SlideShare a Scribd company logo
1 of 15
Download to read offline
BLODOMLOPPET

måndag den 21 oktober 2013
VAD ÄR
BLODOMLOPPET?
Vi har c 5 L blod i kroppen
Pumpas runt i ett slutet system
Pumpen är hjärtat -pumpar c 100 000 ggr/dag
Artärer leder blod från hjärtat
Vener leder blod till hjärtat
De minsta blodkärlen = kapillärer, och där sker
ämnesutbytet mellan vävnader, organ och blodet.

måndag den 21 oktober 2013
BLODETS UPPGIFTER
Reglera kropptemperaturen - blodet kyls ned i huden
Reglerar pH-värdet i kroppen
Transporterar syre, hormoner, näringsämnen till alla
celler
Hämta restprodukter, t ex koldioxid, oönskade
ämnen t ex gifter
Ingår i kroppens försvarssystem,

måndag den 21 oktober 2013
VAD INNEHÅLLER
BLODET?
Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Blodplättar
Alla blodkroppar bildas av stamceller inne i skelettet,
nya behövs kontinuerligt
Ligger i en vätska - blodplasma ( mest vatten)

måndag den 21 oktober 2013
RÖDA BLODKROPPAR
Innehåller det röda ämnet hemoglobin som
innehåller järn.
Blodvärdet vid blodprov = Hb-värde = gram
hemoglobin / L blod. Kvinnor bör ha mer än 120 Hb,
män: 130 Hb.
Transporterar syre - hemoglobinet binder syre.
Brist på järn = för lite hemoglobin = sämre
syretransport = trött, blek = blodbrist eller anemi.

måndag den 21 oktober 2013
VITA BLODKROPPAR
Bekämpar bakterier och virus
Sprider ett motgift - antikroppar. Dessa
specialtillverkas för att motverka en speciell
bakterie/virus
Bildar också minnesceller som snabbt sprider
antikroppar = immunförsvaret
Vaccinering framkallar immunitet - aktiverar så
antikroppar + minnesceller bildas.

måndag den 21 oktober 2013
BLODPLÄTTAR,
TROMBOCYTER
Läker sår
Sätter igång kemiska reaktioner där protein i blodet stelnar till ett nät. I
nätet fastnar blodkroppar som täpper till ”hålet”. Bildas en sårskorpa.
Ålderförkalkning samlar fett och kalk i blodkärlen. Ökad risk för små sår =
kan få blodplättarna att börja levra sig inne i blodkärlen = STOPP!
Hjärtinfarkt - händer i hjärtat
Hjärninfarkt, stroke - händer i hjärnan
Händer någon annan stans - blodpropp, t ex i vaden ( Rasmus Elms skada)

måndag den 21 oktober 2013
BLODTRYCK
Hjärtats slag och artärernas elasticitet gör att blodet
strömmar framåt p g a trycket.
En 20-åring har i medeltal 120/80 i blodtryck.
När man blir äldre ökar trycket, 100 + antalet
levnadsår. 50-åring = 150
Högt blodtryck anstränger hjärtat, ökad risk för
kärlsjukdomar.
Övervikt + mycket salt ökar trycket
måndag den 21 oktober 2013
BLODGRUPPER

måndag den 21 oktober 2013
ANTIGENER

A har antigen A - bildar anti B
B har antigen B - bildar anti A
AB har antigener A + B - bildar inga anti
0 saknar antigener - bildar anti A och anti B

måndag den 21 oktober 2013
RH-FAKTORN
De röda blodkropparna kan bära ett antigen som kallas Rh-faktorn ( Rhantigen)
Har man antigenet är man Rh+, saknar man det är man RhI Sverige är c 85% Rh+ (positiva)
Man kan inte ge Rh+ blod till en person som är Rh-.
Rh -negativ kvinna får barn med Rh positiv man blir barnet oftast Rh+. Om
barnets blod kommer i kontakt med mammans blod vid förlossningen kan
mamman bilda antikroppar mot Rh+-blod. Kan bli problem vid nästa
graviditet om mamman bär på ett Rh+ barn.

