1. På jakt efter en
smartare välfärd
Per Mosseby & Åsa Zetterberg
2.
3. Ren fakta
• 89 procent av de äldre
med hemtjänst är nöjda
eller mycket nöjda
• Över 90 procent är
nöjda eller mycket
nöjda med sina barns
förskola
• Mycket eller ganska
stort förtroende för
vårdcentral har 63%,
för sjukhus 69%
• Barngruppernas storlek
har inte ökat, tvärtom
ökar andelen barn i
grupper med färre än
15 barn
• Man satsar mer än
någonsin på svensk
skola, och lärartätheten
har ökat med åtta
procent under 2000-
talet
4.
5.
6.
7.
8. Så…
• Mer resurser än någonsin satsas i reala termer på
välfärden inom vård, skola och omsorg
• Man är hyfsat nöjd med den välfärd som levereras
(framförallt med den kommunala ;)
• Nöjdheten minskar löpande inom skola, vård och
äldreomsorg
• De som jobbar inom området uppger att de mår
sämre och sämre för varje år sedan 2010
26. E-tjänster och appar – hur är läget i
kommunerna?
231 kommuner har besvarat hela eller
delar av enkäten (80 procent).
27.
28.
29.
30.
31. Kommunranking – e-tjänster och
appar
Sex kommuner toppar
rankingen: Göteborgs stad,
Helsingborg stad, Skellefteå
kommun, Stockholms stad,
Tyresö kommun och Umeå
kommun.
I de fyra högsta
rankingrupperna ingår 36
kommuner.
I de två lägsta
rankinggrupperna ingår 42
kommuner.
36. Sveriges historiska utveckling för e-förvaltning enligt
EU, FN och World Economic Forum
En tydligt vikande trend sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet
37. Sju livshändelser med Sveriges placering inom EU
Förlora och hitta arbete: 24 (33)
Starta företag: 10 (33)
Driva företag: 14 (33)
Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33)
Äga och köra bil: 3 (33)
Studera: 10 (33)
Flytta: 2 (33)
11
38. Tydliga utvecklingsområden - sammanfattning
att möta användarnas höga förväntningar
utveckla tjänster för sk one-stop shops och gemensamma digitala
möten
förbättra möjligheter att finansiera och utveckla gemensamma
satsningar
utveckla mjuk infrastruktur i form av informationsutbyte och
samverkande tjänster, single sign-on och EID
öka fokus på den lokala nivån
förstärka lednings- och styrningsförmågan
39.
40. Strategi och handlingsplan
Enklare vardag för privatpersoner
och företag.
Smartare och öppnare förvaltning
stödjer innovation och delaktighet.
Högre kvalitet och effektivitet i
verksamheten.
* Även regeringen och E-delegationen
har dessa mål
41. SKL inrättade 2013
Avdelning för digitalisering
VD
Håkan Sörman
Avd för
administration
Lena Dahl
VD-staben
Avd för juridik
Germund Persson
Avd för
arbetsgivarpolitik
Agneta Jöhnk
Avd för
vård och omsorg
Hans Karlsson
Avd för ekonomi och
styrning
Bettina Kashefi
Avd för
kommunikation
Monica Björklund Aksnes
Avd för tillväxt och
samhällsbyggnad
Gunilla Glasare
Avd för lärande och
arbetsmarknad
Per-Arne Andersson
Avd för digitalisering
Per Mosseby
42. Avdelningen för digitalisering
Center för eSamhället, SKL
Vård och
omsorg Skola och
lärande
Näringsliv
och arbete
Samhälls-
byggnad,
transporter
och miljö
Kultur, fritid
och besöks-
näring
Demokrati
och
delaktighet
Grundläggande strukturella förutsättningar (arkitektur, säkerhet, lagar)
Gemensamma funktioner och tjänster (mina meddelanden, mina fullmakter, e-arkiv)
43. Nyttan med digitalisering och
förändrade arbetssätt
Bättre hälsa och ökad
patientsäkerhet
Bättre lärande och ökad motivation
Drivkraft för innovation, tillväxt och
sysselsättning
Minskad energiförbrukning, olyckor
och trängsel
Utvecklad demokrati, dialog och
tillit
Bättre service, minskad byråkrati
och risk för fel
44. Medlemsförankring
• Politisk styrelse och beredningar
• CeSams strategiska ledningsgrupp
• Regionalt nätverk för e-samhället
• Regionalt nätverk e-hälsosamordnare
• Arkitekturnätverk för digital samverkan
• Nätverk kring informationssäkerhet
• Nätverk kring e-arkiv
• Styr- och referensgrupper med stort
verksamhetskunnande
• SKL:s ordinarie chefs- och
tjänstemannaträffar
