SHM utlyser statsunderstöd för kommuner, samkommuner och landskapet Åland för covid-19-kostnader som uppkommit 2021. Statsunderstödet utlyses under tiden 15.10.2021 – 12.11.2021.
SHM utlyser statsunderstöd för kommuner, samkommuner och landskapet Åland för covid-19-kostnader som uppkommit 2021. Statsunderstödet utlyses under tiden 15.10.2021 – 12.11.2021.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Äldre som behöver vård och omsorg ska få tydligare nationellt utformade garantier för vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Vi vill införa tre garantier:
1. Ut och gå-garanti. Rätt för den som bor på ett äldreboende att komma ut i friska luften varje dag. Samma rätt ska gälla för den som har hemtjänst och behöver hjälp för att komma ut.
2. Välja mat-garanti. Rätt för den som bor i äldreboende eller har hemtjänst att välja mellan olika maträtter.
3. Parboendegaranti. En parboendegaranti ska ge äldre par rätt att bo tillsammans, om de så vill, i ett äldreboende, även om deras vård- och omsorgsbehov skiljer sig åt.
Parboendegarantin ska regleras i lag. Ut och gå-garanti och välja mat-garanti samt andra mätbara och tydliga kvalitetskrav ska rymmas inom en nationell äldreomsorgsgaranti. Detta för att höja kvaliteten i äldreomsorgen och för att äldre ska veta vad de har rätt att förvänta sig. Vi vill satsa en miljard kronor för att garantierna ska bli verklighet. De kommuner som
ansluter sig till de nationellt utformade garantierna och i huvudsak lever upp till åtagandena gentemot de äldre i kommunen får del av dessa stimulanspengar. Om kommunen inte håller vad den lovar ska den äldre få ekonomisk kompensation, genom t.ex. genom nedsatt
äldreomsorgsavgift. Dessutom föreslår Folkpartiet liberalerna följande:
4. Det är dags att förändra synen på äldre. Vi vill förbjuda åldersdiskriminering inom alla
samhällsområden.
5. Äldres självbestämmande i vardagen ska öka. Vi vill öka skattereduktionen för hushållsnära tjänster för äldre över 80 år (RUT-avdrag).
6. Vi vill stoppa sjukvårdskarusellen för de mest sjuka äldre. De ska få särskild hjälp med att hitta fram i vården, och alla remisser, läkemedel och så vidare ska samordnas för dem.
7. Vi vill skapa möjligheter för vårdgivare att arbeta över kommun- och landstingsgränsen, så att de kan erbjuda äldre både sjukvård och hemtjänst samt äldreboenden i en och samma organisation.
8. Lagen ska skärpas så att alla äldre ska erbjudas valfrihet i äldreomsorgen.
9. Valfriheten i boendet måste öka. Folkpartiet anser att fler trygghetsboenden samt vård och omsorgsboenden behövs. Därför vill vi fortsätta ge statliga investeringsstöd till dessa
boenden.
10. Våld och övergrepp mot äldre är ett dolt och försummat problem. Vi vill ta fram en nationell handlingsplan för hur man kan förebygga våld mot äldre samt hjälpa dem som
utsatts.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Leif Nordqvist, Konkurrensverket, kommenterar ISF rapport 2017:16 Assistansmarknaden - lönsamhet och konkurrensförhållanden vid ISF:s frukostseminarium 19 december 2017.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Äldre som behöver vård och omsorg ska få tydligare nationellt utformade garantier för vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Vi vill införa tre garantier:
1. Ut och gå-garanti. Rätt för den som bor på ett äldreboende att komma ut i friska luften varje dag. Samma rätt ska gälla för den som har hemtjänst och behöver hjälp för att komma ut.
2. Välja mat-garanti. Rätt för den som bor i äldreboende eller har hemtjänst att välja mellan olika maträtter.
3. Parboendegaranti. En parboendegaranti ska ge äldre par rätt att bo tillsammans, om de så vill, i ett äldreboende, även om deras vård- och omsorgsbehov skiljer sig åt.
