Den 24 maj 2012 ordnade Pedagog Stockholm en träff för kontaktpersoner från de 50 inspirationsplatser som finns på grund och gymnasieskolar i Stockholms stad. Läs mer här
Presentation för rektorer om skolutveckling i en digital tid. Beskriver Smedingeskolans resa och hur skolledningen arbetar med styrning och ledning. OECD:s The Nature of Learning berörs och Smedingeskolans arbete med vision och helhetsidé. Unos unos slutsatser jämförs med Smedingeskolans resa.
Den 24 maj 2012 ordnade Pedagog Stockholm en träff för kontaktpersoner från de 50 inspirationsplatser som finns på grund och gymnasieskolar i Stockholms stad. Läs mer här
Presentation för rektorer om skolutveckling i en digital tid. Beskriver Smedingeskolans resa och hur skolledningen arbetar med styrning och ledning. OECD:s The Nature of Learning berörs och Smedingeskolans arbete med vision och helhetsidé. Unos unos slutsatser jämförs med Smedingeskolans resa.
Studiedagen för Nösnäsgymnasiet handlade om ökad måluppfyllelse och utvärdering av undervisningen som en del av kvalitetsarbetet.
Samt fortsatt arbete med samplanering utifrån kartläggningen av elevernas behov
Bedömning för lärande och systematiskt kvalitetsarbeteSandra Svensson GR
Bedömning för lärande - elevaktivt arbetsätt leder till ökad måluppfyllelse - förstår eleverna syftet ökar det förståelsen och delaktigheten - hur utvärderar vi undervisningen? - beprövad erfarenhet - systematiskt kvalitetsarbete
Bedömning, BFL, lärande, strategier, Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning, "Bedömning för lärande i årskurs F-5 - inne i the primary black box" Christine Harrison och Sally Howard, feta frågor, pedagogisk dokumentation, utvecklingssamtal, formativt förhållninggssätt
2. Dagen (fm)
8.30 Presentation (ring)
8.45 Arbets- och utvecklingsorganisation (Scherp)
9.10 Grupparbete enhetsvis (självskattning)
10.00 Fika
10.30 Lärledarrollen (ring)
10.40 Grupparbete i tvärgrupper (Uppföljning)
Dela
Avslutning och utcheckning
3. Dagen (em)
13.00 Presentation (ring)
13.15 Arbets- och utvecklingsorganisation (Scherp)
13.40 Grupparbete enhetsvis (självskattning)
14.30 Fika
14.50 Lärledarrollen (ring)
15.00 Grupparbete i tvärgrupper (Uppföljning)
15.45 Dela
16.15 Avslutning och utcheckning
4. Övning
Yttre och inre ring
1) Hur ser ditt uppdrag som lärledare ut? (3 samtal)
Input och process
5. Kollegialt lärande i lärgrupper
Kungälvs unika satsning
Mål: Undervisningen ska i högre
utsträckning anpassas efter varje
elevs behov
Varför gör vi det vi gör? Hur får vi
arbetet att hänga ihop?
6. Hans-Åke Scherp
Docent i pedagogik vid Karlstad universitet med särskilt inriktning mot
skolutveckling och ledarskap
Vetenskaplig ledare för ett nätverk (50 kommuner)
-Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och
de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför. (Bottom up)
Gemensam förståelse – pedagogisk helhetsidé (att man agerar och verkar utifrån det som
man förstår)
7. Ett sätt att organisera och sortera...
Arbetsorganisation: produktionslogik som ställer krav på stabilitet och inre
effektivitet, leda och organisera medarbetarnas göranden, strukturer som schema,
arbetslag, tjänstefördelning, elevvårdskonferenser, kvalitetssäkring, - skydda från
störningar
Utvecklingsorganisation: utvecklingslogik som ställer krav på nyskapande,
variation som grund till lärande, leda det gemensamma lärandet om undervisning
och lärande, arbetssätt och förhållningssätt i fokus, initialt kan man uppleva en
kompetensförlust,- problem och störningar som drivkraft för skolutveckling
Arbetsorganisationen behöver utformas så att den understödjer förverkligandet av
lärdomar som man gjort i utvecklingsorgansiationen.