CeSams strategiska ledningsgrupp:
Anders Mellberg, Malmö
Martin Andreae, Södertälje
Anna-Lena Cederström, Region
Blekinge
Catrin Ditz, Uppsala
Anders Carstorp, Stockholm
Helena Mehner, Göteborg
Göran Persson, Karlshamn
Kristina Sundin Jonsson, Skellefteå
Annika Wennerblom, Trollhättan
45. SKL driver på, stödjer&
samordnar
medlemmarna för att
ta vara på
digitaliseringens
möjligheter
Intressebevakning
&
opinionsbildning
Kompetens-
utveckling,
vägledning
&
stöd
Konferenser
&
forum
Standardisering
och riktlinjer
Gemensamma krav
&
upphandling
Gemensamma
lösningar
46. Samverkan kommunal sektor
Gemensamma krav och lösningar
Sektorsgemensamma
behov i utvecklingen av
e-samhället
Framtagande av
gemensamma
kravspecifikationer
Upphandling (ramavtal
och olika leverantörer)
Förvaltning
kravspecifikation och
avtal
Upphandling/utveckling
/adoption av gemensam
lösning
Leverans, drift och
förvaltning av
gemensam lösning
Behov: Gemensam kravspecifikation och ramavtal (t.ex. e-arkiv)
Förslag: Särskild satsning inom SKL på gemensamma kravspecifikationer
Behov: Gemensam lösning (t.ex. ekonomiskt bistånd)
Förslag: Ny funktion ”inom SKL” med inriktning mot digitala lösningar
47. Gemensamma kravspecifikationer
Det är svårt att göra bra upphandlingar av IT-stöd
Behovet av gemensamma kravspecifikationer är stort
Positivt att en neutral part håller i taktpinnarna
Kommuner måste samverka bättre
(Undersökningen bestod i 17 djupintervjuer med personer som arbetar med en kommuns it-
stöd eller som regional e-samordnare, dessutom workshops och analys).
48. ”Problemet är att upphandlingar kostar; det är stora kostnader och
mycket jobb som krävs för att få till verkligt bra kravspecifikationer,
som i sin tur tar med alla aspekter i beräkningarna, inklusive
informationssäkerhet och integrationer. Det blir därför oftast enklare
och billigare att bara förlänga avtalen med sina befintliga partners.”
49. Pågående och kommande krav-arbete
Pågående:
System för
skoladministration
BBIC,
socialtjänsten
Krav på v-system
kring mina
meddelanden
Lokalbokning
Informations-
säkerhetskrav
Förstudie/i
startgroparna:
Socialtjänsten
Verksamt.se/företags
service
Krav på uttag från v-
system till e-arkiv
Continua, hälsodata,
hem-monitorering
50.
51.
52. McKinsey & Company | 52
I ett längre perspektiv väntas digitala tjänster behövas för en
majoritet av SKLs medlemmars verksamhet för att bäst
tillgodose invånarnas behov och stödja verksamheten
Kommun
Landsting
Kommuner &
Landsting
Myndigheter
Invånarbehov
Verksamhetsbehov
Nationell strategi
Övriga intressenter
Bostäder
Förskola
Grundskola
Gymnasie-
skola
Räddnings-
tjänst
Bibliotek
Renhållning
Social
omsorg
Hälso- &
Sjukvård
Tandvård
Byggfrågor
Miljö- och
hälsoskydd
Lokaltrafik
Vatten och
avlopp
53. LastModified12/22/201412:16PMW.EuropeStandardTimePrinted12/1/20144:27PMW.EuropeStandardTime
McKinsey & Company |
ARBETSMATERIAL
53
Störst behov av gemensam digitalisering finns främst i att skapa
förutsättningar t.ex riktlinjer och gemensamma standarder
KÄLLA: Styrdokument, intervjuer, case exempel
Högre
Medel
Lägre
Skola och
utbildning
Social omsorg
Miljö- och
hälsoskydd
Bostäder
Plan och
byggfrågor
Räddningstjänst
Civilt försvar
Renhållning och
avfallshantering
Vatten och avlopp
Biblioteks-
verksamhet
Kultur och fritid
Kollektivtrafik
Hälso- och
sjukvård
Tandvård
▪ Störst möjlighet att göra nytta inom
– Stora verksamhetsområden såsom
Skola och Hälso- &Sjukvård
– Områden som är starkt
sammankopplade t.ex Social
Omsorg och Hälso- & Sjukvård
– Områden där det finns liten lokal
variation, t.ex. byggfrågor som
styrs av lagar
▪ Behoven bygger både vad
verksamheten behöver, samt vad
invånare förväntar sig
54. Landstings och regioners ingång för information
och tjänster för invånare
• 2700 artiklar
• Nyhetsbrev
• Frågefunktion
• Hitta och
jämför vård
• E-tjänster
• Plattform för
nätbehandling
• Filmer
• M.m.