Parboendegarantin ska regleras i lag. Ut och gå-garanti och välja mat-garanti samt andra mätbara och tydliga kvalitetskrav ska rymmas inom en nationell äldreomsorgsgaranti. Detta för att höja kvaliteten i äldreomsorgen och för att äldre ska veta vad de har rätt att förvänta sig. Vi vill satsa en miljard kronor för att garantierna ska bli verklighet. De kommuner som
ansluter sig till de nationellt utformade garantierna och i huvudsak lever upp till åtagandena gentemot de äldre i kommunen får del av dessa stimulanspengar. Om kommunen inte håller vad den lovar ska den äldre få ekonomisk kompensation, genom t.ex. genom nedsatt
äldreomsorgsavgift. Dessutom föreslår Folkpartiet liberalerna följande:
4. Det är dags att förändra synen på äldre. Vi vill förbjuda åldersdiskriminering inom alla
samhällsområden.
5. Äldres självbestämmande i vardagen ska öka. Vi vill öka skattereduktionen för hushållsnära tjänster för äldre över 80 år (RUT-avdrag).
6. Vi vill stoppa sjukvårdskarusellen för de mest sjuka äldre. De ska få särskild hjälp med att hitta fram i vården, och alla remisser, läkemedel och så vidare ska samordnas för dem.
7. Vi vill skapa möjligheter för vårdgivare att arbeta över kommun- och landstingsgränsen, så att de kan erbjuda äldre både sjukvård och hemtjänst samt äldreboenden i en och samma organisation.
8. Lagen ska skärpas så att alla äldre ska erbjudas valfrihet i äldreomsorgen.
9. Valfriheten i boendet måste öka. Folkpartiet anser att fler trygghetsboenden samt vård och omsorgsboenden behövs. Därför vill vi fortsätta ge statliga investeringsstöd till dessa
boenden.
10. Våld och övergrepp mot äldre är ett dolt och försummat problem. Vi vill ta fram en nationell handlingsplan för hur man kan förebygga våld mot äldre samt hjälpa dem som
utsatts.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Leif Nordqvist, Konkurrensverket, kommenterar ISF rapport 2017:16 Assistansmarknaden - lönsamhet och konkurrensförhållanden vid ISF:s frukostseminarium 19 december 2017.
Syftet med lagstiftningsreformen är framför allt att förbättra service som tillhandahålls hemma och boendeservice enligt socialvårdslagen. För socialvårdslagens del gäller reformen utöver äldre personer även andra klienter inom socialvården. Reformen träder i huvudsak i kraft samtidigt som strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, det vill säga den 1 januari 2023.
Genom reformen ändras socialvårdslagen och äldreomsorgslagen. Till följd av dessa ändringar medför reformen även tekniska ändringar i klientavgiftslagen och i lagen om privat socialservice.
Lainsäädäntöuudistuksessa parannetaan erityisesti sosiaalihuoltolain kotiin annettavia palveluja ja asumispalveluja. Sosiaalihuoltolain osalta uudistus koskee iäkkäiden lisäksi myös muita sosiaalihuollon asiakkaita. Uudistus tulee pääsääntöisesti voimaan 1.1.2023 yhtä aikaa sosiaali- ja terveyspalveluiden järjestämisen rakenneuudistuksen kanssa.
Uudistuksella muutetaan sosiaalihuoltolakia ja vanhuspalvelulakia. Muutosten johdosta uudistuksessa tehdään myös teknisiä muutoksia asiakasmaksulakiin ja yksityisistä sosiaalipalveluista annettuun lakiin.
Diaesitykseen on päivitetty 16.12.22 ohjeistus yhteisöllisen asumisen ja ympärivuorokautisen palveluasumisen toteuttamisesta samassa rakennuskokonaisuudessa.
More from Sosiaali- ja terveysministeriö / yleiset (20)
Regeringens proposition om valfrihet inom social- och hälsovården, presentationsgrafik om valfriheten ur kundens synvinkel 9.5.2017
1. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården1
Vad innebär
valfriheten för
mig?
Regeringens propositon om valfrihet i
vården
9.5.2017
2. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården2
Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget.
Målet är att valfriheten ska ge snabbare tillgång till vård och att
kunden ska ha större möjligheter att inverka på sina tjänster.
• I fortsättningen har du större frihet att välja vem som
producerar dina hälso och sjukvårdstjänster.
• Av social- och hälsocentralerna och mun- och tandklinikerna
kan du välja vilken du vill. De kan vara offentligt eller privat
ägda. De erbjuder tjänster som är offentligt finansierade.