8. Pedagogisk helhetsidé
Hur man på bästa sätt bidrar till barns lärande och utveckling
•Beskriver sambandet mellan hur man arbetar och vad man vill uppnå.
•Utgör förbindelselänken mellan uppdraget och hanteringen av
vardagshändelser.
•Ligger till grund för utformningen av arbetsorganisation samt utgör
utgångspunkt för lärprocesser i utvecklingsorganisationen.
9.
10. Det omedvetna vardagslärandet behöver
kompletteras med ett medvetet och systematiskt
lärande utifrån ett tillförlitligt underlag där man även
intresserar sig för det som utmanar det egna
tänkandet. Medveten kunskapsbildning innebär
att bråka med sitt eget tänkande och sin egen förståelse.
- Scherp
11. Helen Timperley – kunskapsbildande cykel
Vilka kunskaper och
förmågor behöver
eleverna utveckla?
Vilka förmågor behöver
vi lärare utveckla för att
tillgodose elevernas
behov
Fördjupa de
professionella
förmågorna
Aktiviteter i
klassrummet för ett
förändrat lärande
Utvärdera hur de nya
metoderna utvecklat
elevens lärande
12. Frågans karaktär avgör
Mobilens vara eller inte vara...
Symtombehandling vs bakomliggande
orsaker?
Kortsiktigt vs långsiktigt eller parallellt?
13. Lärgrupper respektive arbetslag
Inte på samma konferens!
Arbetslag: planeringen av görandet (arbetsorganiation)
Lärgrupper: kollegialt lärande (utvecklingsorganisation)
Arbetslagsledare vs lärgruppsledare - olika uppdrag
Tydligast förbättringar av elevresultat sker på skolor där lärarna beforskar och lär av och i sin egen
vardagsverksamhet och att man förstår kopplingen mellan arbetssätt och kvaliteten i barnens
kunskapsbildning. (Timperley - bottom up)
14. Uppgift
Dags att skatta er själva. Var befinner ni er på er skola utifrån Scherps tankar?
Helhetsidé
Arbetsorganisation
Utvecklingsorganisation
Rita “er karta” och beskriv ert nuläge
använd blädderblock och post it.
15. Redovisa era tankar
Ni skall använda en teknik som heter One-Shot Video
Syftet är att verbalisera sina tankar i en 1 minut lång
kameraåkning där man fokuserar på sin idé, problemen
som man vill lösa och processen fram mot en konkret
lösning.
Mycket handlar om att klä sina tankar i ord och beskriva
stegen framåt. Använd en platta eller en smart telefon.
https://www.tii.se/one-shot-video
17. Tvärgrupper
Vilka effekter kan du se på din skola bland personalen? Bland eleverna?
· Exempel på när arbetet fungerar/när det inte fungerar; både yttre som inre förutsättningar.
· Förväntningar och farhågor inför höstens fortsatta arbete i lärgrupper.
Vad vet vi från Borås?
http://padlet.com/Ulrik_Fostvedt/larledare8mar2
http://padlet.com/Ulrik_Fostvedt/larledare8mar1
18. Flerspråksenheten
Thorild Narmin Kalkali, Dusanka Beslic, Atieh Bolourian, Abedqader Chammaleh,
Sandbacka Halimeh Tarchahani, Avan Mirza, Aida Topalovic, Aisha Jabarkhel, Akif Özyildirim,
Fontin Naser Bajrami, Bandaree Hagel,
Ytterby Hussein Khoder, Steven Beck
Kastellegård Tamadir Jallal, Phakhanan Panno
Munkegärde Sausan Rooke,
Olseröd/Klöverbacken Wana Baker, Lia Huerta
Kode/Tunge Sandra Rutkauskiene
Vid eventuell frånvaro maila enhetschef för stödenheten: annika.holm.eriksson@kungalv.se