55. • 70 miljoner besök på webben under 2014
• Januari 2015 – 7,3 miljoner besök på en månad
• 5,5 miljoner telefonsamtal
• Inloggning med e-legitimation: Mina vårdkontakter har flest inloggningar
efter Skatteverket, FK och Arbetsförmedlingen
• Undersökningar visar att resurser frigörs i övriga delar av vården
– Frågetjänsten: hälften uppger att de skulle ha kontakta akuten eller vårdcentral
– Telefonitjänsten: en tredjedel uppger att de hade åkt till akuten om de inte fått hjälp via
telefon
56. McKinsey & Company |
Nationell tjänst för ekonomiskt bistånd
1.Handläggare vid socialnämnd ställer
fråga via sitt verksamhetssystem.
2.SSBTEK är en så kallad sammansatt
bastjänst, tar emot anropet och
vidareförmedlar till respektive ansluten
bastjänst genom teknisk bearbetning.
3.Respektive uppgiftslämnares bastjänst
svarar på ställd fråga och skickar sitt
svar till SSBTEK som sammanställer
inkomna svar i ett samlat svar som
vidareförmedlas till anropande part.
Även denna hantering sker genom
teknisk bearbetning.
57. Syftet med nationell digital tjänst för
ekonomiskt bistånd
Effektivisera handläggarnas arbete med att utreda ansökningar
om ekonomiskt bistånd genom att inrätta en digital tjänst som
samlat presenterar uppgifter från flera uppgiftslämnare
Möjliggöra enklare och säkrare hantering av uppgifter
Minska antalet felaktiga utbetalningar
Minska tiden för klienten att komma i egen försörjning
58. Nu kan jag ägna
mer tid till råd
och stöd
Röster från handläggare för
ekonomiskt bistånd
Nu får jag svar
från samtliga på
några sekunder.
Tidigare kunde
jag hamna på
plats 185 i
telefonkön till en
myndighet
Ibland hände det
att jag inte vågad
boka återbesök
eftersom jag inte
visste om jag
skulle få fram alla
kontrolluppgifter
Funktionen är mycket
tidsbesparande. Tidigare
har vi haft Lefi Online
samt CSN fråga, men nu
kan vi ju fråga på allt det
övriga i tjänsten.
Vi ställer frågorna från vårt
verksamhetssystem och sedan får vi direkt
svaren som sedan integreras i
verksamhetssystemet vilket är en mycket stor
förbättring.
.
59. Nyföretagare
Skatteverket
Bolagsverket
PolisenAnsökan om
begagnande av
allmän platsmark
Bolagsregistrering
Registrering för
F-skatt
Anmälan om
preliminär
självdeklaration
Anmälan om
kassaregister
Kommun
Bygglovkontor
Miljökontor
Enhet för alkohol,
spel och tobak
Räddningstjänst
Ansökan om
bygglov, skyltlov,
marklov,
rivningslov
Livsmedels-
anmälan
Ansökan om
serveringstillstånd
Systematiskt
brandskyddsarbete
Ansökan om
hantering av
brandfarlig vara
VA-bolag
Godkänd
fettavskiljare
Registrering som
arbetsgivare
Ansökan om spel
och tobak
LänsstyrelseMark- och miljödomstol
Stadsbyggnad
Ändra/upprätta
detaljplan
Miljötillstånd
Sakägare
Överklaganden
Anmälan om
miljöfarlig
verksamhet
Arbets-förmedlingen
Aktivitetsstöd
Företags-rådgivare
Finansiärer
(t ex Banker/Almi)
Näringslivskontor
Råd och service
Råd och service
Finansiering
Tillväxtverket
Rådgivning och
information
Stöd (t ex regionalt
stöd)
Boverket
Köpa/exploatera
kommunal mark
Föreskrifter
Dispens
strandskydd
Exploatering
Upprätta
bygghandlingar
Medgivanden
Energimyndigheten
Information
Bidrag energi-
besparande
åtgärder
Tillstånd för
värmepump
Information
Energirådgivare
Rådgivning
Anslutningsavgifter
Elnätleverantör Elleverantör
Infrastruktur
(Fiber/Kabel-TV)
Skanova Arkitekter Byggentreprenör
Byggnads-kalkyl
Upprätta ritningar
och
bygghandlingar
Anslutning
telekom
ElavtalAnslutning elnät
Kvalitetsansvarig
Uppförande
Kontroll och
översyn
Remisser
PRV
Ansökan om skydd
för varumärke,
design och patent
PRIVATA AKTÖRER
KOMMUNER
CENTRALAMYNDIGHETER
CENTRALA MYNDIGHETER
60. Restaurangföretagare
Skatteverket
Bolagsverket
Polisen
Kommun
Anmälan av
fett-
avskiljare
Ansökan om
hantering av
brandfarlig
vara
Systematiskt
brand-
skydds-
arbete
Ansökan om
tobak och
spel
Livsmedels-
anmälan
Ansökan om
serveringstill
stånd
Ansökan om
begagnande
av allmän
platsmark
Bolags-
registrering
Anmälan om
kassa-
register
Anmälan om
preliminär
själv-
deklaration
Registrering
som
arbetsgivare
Räddningstjänst
Enheten för
alkohol,
tobak & spel
Miljökontor
Bygglovkontor
VA-enhet
Registrering
för
F-skatt
Ansökan om
bygglov,
skyltlov
61. Tillståndsguiden
Sveriges första interaktiva,
webbaserade guide för tillstånd som
förenklar för företagare.
Guide som visar vägen
till den information som
företagare behöver.
Guider som hjälper
företagare att komma
igång, eller vidare,
med sin verksamhet.
62. Företagarnas problem: Starta företag
• Ett navigationsproblem
Vilka tillstånd krävs? Vilka aktörer?
• Ett koordinationsproblem
I vilken ordning ska ärendena initieras?
• Ett informationsproblem
Vilka krav ställs och hur söker man?
• Ett uppgiftskravsproblem
Vilka uppgifter behöver myndigheterna?
• Ett redundansproblem
Samma uppgifter till flera myndigheter
• Ett transaktionsproblem
Avsaknad av elektroniska verktyg för att lämna uppgifter
• Ett transparensproblem
Hur fortlöper de olika ärendena?
64. Mina meddelanden i Sverige
Mina meddelanden startade 2011
Fram till Kivras anslutning i mars 2015 fanns
115 000 anslutna användare
Efter fyra år finns idag ca 200 000 anslutna (2%)
Vanligaste försändelsetypen RUT- och ROT-avdrag
samt viss information från Transportstyrelsen
Brevlådeoperatörer får inte betalt
65. ”Mina meddelanden” i Danmark
Danmark har offentlig digital post som en del
av borger.dk
Bredare funktionalitet: tvåvägskommunikation, filer
Anslutningsgraden omkring 90% av invånarna
Lag om obligatorium för företag nov 2013, invånare
nov 2014
Stor omställning för enskild kommun och myndighet)
Färsk invånarundersökning: 76% tycker det är
positivt, 15% neutrala, 9% negativa
Lanserar nästa år ”2.0” med stora förbättringar
66. Svensk e-legitimation - problem
Svensk e-legitimations avgränsningar
- Får endast användas av offentlig sektor och ej privata
utförare
- Lösningen inte lämplig användas för e-legitimation i
tjänsten
Bankerna har inte anslutit sig
Bankerna vill bara leverera till sina kunder
Teknikval med begränsningar
67. Vägen framåt
Regeringskansliet har påbörjat ett arbete med en målbild
för svensk e-legitimation 2025 som ska kunna lösa de
identifierade problemen
MSB:s analys av informationssäkerheten i svensk e-
legitimation visade på brister som man arbetar med att
åtgärda
Bankerna har ännu inte anslutit sig vilket påverkar
tidsplanen. Arbete pågår med att ta fram en
övergångslösning som kan presenteras innan sommaren
68. Uppgiftslämnarbördan
Begränsad återanvändning
Öppna data
Varje år lägger landets kommuner ca 800 000 timmar på att lämna uppgifter
till statistikinsamlingar från nationell nivå,
det motsvarar ca 400 årsarbetare.
En otidsenlig hantering där digitaliseringens
möjligheter inte tas tillvara
70. Skolans digitalisering
Bra tillgång till datorer, medelmåttig
användning.
Drygt 250 kommuner har gjort
satsningar på 1 dator per elev.
77 % av grundskollärarna har en egen
dator eller surfplatta, 98% av
gymnasielärarna har en egen dator
eller surfplatta.
4 % av läromedelsinköpen är digitala.
Ca 50 % av lärarana anser sig behöva
ytterligare kompetensutveckling.
It-pedagogikens fördelar för lärande
bekräftas.
75. McKinsey & Company | 75
Stat
SKL
Nationell
gruppering
Kommun/Landsting
Regional samverkan
Enskilda huvudmän
(Landsting/Region, Kommun)
▪ Politisk styrning
▪ Strategiskt och policyskapande, t.ex. Nationell IT-strategi,
Lagar och regler kring informationshantering
▪ Leda och stödja strategiskt arbete för medlemmar
▪ Starkt behov av samordning tvärs kommuner, landsting och
regioner t.ex. gemensam arkitektur och gränssnitt
▪ Länk mellan nivåer vid utveckling mellan statlig myndighet och
kommun t.ex. som vid utveckling av ”Ekonomiskt bistånd”
▪ Lokal politisk styrning och strategi
▪ Starkt behov av unik lokal anpassning och/eller kommun-
specifik information som ej delas med andra t.ex. applikation
för att hantera köer till förskola i enskild kommun
▪ Huvudmän med gemensamma behov kan hitta en lösning
som ger ökad effektivitet/bättre kvalitet än om det gjorts var
för sig t.ex.. En portal för inloggning, där resp.
huvudman fyller på lokal information
▪ Starkt behov av samordning och/eller ökad nytta av
samordning tvärs landsting eller kommuner t.ex. Ensa
informationssystem för ökad rörlighet för patienter
Exempel på roll & ansvar
76. McKinsey & Company | 76
SKLs framtida roll inom delade digitala lösningar
SKLs roll
Samordning
▪ Identifiera behov samordna
utveckling
▪ Stödja lokal och regional
samverkan
▪ Identifiera existerande lösningar
Standardisering
▪ Hjälpa till att utveckla
standarder, certifiering
▪ Ta fram kravspecifikationer
▪ ”Sälj in” gemensamma
lösningar
Stödja utveckling
▪ Samarbete/Lobbying mot
statliga organ för att driva den
digitala utvecklingen
▪ Driva projekt där det ej finns en
fungerande marknad / öppna
upp för marknadsaktörer
Exempel på ansvar
▪ Standarder & struktur
– Tjänstegränssnitt
– Riktlinjer för gemensam
informationshantering
– Grundläggande
infrastruktur (t.ex. Nationell
tjänsteplattform)
▪ Gemensam
kravspecifikation som kan
användas som grund när
enskilda huvudmän
upphandlar
▪ Länk till stat, underlätta
samarbete såsom tex under
utvecklande av Ekonomiskt
bistånd
▪ Lösningar ingen annan kan
erbjuda Utveckla lösningar
där det ej finns en fungerande
marknad
Förutsättningar
▪ Effektivt resursutnyttjande
om SKL driver
▪ Kräver kompetens tvärs
lokal och nationell nivå
▪ SKL har både process,
organisation och kompetens
som kan driva processen
Exempel vad SKL ej ska göra: utveckla applikationer som
redan finns på marknaden, ansvara för regionala
samarbeten
77. McKinsey & Company | 77
Det synliga värdet som skapas av nya digitala lösningar och arbetssätt
möjliggörs genom en gemensam grund att stå på
Regler, policy och arkitektur
Gemensamma processer och standarder for digitala
lösningar
Infrastruktur och informationsdelning
Gemensamma databaser och delade tekniska
tillgångar t ex datahallar och serverkapacitet
Gemensamma plattformar, t ex log in och
signatursystem, arkivering,
informationsutbyte, tjänsteplattformar osv
Arbete med att stödja utveckling nya
tjänster och applikationer, t ex sådant
som inte finns på marknaden
Tillhandahålla färdiga
applikationer och tjänster
Starkt behov av
gemensamma lösningar
och samordning
Mindre behov av
gemensamma lösningar
och samordning
Synlig och mätbart värde, t ex
▪ Bättre vårdresultat
▪ Kortare kötider
▪ Effektivare resurshantering
▪ Högre patientnöjdhet
Otydligt direkt värde,
förutsättningar för lösningar
högre upp i pyramiden
Ökandebehovavsamordning
Ökandesynlighetochmätbarhetavnyttan
Visst mätbart värde , t ex sparade
kostnader för gemensam drift
De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt.
Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på).
Göteborg
EU-kommissionen, Digital by default or detour – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013
EU-kommissionen, Delivering the european advantage – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014
EU-kommissionen, Digital by default or detour – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013
EU-kommissionen, Delivering the european advantage – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014
UNPAN, UN Global E-government Survey 2014, United Nations, New York, 2014
WEF, Global Information Technology Report 2014, World Economic Forum, Geneva, 2014
WASEDA, IAC 10 th international e-government ranking 2014, WASEDA, Tokyo, 2014
Sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet kan en tydligt vikande trend urskiljas. Allt fler länder som satsar på e-förvaltning kommer ikapp eller går om Sverige. Detta innebär inte att Sverige blivit sämre på e-förvaltning utan att konkurrensen kring vad som är en bra e-förvaltning internationellt sett hårdnat. Att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter blir svårare och svårare ju fler länder som satsar fokuserat på digitalisering.
Enligt world economic forum rankas svenska individer som världsetta, Svenska företag på plats 3 och svensk offentlig sektor på plats 14.
62 % använder Internet varje dag 80 % av 16-35-åringarna
Högre förväntningar
Livscykel, genom livets alla skeden, kontakter med offentlig sektor. Kommunen – landstinget, skyltfönster, närmast medborgaren. Hur möter vi medborgaren och företagen på rätt sätt, hur tillgodoser vi deras krav och behov? Måste utgå från medborgaren, som ofta har komplexa behov som involverar flera olika verksamheter, myndigheter, kommuner, länder m.m. – vilket kräver samverkan För att förenkla kontaktytan till offentlig sektor behöver e-tjänster vara lätta att hitta, användarvänliga, någorlunda likartade och i många fall samordnade. Ibland uppstår behov av kontakter med flera olika kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Exempelvis när en privatperson har arbete eller fritidshus i annan kommun än sin hemkommun eller erhåller vård i annat landsting. För en företagare kan det handla om att vara utförare till olika landsting eller att bedriva verksamhet i olika kommuner. Privatpersoner och företag ska inte behöva veta hur ansvaret mellan olika huvudmän ser ut eller bemötas på ett alltför olikartat sätt. Med rätt utformade e-tjänster kan och vill privatpersoner och företag göra en del av jobbet som idag belastar offentlig verksamhet.
Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. E-samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning.
Genom e-förvaltning bidrar kommunal sektor till e-samhället. E-förvaltning definieras som ”verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”. Initialt användes informationstekniken främst i rationaliseringssyfte för att förbättra den interna administrationen och minska dess kostnader. Med Internets intåg skapades möjligheter att underlätta kontakten med privatpersoner och företag. E-tjänster används idag för att erbjuda god service, öka kvalitet och effektivitet i verksamheter.
1. Enklare vardag för privatpersoner och företagÖkad efterfrågan på digitala tjänster,Fler använder internet, och mobiliteten går framåt med stormsteg, Större förvtningar på enklare kontaktvägar med offentlig sektor - den digital vägen som huvudkanal,Vi går mot ett allt större oberoende av tid och rum - lägre transkaktionskostnader.
2. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighetTillgänglighet till information främjar nya smartare tjänster,Möjligheter till öppna jämförelser ger incitament till förbättring,Långsiktig lagring av elektroniska handlingar ökar effektivitet och insyn,Återanvändbara lösningar och gemensamma initiativ är smart!