måndag den 21 oktober 2013
BLODGRUPPER
Grupp

38,23 %

32 %

A+

34 %

37 %

B+

9 %

10 %

0-

7 %

6 %

A-

6 %

7 %

B-

2 %

2 %

AB+

3 %

5 %

AB -

måndag den 21 oktober 2013

Sverige

O+

2011

Världen

0, 75 %

1 %
HUR ÄRVER MAN
BLODGRUPP?
Förälder 1 Förälder 2

Barnet

A

A

A

0

A

A

B

AB

B

B

B

B

0

B

0

Finns i kromosomerna,

A

0

0

Parvisa - man har 2 anlag
A, B dominanta
0 recessivt

måndag den 21 oktober 2013
KÄLLFÖRTECKNING
Alla bilder under Creative Commonslicens från Wikipedia Commons.
Källor är läromedlen:
Synpunkt 1b / Henriksson / Gleerups
Biologi / Peinerud, Lundegård m fl / Bonniers
samt
Wikipedia.com
Vårdguiden. com
Nationalencyklopedien, ne.se

måndag den 21 oktober 2013
UTSÖNDRINGSORGANEN
= AVGE

Hjälper kroppen att bli av med gifter och avfall från cellerna
Levern är viktigast - renar blodet från avfall samt alkohol, ammoniak
Alkoholen förbränns i levern - blir koldioxid + vatten
Ammoniak bildas vid protein-nedbrytning. Levern förvandlar ammoniaken
till urinämne.
Njurarna renar blodet från urinämne + reglerar kroppens salt- och
vattenbalans. Produceras c 1,5 L urin / dag.

måndag den 21 oktober 2013

More Related Content

What's hot

Pp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppetPp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppetVolvonyckel1
 
Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte Moa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4jonathansikh
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Sex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - SexSex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - SexMarie Södergren
 

What's hot (20)

Pp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppetPp blodet och blodomloppet
Pp blodet och blodomloppet
 
Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte
 
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Blodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad ppBlodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad pp
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Sex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - SexSex och samlevnad del 2 - Sex
Sex och samlevnad del 2 - Sex
 

Viewers also liked

Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat EHKK
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetmonkan1
 
1700- och 1800-talet
1700- och 1800-talet1700- och 1800-talet
1700- och 1800-taletPatricia Hont
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Åhrby
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelsemittlarande
 
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetLinda Fleck
 
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionVårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionKatharina Klintbo
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2zelal83
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...gulzay12
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 

Viewers also liked (20)

Karl XI
Karl XIKarl XI
Karl XI
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandet
 
1700- och 1800-talet
1700- och 1800-talet1700- och 1800-talet
1700- och 1800-talet
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Pneumonia
PneumoniaPneumonia
Pneumonia
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
 
Redovisning 2008
Redovisning 2008Redovisning 2008
Redovisning 2008
 
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
 
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionVårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny version
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Kromosom till gen
Kromosom till genKromosom till gen
Kromosom till gen
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Fysisk belastning
Fysisk belastningFysisk belastning
Fysisk belastning
 
La hora
La horaLa hora
La hora
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 

