I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Mina meddelanden är en gemensam tjänst som gör att du kan ta emot och samla din myndighetspost digitalt. Det finns en statlig digital brevlåda, men också två privata brevlådor. Skatteverket berättar mer om hur samarbetet mellan privat sektor kan stärkas i framtiden när gemensamma tjänster tas fram.
En presentation av Rutger Langland, Skatteverket
Rekommendation för enhetlig och etisk användning av mätare av funktionsförmåg...THL
Rekommendationen stöder användningen av de mätare av funktionsförmågan som bedömts i TOIMIA.
Rekommendationen är också avsedd för användningen av mätare av funktionsförmågan som inte har bedömts i
TOIMIA. Den här rekommendationen fokuserar på användningen av mätare av funktionsförmågan som används
vid bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och på utnyttjandet av mätningsresultaten.
Rekommendationen ska tillämpas som en del av klientarbetet och ledningen av det när tjänster inom det sociala
områdets olika delområden ordnas och produceras.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Mina meddelanden är en gemensam tjänst som gör att du kan ta emot och samla din myndighetspost digitalt. Det finns en statlig digital brevlåda, men också två privata brevlådor. Skatteverket berättar mer om hur samarbetet mellan privat sektor kan stärkas i framtiden när gemensamma tjänster tas fram.
En presentation av Rutger Langland, Skatteverket
Rekommendation för enhetlig och etisk användning av mätare av funktionsförmåg...THL
Rekommendationen stöder användningen av de mätare av funktionsförmågan som bedömts i TOIMIA.
Rekommendationen är också avsedd för användningen av mätare av funktionsförmågan som inte har bedömts i
TOIMIA. Den här rekommendationen fokuserar på användningen av mätare av funktionsförmågan som används
vid bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och på utnyttjandet av mätningsresultaten.
Rekommendationen ska tillämpas som en del av klientarbetet och ledningen av det när tjänster inom det sociala
områdets olika delområden ordnas och produceras.
Syftet med lagstiftningsreformen är framför allt att förbättra service som tillhandahålls hemma och boendeservice enligt socialvårdslagen. För socialvårdslagens del gäller reformen utöver äldre personer även andra klienter inom socialvården. Reformen träder i huvudsak i kraft samtidigt som strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, det vill säga den 1 januari 2023.
Genom reformen ändras socialvårdslagen och äldreomsorgslagen. Till följd av dessa ändringar medför reformen även tekniska ändringar i klientavgiftslagen och i lagen om privat socialservice.
Lainsäädäntöuudistuksessa parannetaan erityisesti sosiaalihuoltolain kotiin annettavia palveluja ja asumispalveluja. Sosiaalihuoltolain osalta uudistus koskee iäkkäiden lisäksi myös muita sosiaalihuollon asiakkaita. Uudistus tulee pääsääntöisesti voimaan 1.1.2023 yhtä aikaa sosiaali- ja terveyspalveluiden järjestämisen rakenneuudistuksen kanssa.
Uudistuksella muutetaan sosiaalihuoltolakia ja vanhuspalvelulakia. Muutosten johdosta uudistuksessa tehdään myös teknisiä muutoksia asiakasmaksulakiin ja yksityisistä sosiaalipalveluista annettuun lakiin.
Diaesitykseen on päivitetty 16.12.22 ohjeistus yhteisöllisen asumisen ja ympärivuorokautisen palveluasumisen toteuttamisesta samassa rakennuskokonaisuudessa.
More from Sosiaali- ja terveysministeriö / yleiset (20)
2. 8.3.20182
I nuläget är det
kommunerna som
ordnar de offentliga
social- och
hälsovårdstjänsterna.
Den 1 januari 2020
överförs ansvaret för
att ordna tjänsterna
till 18 nya landskap.
3. 8.3.20183
Kunden får större
möjlighet att välja
var han eller hon får
social- och
hälsovård. Kunden
kan välja en
offentlig eller privat
producent inom de
tjänster som
omfattas av
valfriheten.
7. -
• Social- och hälsocentralerna inleder sin
verksamhet den 1 januari 2021.
• Invånaren kan välja en offentlig eller privat
social- och hälsocentral. Invånaren har
möjlighet att göra detta val fr.o.m. den 1
oktober 2020. Valet är bindande för ett
halvt år framåt.
• Om invånaren inte själv väljer social- och
hälsocentral, registreras han eller hon som
kund hos affärsverkets social- och
hälsocentral. Kunden kan dock byta social-
och hälsocentral om han eller hon så vill.
• Om invånaren inte har valt social- och
hälsocentral före ingången av 2023, blir han
eller hon kund hos den social- och
hälsocentral som är bäst tillgänglig.