3. Högre kvalitet och effektivitet i verksamhetenSnabb teknisk och digital utveckling - vi behöver hänga med i utvecklingen med moderna arbetssätt,Samverkan är en förutsättning för att kunna utveckla verksamheten med hjälp av IT och digital teknik,Stor potential till effektivare administration,
Upp och stå
Under 1995–2005 stod IKT-sektorn och IKT-investeringar i hela den svenska ekonomin för 32 procent av produktivitetstillväxten. Tillväxtanalys visar att bidraget från IKT var ännu större under åren 2006–13, 42 procent av produktivitetstillväxten. Men den stora tillväxtpotentialen ligger i att hela näringslivet drar nytta av digitaliseringen.
Dessa personer har yrkesroller som innebär att de antingen arbetar med en kommuns IT-stöd eller att de samordnar e-förvaltningsarbetet inom en viss region, och som därför har viktiga insikter och åsikter angående exempelvis kommuners behov av gemensamma kravspecifikationer för upphandling av IT-stöd. Semi-strukturerade djupintervjuer ansågs för den här undersökningen vara en lämplig och effektiv metod, eftersom den möjliggör insamlandet av rik och detaljerad information om informanternas egna erfarenheter och uppfattningar. Sammantaget genomfördes 17 intervjuer, och intervjuerna pågick mellan 45 och 120 minuter. För att samla in kompletterande information initierades också diskussioner – dels under det regionala nätverket för e-samhället på SKL och dels under e-utvecklingforum i Region Västmanland – som fokuserade på behoven av gemensamma kravspecifikationer kopplat till olika verksamhetsområden.
AP
Den nyföretagare som ska starta ett företag behöver hantera ett mycket stort antal kontakter.
Denna bild, som visar den samverkan som en företagare behöver ta med olika offentliga och privata organisationer är mycket omfattande. Det är lätt att förstå att det är en process som uppfattas som svår, osäker och problematisk.
I figuren, som är svår att läsa, på grund av omfattningen har vi:
Till vänster finns de olika kommunala aktörerna. Det kan röra t ex bygglov, serveringstillstånd, livsmedelsanmälan och de aktörer som handlägger dessa tillstånd.
Ovan och till höger har vi de statliga myndigheterna som Skatteverket med olika tillstånd som ansökan om F-skatt, anmäla momsregistrering, anmäla arbetsgivarregistrering och anmäla kassaregister eller Bolagsverket med registrering av företaget.
I botten har vi de Privata aktörer eller offentligägda bolag som man kan behöva kontakta kring el, fiber, vatten och avlopp samt fettavskiljare.
Den känsla som det här för med sig är ofta en stor osäkerhet och oro kring om man har all information, tänkt på allt och vad som kan hända om man missat något. Det är inte enkelt och bakom bilden döljer sig ett antal olika problem som tynger medborgarna. Det handlar om..
AP
Stockholm
ingång - https://service.stockholm.se/Open/GuidingRoom/Pages/GuidingRoom.aspx?page=/Tillstandsguiden/Klickguide
Sigtuna:
http://www.sigtuna.se/sv/naringsliv/Foretag-stod-och-radgivning/Foretagarguiden/
Ekonomiskt Bistånd:
Svårt att lyfta fram någon speciell i så fall Norrköping som har jobbat bra internt med detta och har dessutom gjort nyttoberäkningar. Men det är ju inget som syns utåt.
AP
Traditionell myndighetskultur: Ansvaret på medborgaren
Ramavtal för porto för statliga myndigheter är värt 850 mkr/år
Förbättringar: större bifogade filer, e-postintegration, kommunikation mellan myndigheter
framtida vård kommer i allt större
utsträckning bedrivas i hemmet, där
patienten kommunicerar med och
hanteras av en vårdoperatör över
ett kommunikationsnätverk. Vård i
hemmet innebär en mängd
utmaningar som kräver
samverkan från flera
aktörer för att lyckas.
Bredbandsutvecklingen möjligör en övergång till digitala tjänster som kan förändra och utveckla vård och omsorg i hemmen.
Bild: Swedish ICT
Publicerade: 813
Användare: 2600
Registrerade kommuner har jag inte dagsfärsk siffra, men senaste är ca 200, varav ca 100 verkar jobba mer eller mindre aktivt.
Visionen för DELA är att fungera som ett stödjande, samordnande och standardiserande lobby- och samarbetsorgan för Sveriges kommuner, landsting och regioner inom området för gemensamma digitala lösningar