Presentation av Petra Lindfors forskning på samma tema.

1. Stress hos flickor och
pojkar i tonåren
Petra Lindfors & Lisa Folkesson Hellstadius
Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Kontakt, epost: pls@psychology.su.se

2. /Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Stress och Stöd i Skolan
Del av FORTE dnr 2006-1637
Lisa Folkesson Hellstadius
FD psykologi, Psykologiska
institutionen & CHESS, SU/KI
Viveca Östberg
docent sociologi
CHESS SU/KI
Bitte Modin
docent sociologi
CHESS SU/KI
Ylva B Almquist
docent sociologi
CHESS SU/KI
Sara Brolin Låftman
forskare sociologi
CHESS SU/KI

3. Kort bakgrund till forskningsprojektet
● fokus på obligatoriska skolan som arbetsmiljö
– central arena för skolelever
– olika aspekter av tillvaron i skolan
● ökning av självrapporterad stress och stressrelaterade
besvär bland skolelever
● variationer mellan flickor och pojkar
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

4. Stress och stöd i skolan
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
skolor
2 skolor i Stockholm
19 skolklasser
årskurs 8 och 9 14-16
år
antal elever
545 elever bjöds in
455 ok från förälder
datamaterial
413 enkäter
190 biomarkörer
intervjuer med
elever i två skolklasser

5. Upplevd stress bland skolelever
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Tid & tempo eller press och aktivering (PAS-skalan; Lindblad et al., 2008)
självskattningsskala för att studera upplevd stress
konceptuellt renodlad = mäta stress (inte besvär)

6. Upplevd stress bland skolelever
Press
– jag har för många saker på
gång samtidigt
– jag känner mig pressad av
kraven i skolan
– jag känner mig pressad av
kraven hemifrån
– jag känner mig pressad av
mina egna inre krav
– jag känner mig hjälplös
– jag har inte tillräckligt med tid
– jag känner mig aldrig riktigt
ledig
/NB: för exakta formuleringar och svarsalt: kontakta Frank Lindblad
svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland, ofta, alltid
Aktivering
– jag skyndar mig även om jag
inte behöver det
– jag äter fort fastän jag inte
behöver det
– jag går på högvarv hela
dagen
– jag har svårt att slappna av
Tid & tempo eller press och aktivering (PAS-skalan; Lindblad et al., 2008)

7. Upplevd stress bland skolelever
Press
– jag har för många saker på
gång samtidigt
– jag känner mig pressad av
kraven i skolan
– jag känner mig pressad av
kraven hemifrån
– jag känner mig pressad av
mina egna inre krav
– jag känner mig hjälplös
– jag har inte tillräckligt med tid
– jag känner mig aldrig riktigt
ledig
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland ofta alltid
Tid & tempo eller aktivering och press (Lindblad et al., 2008)
Aktivering
– jag skyndar mig även om jag
inte behöver det
– jag äter fort fastän jag inte
behöver det
– jag går på högvarv hela
dagen
– jag har svårt att slappna av

8. Biomarkörer som speglar stress
salivkortisol = ”stresshormon”
– aktivering i ”HPA-axel”
• hypotalamus, hypofys, njurar
• styr kortisol
• central funktion
• dygnsrytmsvariationer
– kan mätas i saliv
• Salivette®
• icke-invasivt, lätthanterligt
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

9. Biomarkörer: salivkortisol
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
salivkortisol
dygnsrytmsvariationer
hos flickor och pojkar
få studier från Sverige
som fokuserar på icke-
kliniska grupper

10. Kortisol under två skoldagar
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
flickorna har högre nivåer av morgonkortisol än pojkarna
Statistiskt säkerställd skillnad

11. Kortisol och upplevd stress
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Flickorna har högre nivåer av
morgonkortisol än pojkarna
Separata analyser för flickor och pojkar
beakta skolår/ålder, menstruation (flickor)
+ andra ”störfaktorer”
RESULTAT
press och aktivering hänger INTE samman med kortisol
varken för flickor eller pojkar
MEN
press och aktivering hänger samman med upplevda besvär
(smärta)

12. Biomarkörer som speglar stress
alfa-amylas
– aktivering i sympatiska nervsystemet
• dygnsrytmsvariationer
– kan mätas i saliv
• Salivette®
• icke-invasivt, lätthanterligt
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

13. Alfa-amylas och kortisol under en skoldag
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
0
5
10
15
20
25
30
Waking 30 min 60 min 20.00h
Cortisol(nmol/l)andsAA(U/ml)
Tidpunkt
Cortisol sAA
kombinera kortisol
och amylas för att se
på samvariationen
mellan olika
biomarkörer och
system

14. Alfa-amylas och kortisol under en skoldag
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
0
5
10
15
20
25
30
Waking 30 min 60 min 20.00h
Cortisol(nmol/l)andsAA(U/ml)
Tidpunkt
Cortisol sAA
Resultat
svaga samband mellan
aktivering och press samt alfa-amylas
och ett kombinerat mått av alfa-amylas
och kortisol men bara för flickor
(liten grupp pojkar)
tydligast för aktivering
kombinera kortisol och amylas för att se på
samvariationen mellan olika biomarkörer och system
i relation till självrapporter

15. Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer
av upplevd stress (press + aktivering) än pojkar
– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

16. Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer av upplevd stress
(press + aktivering) än pojkar
– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre nivåer
av morgonkortisol jämfört med pojkar
– få internationella och nationella studier med flickor och
pojkar
– flickor har samma mönster som vuxna kvinnor…
– pojkar samma mönster som vuxna män…
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

17. Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer av upplevd stress (press +
aktivering) än pojkar
– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar
– få internationella och nationella studier med flickor och pojkar
– flickor har samma mönster som vuxna kvinnor…
– pojkar samma mönster som vuxna män…
● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-
amylas bland flickor
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

18. Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre
nivåer av upplevd stress (press + aktivering) än
pojkar
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre
nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar
● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-
amylas bland flickor
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

19. Slutsatser
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre
nivåer av upplevd stress (press + aktivering) än
pojkar
● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre
nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar
● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-
amylas bland flickor
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

20. Andra rapporter, longitudinella data
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014 Folkhälsomyndigheten
• majoriteten av eleverna anser att de har god hälsa och
högt välbefinnande
• flickor mer besvär än pojkar, hög andel flickor med två besvär
• andelen elever som tycker mycket bra om skolan är historiskt hög

21. Tack till
● FORTE dnr 2006-1637, Programstöd Barns hälsa
● Kungliga Vetenskapsakademien
● Alla i TriSSS-projektet
● Victoria Blom och Roberto Riva som hjälpt till längs vägen
● Ulf Lundberg och Ann-Christine Sjöbeck
● Rektorer, lärare, skolsköterskor, vaktmästare
● Elever och föräldrar
/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen