätt gått om det! Största kostnaden är pedagoglöner. Idag har Gunnesboskolan 10 elever/pedagog år 7-9. Om vi går upp till 11 per pedagog är det betalt!! Tänk utanför ramen
#39 En lycka 1-1 satsning står på fyra ben nämligen
#40 En lycka 1-1 satsning står på fyra ben nämligen
#41 En lycka 1-1 satsning står på fyra ben nämligen
#42 En lycka 1-1 satsning står på fyra ben nämligen
#43 En lycka 1-1 satsning står på fyra ben nämligen
#44 eller kanske kan man se det som ett bygge med grund i Visionen - IKT-strategin
#45 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#46 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#47 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#48 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#49 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#50 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#51 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#52 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#53 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#54 Men det vanliga angrepps punkten är att i bästa fall börjar med en IKT-strategi för att sedan kasta sig över datorerna. Detta angrepps förfarande är dömt att misslyckas för utan en grund faller allt och tillslut står man där med ingeting kvar...
#55 I stället starta med en Vision som blir till en IKT-strategi. Ta tid på er!
Se sedan till att utbilda rektorer/pedagogerna ge dem datorer men oxå utbildning och processtöd. Se sedan till att det finns en infrastruktur med trådlöst lastbelasta nät.
#56 I stället starta med en Vision som blir till en IKT-strategi. Ta tid på er!
Se sedan till att utbilda rektorer/pedagogerna ge dem datorer men oxå utbildning och processtöd. Se sedan till att det finns en infrastruktur med trådlöst lastbelasta nät.
#87 Kanske är en dator per elev redan passé - varför inte en iPhone per elev, samma kostnad
#93 Här kan ni nå mig om ni vill mig något eller har idéer att bolla
Tack för mig! om tid kör för rektorerna resten...
![[Slideshare] fardh'ain(august-2013-batch)# 11(b)-arkan-ul-islam-(swolah-part-...](https://cdn.slidesharecdn.com/ss_thumbnails/slideshare-fardhainaugust-2013-batch11b-arkan-ul-islam-swolah-part-2-five-pre-requisites-29-november-131129091500-phpapp01-thumbnail.jpg?width=640&height=640&fit=bounds)
