Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbildningsstyrelsen, Finland
•Download as PPT, PDF•
1 like•1,369 views
Recommended
More Related Content
Similar to Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbildningsstyrelsen, Finland
Similar to Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbildningsstyrelsen, Finland (20)
More from Senter for IKT i utdanningen, redaksjon
More from Senter for IKT i utdanningen, redaksjon (20)
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbildningsstyrelsen, Finland
- 1. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens Jukka Tulivuori Utbildningsstyrelsen, Finland
- 2. För kunskap och bildning Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen Ämbetsverket ansvarar för utvecklandet av förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamhet, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, vuxenutbildningen, det fria bildningsarbetet (bl.a. folkhögskolorna, studiecentralerna, sommaruniversiteten) samt den grundläggande konstundervisningen Personal har vi ca. 250 människor.
- 3. För kunskap och bildning Ansvarsfördelning i läroplansprocessen
- 4. För kunskap och bildning Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 22.12.2014. De nya grunderna: http://www.oph.fi/lp2016/103/0/utbildningsstyrelsen_har_faststallt_de_nya_grunder Utbildningsstyrelsens webbplats stöder det lokala läroplansarbetet: http://www.oph.fi/lp2016/stod_for_det_lokala_arbetet http://www.oph.fi/ops2016/tiekartta
- 5. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Kärnfrågor i revideringen Pedagogisk förnyelse Fokus på hur vi lär oss framom vad Värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, kompetenser, lärmiljöer, arbetssätt, handledning och bedömning Helhetsskapande undervisning Mångvetenskapliga lärområden, strategier för verksamheten, årskurshelheter och ämnesövergripande samarbete Verksamhetskulturen förändras Processinriktat läroplansarbete med fokus på pedagogiska diskussioner och självreflektioner kring den egna verksamheten Läroplanen som arbetsredskap Målet är att skapa en levande läroplan både nationellt och lokalt(eGrunder) https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv
- 6. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Värdegrunden Fyra centrala aspekter Varje barn är unikt och har rätt till god undervisning Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar som kan ta etiskt ansvar Det finländska kulturarvet, mångfalden av kulturella identiteter och utvecklingen till världsmedborgare Nödvändigheten av hållbar utveckling Värdegrunden ska synas i verksamhetskulturen.
- 7. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning
- 8. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Verksamhetskulturen Är en helhet bestående av Normer och mål för verksamheten Ledning och organisation, planering, förverkligande och utvärdering Skolsamfundets samlade kunnande och utveckling Fortbildning och spridning–kollegialt lärande och nätverkande Pedagogik och yrkesstolthet Växelverkan, atmosfär, vardagsrutiner och inlärningsmiljöer
- 9. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Verksamhetskulturen ska kännetecknas av
- 10. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Mångsidig kompetens Dessa sju centrala kompetenser ingår i i målen för varje läroämne MÅL FÖR LÄRANDE
- 11. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning Grund Handledning och stöd Mål Redskap Studieperioder som ger ett helhetsperspektiv pa undervisningen och grundar sig på ̊ samarbete mellan laroamnenä ̈ . Värdegrund Synpålärande Mål för fostran och undervisning Mångsidiga kompetenser Strukturer Läroämne Läroämne ML Verksam- hetskultu r Lärmiljöer Arbetssätt Samarbete
- 12. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Lärmiljöer och arbetssätt Mål – utveckling och undervisning Synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Stärka motivationen, ”glädje i lärandet” Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande och kommunikation Läraren handleder och väljer arbetssätt i samråd med elever Informations-och kommunikationsteknik betonas som ett sätt att stöda lärandet Taxonomiska färdigheter: söka/hitta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information
- 13. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt... I årskurserna 7-9 är uppdraget i undervisningen i historia att fördjupa elevernas uppfattning om den historiska kunskapens natur.... Mål för undervisningen i historia i årskurs 7–9 Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Kompetens som målet anknyter till Att förstå historiska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp I1–I6 K1–K2, K3
- 14. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 forts. Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 7–9 Innehållet väljs så att målen för läroämnet uppnås. I det centrala innehållet ska man fästa uppmärksamhet vid sådana företeelser som kan relateras till den egna familjens, ortens och traktens historia. Innehållet kan behandlas kronologiskt eller enligt tema. I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling: Eleven fördjupar sig i någon företeelse som har förändrat människans liv, förhållandet mellan människan och naturen samt världen. I2 Människor förändrar världen: Eleven granskar olika samhällsidéer, deras innebörd och följder samt hur människor har kunnat påverka samhället under olika tider. osv.
- 15. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Läroämnenas struktur ex.historia åk 7-9 forts. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7–9 Med tanke på målen i läroämnet är det viktigt att prioritera undersökande arbetssätt, till exempel att undersöka olika för åldern lämpliga första- och andrahandskällor...... Handledning, differentiering och stöd i historia i årskurs 7–9 Vissa begrepp som används i historieundervisningen (till exempel samhälle och demokrati) ska fördjupas under hela den grundläggande utbildningen i takt med att eleven utvecklar sitt tänkande... Bedömning av elevens lärande i historia i årskurs 7–9 Utöver skriftliga uppgifter ska också elevernas sätt att arbeta tas i betraktande. I bedömningen ska man fokusera på om eleverna kan tillämpa kunskap och behärskar historiskt tänkande, inte på om hen har memorerat innehållet....
- 16. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Läroämnenas struktur ex.historia åk 7-9 forts. Bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i historia Mål för undervisningen Inne- håll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Att förstå historiska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp I1–I6 Förståelse av begreppet kronologi i historiska sammanhang Eleven kan placera händelser och företeelser i sina tidsmässiga sammanhang och med hjälp av dem i kronologisk ordning.
- 17. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Digital kompetens i LP2016 Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet Varje elev ska ha möjlighet att utveckla sin digitala kompetens IKT ska systematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena, i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet.
- 18. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning Digital kompetens i LP16, fyra huvudområden 1) Praktiska färdigheter och egen produktion 2) Ansvarsfulla och trygga arbetssätt 3) Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt 4) Kommunikation och nätverksbildning Olika mål för årskurserna 1-2, 3-6 och 7-9.
- 19. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning 1. Praktiska färdigheter och egen produktion Eleverna ska få öva sig att använda utrustning, program och tjänster Eleverna får erfarenheter av att arbeta med digital media och av att programmera Eleverna lär sig att producera flytande text och att behandla den med olika verktyg samt att skapa bild, ljud, videor och animationer Eleverna ska fördjupa sin uppfattning om enligt vilken logik olika apparater, program och tjänster används och fungerar.
- 20. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning 2. Ansvarsfulla och trygga arbetssätt Datasäkerhet (identifikation) Integritetsskydd (på Internet) Säker och strukturerad hantering av data Dataskydd – virusskydd, brandväggar, hacking mm. Regler för upphovsrätt och källhänvisningar Hälsosamma och ergonomiska arbetssätt Bildkälla: http://creativecommons.org.nz/licences/licences-explained/
- 21. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning 3. Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt Eleverna ska öva sig att söka information i olika källor med hjälp av söktjänster. De ska lära sig att använda källorna för att producera egen kunskap och öva sig att bedöma information kritiskt (åk 3 – 6) Eleverna ska lära sig att söka och producera information och att använda informationskällor på ett mångsidigt sätt som underlag för undersökande och kreativt arbete (åk 7 – 9) Digitala verktyg kan användas mångsidigt!
- 22. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning 4. Kommunikation och nätverksbildning Sociala medietjänster ska användas i undervisningen för att eleverna ska inse vad samarbete och kommunikation betyder för lärandet, för undersökande arbete och för att kunna skapa något nytt Eleverna ska lära sig använda olika medier och kommunikationsstilar på ett ändamålsenligt sätt Eleverna övar sig att använda digitala verktyg för internationell kommunikation och lär sig förstå dess betydelse, möjligheter och risker i en global värld (åk 7-9)
- 23. För kunskap och bildningFör kunskap och bildning jukka.tulivuori@oph.fi https://www.facebook.com/jukka.tulivuori jutatu fi.linkedin.com/jukka-tulivuori jutatu2 Kontakt information TACK! +358 29 533 1260
Editor's Notes
- Efter att grunderna för läroplanen är godkända (senast 31.12.2014) ska utbildningsanordnarna (kommunerna) utgående från grunderna ta itu med de lokala läroplanerna. De ska besluta om hur arbetet ska orginiseras och resurseras. Hur samarbetet ska byggas upp. – i synnerhet hur eleverna och vårdnadshavarna fås med Hur man beskriver skolans värdegrund och uppdrag Hur målen för undervisning och fostran preciseras, i synnerhet målen för månsidig kompetens. Hur man beskriver riktlinjerna för verksamhetskulturen och hur den förverkligas i praktiken i skolarbetet. Hur man ordnar stöd för växande och lärande och elevvård. Hur man förverkligar bedömningen och garanterar att bedömningen är rättvis. Hur man ordnar undervisning för olika språk- och kulturgrupper. Hur övergångarna mellan olika skolstadier ordnas. Hur målen och innehållet i läroämnena fördelas i olika årskurser.