Val av social- och
hälsocentral
8.3.20187
8. -
• Rådgivning och handledning i hälsofrågor och
inom socialvården
• Allmänläkare och andra yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården sköter i
omfattande utsträckning
• Remiss till laboratorium och bilddiagnostiska
undersökningar
• Remiss till specialiserad sjukvård
• Mottagningar och konsultationer inom vissa
medicinska specialiteter
Social- och
hälsocentralernas
tjänster
8.3.20188
9. - 8.3.20189
Socialvården har en
viktig roll i att
identifiera kunder
som behöver mycket
tjänster, samordna
tjänsterna och
följa upp
verkningsfullheten.
10. • Landskapet ska tillhandahålla
socialvårdskompetens hos social- och
hälsocentralerna enligt behov.
• Då kan man tillsammans göra en
bedömning av kundens servicebehov och
en kundplan som täcker alla tjänster.
• I samarbetet mellan social- och
hälsocentralen och affärsverket kan man
också utnyttja digitala tjänster vid
bedömningen av servicebehovet.
Affärsverkets
socialservice vid social-
och hälsocentralerna
8.3.201810
11. • Affärsverket producerar de tjänster som erbjuds
vid landskapets egna social- och hälsocentraler
och tandkliniker.
• Affärsverket producerar också bl.a. socialservice,
specialiserad sjukvård, rådgivningsbyråtjänster
samt skol- och studerandehälsovård.
• Kunden kan välja ett landskaps affärsverk och
någon av dess tjänsteenheter var som helst i
Finland. Tjänsteenheterna kan vara t.ex. sjukhus
och socialstationer.
• Landskapets affärsverk bedömer för sin del
kundens servicebehov och gör vid behov upp en
kundplan.
• Kunden kan beviljas en kundsedel eller en
personlig budget för att skaffa de tjänster han
eller hon behöver från privata
tjänsteproducenter.
Tjänster som
tillhandahålls av
landskapens affärsverk
8.3.201811
12. 8.3.201812
Socialvården är en
bro till kommunerna
• Socialvårdens verksamhet och flera av dess
tjänster har en nära koppling till kommunala
tjänster, såsom småbarnspedagogiken och
skolan. Det måste säkerställas att kontakten
mellan dem fungerar smidigt.
• Socialvården har en viktig roll i tryggandet av
kommuninvånarnas välfärd.
• Att kommunernas och landskapets tjänster är
förenliga och samverkande är till
kommuninvånarnas fördel.
13. -8.3.201813
• Tandklinikerna inleder sin verksamhet den
1 januari 2022.
• Invånaren kan välja en offentlig eller privat
mun- och tandvårdsenhet. Invånaren har
möjlighet att göra detta val fr.o.m. den 1
oktober 2021. Valet är bindande för ett halvt
år framåt.
• Om en invånare inte väljer en tandklinik,
sparas hans eller hennes uppgifter i
landskapets affärsverks uppgifter, men han
eller hon registreras inte som kund hos någon
tandklinik.
• Om kunden inte har valt tandklinik före den 1
januari 2024, får han eller hon från ingången
av 2024 mun- och tandvårdstjänster vid den
tandklinik som är bäst tillgänglig.
Val av tandklinik
14. 8.3.201814
• Hälsorådgivning, förebyggande av mun- och
tandsjukdomar, rådgivning och
hälsoundersökningar.
• Undersökning av mun och tänder, bedömning
av vårdbehovet, symtomatisk behandling av
mun- och tandsjukdomar samt tandprotetiska
åtgärder. Korrigerande och kirurgisk mun- och
tandvård, behandling av tandköttssjukdomar
och tandinfektioner.
• Bilddiagnostiska tjänster, tandläkarintyg och
tandläkarutlåtanden.
• Alla tandkliniker har samma tjänster och
avgifter.
• Mun- och tandvårdsenheten svarar alltid för
kundens tjänster som helhet, även när den
anlitar underleverantörer i fråga om vissa
tjänster.
Tandvårdens tjänster
15. -
Rätten att välja affärsverk och dess
tjänsteenhet omfattar inte:
- skolhälsovården och
studerandehälsovården
- barnskyddet.
Valfriheten
omfattar inte
8.3.201815
16. 8.3.201816
Kunden kan få en
kundsedel eller
en personlig
budget av
landskapets
affärsverk för att
skaffa en tjänst
från en privat
producent.
17. Kundsedel
• Med kundsedeln kan man av en privat tjänsteproducent skaffa
sådana tjänster som anges i lag och som landskapet har beslutat
att kundsedlar kan användas för.