Blodomloppet

  • 2. VAD ÄR BLODOMLOPPET? Vi har c 5 L blod i kroppen Pumpas runt i ett slutet system Pumpen är hjärtat -pumpar c 100 000 ggr/dag Artärer leder blod från hjärtat Vener leder blod till hjärtat De minsta blodkärlen = kapillärer, och där sker ämnesutbytet mellan vävnader, organ och blodet. måndag den 21 oktober 2013
  • 3. BLODETS UPPGIFTER Reglera kropptemperaturen - blodet kyls ned i huden Reglerar pH-värdet i kroppen Transporterar syre, hormoner, näringsämnen till alla celler Hämta restprodukter, t ex koldioxid, oönskade ämnen t ex gifter Ingår i kroppens försvarssystem, måndag den 21 oktober 2013
  • 4. VAD INNEHÅLLER BLODET? Röda blodkroppar Vita blodkroppar Blodplättar Alla blodkroppar bildas av stamceller inne i skelettet, nya behövs kontinuerligt Ligger i en vätska - blodplasma ( mest vatten) måndag den 21 oktober 2013
  • 5. RÖDA BLODKROPPAR Innehåller det röda ämnet hemoglobin som innehåller järn. Blodvärdet vid blodprov = Hb-värde = gram hemoglobin / L blod. Kvinnor bör ha mer än 120 Hb, män: 130 Hb. Transporterar syre - hemoglobinet binder syre. Brist på järn = för lite hemoglobin = sämre syretransport = trött, blek = blodbrist eller anemi. måndag den 21 oktober 2013
  • 6. VITA BLODKROPPAR Bekämpar bakterier och virus Sprider ett motgift - antikroppar. Dessa specialtillverkas för att motverka en speciell bakterie/virus Bildar också minnesceller som snabbt sprider antikroppar = immunförsvaret Vaccinering framkallar immunitet - aktiverar så antikroppar + minnesceller bildas. måndag den 21 oktober 2013
  • 7. BLODPLÄTTAR, TROMBOCYTER Läker sår Sätter igång kemiska reaktioner där protein i blodet stelnar till ett nät. I nätet fastnar blodkroppar som täpper till ”hålet”. Bildas en sårskorpa. Ålderförkalkning samlar fett och kalk i blodkärlen. Ökad risk för små sår = kan få blodplättarna att börja levra sig inne i blodkärlen = STOPP! Hjärtinfarkt - händer i hjärtat Hjärninfarkt, stroke - händer i hjärnan Händer någon annan stans - blodpropp, t ex i vaden ( Rasmus Elms skada) måndag den 21 oktober 2013
  • 8. BLODTRYCK Hjärtats slag och artärernas elasticitet gör att blodet strömmar framåt p g a trycket. En 20-åring har i medeltal 120/80 i blodtryck. När man blir äldre ökar trycket, 100 + antalet levnadsår. 50-åring = 150 Högt blodtryck anstränger hjärtat, ökad risk för kärlsjukdomar. Övervikt + mycket salt ökar trycket måndag den 21 oktober 2013
  • 10. ANTIGENER A har antigen A - bildar anti B B har antigen B - bildar anti A AB har antigener A + B - bildar inga anti 0 saknar antigener - bildar anti A och anti B måndag den 21 oktober 2013
  • 11. RH-FAKTORN De röda blodkropparna kan bära ett antigen som kallas Rh-faktorn ( Rhantigen) Har man antigenet är man Rh+, saknar man det är man RhI Sverige är c 85% Rh+ (positiva) Man kan inte ge Rh+ blod till en person som är Rh-. Rh -negativ kvinna får barn med Rh positiv man blir barnet oftast Rh+. Om barnets blod kommer i kontakt med mammans blod vid förlossningen kan mamman bilda antikroppar mot Rh+-blod. Kan bli problem vid nästa graviditet om mamman bär på ett Rh+ barn. måndag den 21 oktober 2013
  • 13. HUR ÄRVER MAN BLODGRUPP? Förälder 1 Förälder 2 Barnet A A A 0 A A B AB B B B B 0 B 0 Finns i kromosomerna, A 0 0 Parvisa - man har 2 anlag A, B dominanta 0 recessivt måndag den 21 oktober 2013
  • 14. KÄLLFÖRTECKNING Alla bilder under Creative Commonslicens från Wikipedia Commons. Källor är läromedlen: Synpunkt 1b / Henriksson / Gleerups Biologi / Peinerud, Lundegård m fl / Bonniers samt Wikipedia.com Vårdguiden. com Nationalencyklopedien, ne.se måndag den 21 oktober 2013
  • 15. UTSÖNDRINGSORGANEN = AVGE Hjälper kroppen att bli av med gifter och avfall från cellerna Levern är viktigast - renar blodet från avfall samt alkohol, ammoniak Alkoholen förbränns i levern - blir koldioxid + vatten Ammoniak bildas vid protein-nedbrytning. Levern förvandlar ammoniaken till urinämne. Njurarna renar blodet från urinämne + reglerar kroppens salt- och vattenbalans. Produceras c 1,5 L urin / dag. måndag den 21 oktober 2013