- Grunderna för läroplanen vilar på värdegrundens fyra pelare/teser: Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Humanitet, bildning och demokrati Kulturell mångfald är en rikedom En hållbar livsstil är nödvändig
- En lärande organisation är det centrala i avsnittet om verksamhetskulturen: en lärande organisation ska skapa förutsättningar för medlemmarna att gemensamt undersöka och lära sig, att få inspiration och att lyckas. Den ska uppmuntra alla sina medlemmar att försöka och att lära sig också av misstag. Gemenskapen ska hjälpa medlemmarna att hitta och dra nytta av sina styrkor. Att lära tillsammans, lärare och elever, kan vara speciellt aktuellt då det gäller att hitta fungerande digitala redskap. Någonting kort också om de olika delarna: Motion och vikten att röra på sig dyker upp på flera ställen i utkastet, liksom kommunikationens betydelse. Den kulturella mångfalden och språkmedvetenheten är också nya element i vår läroplan, där mångfalden ses som en rikedom, som ska tas tillvara och öppna upp för en bredare förståelse för den växande skara finländare från familjer med icke-typisk finsk bakgrund. Språkmedvetenheten har i de svenskspråkiga skolorna redan länge varit på agendan eftersom andelen tvåspråkiga elever är rätt så hög, men nu lyfts också detta fram i de nationella grunderna.
- Vilka kunskaper och färdigheter, vilken kompetens ska eleverna få under den grundläggande utbildningen? Varje enskilt läroämne har så som tidigare sina specifika mål för undervisningen och lärandet. Dessutom finns det sju centrala kompetenser som ska genomsyra hela undervisningen. Förmåga att tänka och att lära sig; tänka ur olika synvinklar, våga uttrycka sina tankar, argumentera, dra slutsatser, nyfikenhet att lära sig mera i olika miljöer (livslångt lärande) Vardagskompetens; tidshantering, att sköta sin hälsa, kunna använda den teknik som finns omkring dem osv. Kulturell och kommunikativ kompetens; uppskatta sin livsmiljö, sin bakgrund, respektera andra kulturer och synsätt, språkförmåga och förmåga att uttrycka sig och kommunicera med andra Multilitteracitet (vidgad textkompetens)innefattar: Förmåga att tolka och producera olika slag av meddelanden. Läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsförmåga, bildkunskap, mediekunskap och digital kompetens. Digital kompetens; Eleverna ska få färdigheter att använda informations- och kommunikationsteknik som en del av undervisningen i alla ämnen. Arbetslivskompetens och entrepenörskap; Eleverna ska få lära sig uthållighet, att planera sin tid och övriga färdigheter som behövs i arbetslivet, kännedom om studie- och yrkesval. Delaktighet och hållbar utveckling; Eleverna ska få möjlighet att delta i planering av det dagliga arbetet, att påverka beslut och att ta ansvar för sig själv och andra och för miljön. Alla dessa sju finns med i målbeskrivningarna för varje läroämne. Förutom mål för undervisningen i enskilda läroämnen har den grundläggande utbildningen också mål för den mångsidiga kompetens som ska genomsyra hela undervisningen. Kompetensen indelas i sju delområden. 1. Att tänka och lära sig att lära sig; tänka ur olika synvinklar, våga uttrycka sina tankar, argumentera, dra slutsatser, nyfikenhet att lära sig mera (livslångt lärande) 2. Kulturell och kommunikativ kompetens; uppskatta sin livsmiljö, sin bakgrund, respektera andra kulturer och synsätt, utöver undervisningsspråket minst två språk, uttrycka sina känslor 3. Ta hand om sin vardag, sin hälsa. 4. Multilitteracitet (vidgad textkompetens)innefattar: Förmåga att tolka och producera olika slag av meddelanden. Läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsförmåga, bildkunskap, mediekunskap och digital kompetens. 5. Digital kompetens; Eleverna ska få färdigheter att använda informations- och kommunikationsteknik som en del av undervisningen i alla ämnen. 6. Arbetslivskompetens och entrepenörskap; Eleverna ska få lära sig uthållighet, att planera sin tid och kännedom om studie- och yrkesval. 7. Delaktighet och hållbar utveckling; Eleverna ska få möjlighet att delta i planering av det dagliga arbetet, att påverka beslut och att ta ansvar för sig själva, andra och miljön Utvecklingen av kompetens förutsätter ämnesöverskridande samarbete och behandling av frågor som är viktiga för eleverna Beskrivningen av kompetens utgår från statsrådets förordning och från förändringarna i verksamhetsmiljön
- För att skapa mera helhetsbetonad undervisning ska en del av undervisningen ske i form av lärområden (teman, ämneshelheter), Det betyder att man över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Elevernas studier ska innehålla minst ett lärområde per läsår. Lärområdena planeras på skolan utgående från principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen och avspegla värdegrunden och synen på lärande. De ska utgå från målen för fostran och undervisning och främja utvecklingen av mångsidig kompetens. Lärområdenas namn, mål och innehåll besluts lokalt. De ska vara intressanta och betydande ur elevens synvinkel . Ska hjälpa till med att gestalta hur saker man lär sig inom olika läroämnen hänger ihop med varandra och med det riktiga livet. Öka möjligheten att förstå växelverkan och samband mellan olika fenomen. OBS! SAMARBETE