• Först gör landskapets affärsverk en bedömning av kundens
servicebehov.
• Kunden kan välja en tjänsteproducent från vilket landskap som
helst så länge som producenten är godkänd av något landskap.
• Den avgift som kunden betalar är lika stor för lika tjänster, och
den tas ut av landskapet, inte av tjänsteproducenten.
• Landskapets affärsverk svarar för kundens tjänster som helhet
samt för tjänsternas kvalitet och kostnader.
• Kundsedeln tas i bruk i fråga om tjänster som anges i lag och
andra tjänster som landskapet beslutar att kundsedel kan
användas för (t.ex. hemservice, hemvård, boendeservice, social
rehabilitering).
• Om kunden inte vill ha en kundsedel, får han eller hon tjänsterna
vid affärsverket eller på något annat sätt som köpt tjänst.
8.3.201817
18. Individuella tjänster enligt en personlig
budget
• Budgeten får användas för sådana tjänster som anges i
kundplanen och inom ramen för det innehåll som anges i
planen. Kunden kan själv besluta varifrån han eller hon
skaffar tjänsterna och hurdan hjälp eller hurdant stöd som
hjälper just honom eller henne på bästa sätt.
• Landskapet är skyldigt att ta i bruk en personlig budget för
kunder inom äldreomsorgen och funktionshinderservicen
som har ett långvarigt och omfattande behov av hjälp och
som antingen själva eller med stöd klarar av att planera
och skaffa sina egna tjänster.
• Landskapet betalar ersättningar enligt den personliga
budgeten direkt till tjänsteproducenten. Inga pengar förs
alltså över till kundens konto.
8.3.201818
Med en personlig budget kan man välja en organisation eller ett företag som
tjänsteproducent och inverka på innehållet i tjänsterna.
19. Ur kundernas synvinkel förblir många saker
och tjänster precis som förr.
• Om man inte vet vem man ska
kontakta, kan man alltid ringa till social-
och hälsocentralen.
• Brådskande vård ges vid
jourmottagningar på samma sätt som
tidigare.
• Företagshälsovård och privata social-
och hälsovårdstjänster kommer att
finnas också i fortsättningen.
• Landskapet ser till att det finns social-
och hälsovårdstjänster även i
glesbygden.
Valfriheten ändrar
inte allt
8.3.201819
20. Små producenter
• En social- och hälsocentral kan komplettera sin egen tjänsteproduktion genom att
köpa tjänster av små företag.
• Företag kan driva en social- och hälsocentral även genom samarbetsavtal eller ett
gemensamt företag (t.ex. ett andelslag).
• Små företag och mikroföretag har goda förutsättningar att vara producenter av
kundsedelstjänster och tjänster som tillhandahålls enligt en personlig budget.
• Även landskapets affärsverk kan sköta en del av sin tjänsteproduktion genom att
köpa tjänster av företag.
• Små företag och mikroföretag har även i fortsättningen möjlighet att producera
stödtjänster (t.ex. städning, bespisning) för de tjänsteproducenter som är
verksamma i landskapet.
8.3.201820
21. Offentliga och privata tjänsteproducenters
jämförbarhet
Man har strävat efter att reglera jämförbarheten bl.a. på följande sätt:
• Utgångspunkten är att både offentliga och privata producenter har samma uppgifter.
• Lika villkor, som det beslutas om i ett förvaltningsbeslut. Villkoren ska vara enhetliga (42 §)
samt jämlika och förenliga med proportionalitetsprincipen.
• Lika ersättningsgrunder.
• Prissättningen av interna tjänster som säljs av landskapets affärsverk till en social- och
hälsocentral och servicecentrens tjänster ska vara marknadsmässig.
• Både offentliga och privata producenter ska iaktta de allmänna förvaltningslagarna.
• Direktvalstjänsterna ska särredovisas i bokföringen eller också måste det inrättas ett eller
flera separata affärsverk för dem.
• Alla producenter av direktvalstjänster har samma skyldigheter.
• Både offentliga och privata producenter har samma straffrättsliga tjänste- och
skadeståndsansvar.
8.3.201821
22. Kundavgifterna ses över
• Storleken på kundavgifterna bestäms i lag. En lagreform
är under beredning.
• Grunderna för avgifterna inom social- och hälsovården
förenhetligas.
• Även i fortsättningen ska det finnas ett föreskrivet
maximibelopp för avgifterna. Ingen ska få en oskälig
avgiftsbörda.
• Inom ramen för lagen kan landskapen besluta om
avgifternas storlek, och avgifterna kan variera från
landskap till landskap.
8.3.201822