5. Dagens klimatpolitik
» Kyoto
» Ger ett kvantitativt beting (-8%, EU15) till
» EU
» Som fördelar del av bördan (+4%) till
» Sverige
5
6. Klimatpolitik post 2012
» Globalt osäkert (Bali / Köpenhamn)
» EU
» -20% GHG 2020
» -30% om andra industriländer förbinder sig
till jämförbara reduktioner
» Sverige
» Klimatberedningen; -38%
6
7. Kvantitativ målformulering
» Den totala utsläppsmängden är given
» Viss flexibilitet finns via IET, JI och CDM
» Nyttan av utsläppsminskningar i t.ex.
transportsektorn blir:
» att slippa åtgärder utanför sektorn
» Dock inte någon klimateffekt
7
8. Kostnadseffektivitet
» Nå givet mål till lägsta möjliga kostnad
» Sista enheten ”rening” ska kosta lika
mycket (lika marginalkostnader)
» Nås enklast med ekonomiska styrmedel
» Förutsätter lika marginalnytta
8
10. Ger ineffektiv bördefördelning
» Transport bär ”för stor” del av bördan
» Samma effekt till lägre kostnad om, t.ex.,
industrin minskar utsläpp mer
» ”Flytta” 1 tons minskning;
» Kostnadsökning för industri ~200 kr
» Kostnadsminskning för transport 1010 kr
10
11. Potentiella motiveringar
» Fiskalt motiverad CO2-skatt
» Kolläckage
» Omvandlingstryck / ”dynamisk
kostnadseffektivitet”
» Synergieffekter etc.
» Inte ökat transportarbete per se
11
12. Ett problem, ett styrmedel
» Till exempel:
» Om vi har en CO2-skatt på bränsle
» Använd inte CO2-differentierad
fordonsskatt
» Fler styrmedel ger
» Samma effekt till högre kostnad eller
» Ingen ytterligare styrning
12
13. När använda fler styrmedel
» Det kan finnas mer än ett problem
» T.ex.
» Osäkerheter och/eller informationsbrister
» Andra externa effekter (t.ex. över tid)
» Kollektiva nyttigheter (t.ex. via
innovationer)
13
14. Budskap
» Använd generella, flexibla styrmedel
» Lita på marknadsmekanismerna
» Det kan finnas skäl för avsteg
» Men less is more!
14