• Kundavgiften är densamma för samma tjänst, oberoende av
vilken tjänsteproducent som anlitas.
• I nödsituationer ringer du till 112 eller åker till närmaste
jourmottagning, precis som tidigare.
Den utvidgade valfriheten är en del av social- och
hälsovårdsreformen.
Valfriheten i korthet
4. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården4
Social- och hälsocentraler och tandkliniker
• Du kan välja en social- och hälsocentral och en
tandklinik. Du förbinder dig att vara kund där i
ett år framåt.
• Vid social- och hälsocentralen kan du besöka
läkare och skötare samt få handledning och
rådgivning av en yrkesutbildad person inom
social- och hälsovården samt kortvarig
socialservice. Landskapet kan besluta att
överföra även rådgivningsbyråtjänster till social-
och hälsocentralerna.
• Social- och hälsocentralen eller tandkliniken kan
ge dig en kundsedel med vilken du kan skaffa
enskilda tjänster hos andra privata producenter
(t.ex. fysioterapi, tandreglering).
5. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården5
• Landskapets affärsverk tillhandahåller de tjänster
som du inte kan få hos social- och hälsocentralerna
eller tandklinikerna (jour och största delen av den
specialiserade sjukvården och socialservicen)
• Du kan välja bland alla verksamhetsställen i hela
landet. Verksamhetsställen som drivs av landskapens
affärsverk är t.ex. sjukhus och socialstationer.
• Vid behov bedömer landskapets affärsverk ditt
servicebehov och gör upp en kundplan tillsammans
med dig.
• Du har rätt att få en kundsedel eller en personlig
budget som du kan använda för att skaffa de tjänster
som du behöver från privata tjänsteproducenter.
Tjänster som tillhandahålls
av landskapens affärsverk
6. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården6
Vad är en kundsedel?
Social- och hälsocentralen, tandkliniken eller landskapets affärsverk kan bevilja dig en
kundsedel. Med kundsedeln kan du hos en privat tjänsteproducent få en viss tjänst eller
tjänster till ett visst värde.
• Om du vill kan du få en kundsedel för att skaffa en enskild tjänst
hos en annan tjänsteproducent, även om social- och
hälsocentralen eller tandkliniken själv producerar den tjänsten.
• Du kan också beviljas en kundsedel av landskapets affärsverk. Du
kan använda den för att skaffa en enskild tjänst eller för att
genomföra din kundplan när det gäller tjänster för vilka
landskapet har beslutat att använda kundsedlar.
• Du kan välja en registrerad tjänsteproducent var som helst i
Finland. Kundavgifterna är lika för lika tjänster.
• Social- och hälsocentralen, tandkliniken eller landskapets
affärsverk ansvarar för dina tjänster som helhet samt för deras
kvalitet och kostnader även när du använder kundsedel.
7. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården7
Individuella tjänster enligt en personlig budget
• Landskapet är skyldigt att ta i bruk en personlig budget för
kunder inom äldreomsorgen och funktionshinderservicen som
har ett långvarigt och omfattande behov av hjälp och som
antingen själva eller med stöd klarar av att planera sin egen
tjänstehelhet.
• När det gäller tjänster som ingår i kundplanen kan du själv
besluta varifrån du skaffar tjänsterna och hurdan hjälp eller
hurdant stöd som hjälper just dig på bästa sätt.
• Inom ramen för den personliga budgeten kan du välja tjänster
som produceras av privata företag eller aktörer inom tredje
sektorn.
• Landskapet betalar ersättningen enligt den personliga
budgeten direkt till tjänsteproducenten. Den personliga
budgeten innebär alltså inte att några pengar förs över till ditt
bankkonto.
8. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården8
• När det gäller icke brådskande tjänster
kan du framföra önskemål om vilken
personal (en person eller en
multiprofessionell grupp) du vill ska
utföra tjänsterna.
• Önskemålet uppfylls i den mån det är
möjligt.
• I tjänsterna eftersträvas kontinuitet så
att du inte ständigt ska behöva träffa
ny personal i samma ärende.
• I synnerhet för dem som har ett
långvarigt behov av vård eller tjänster
är det viktigt med kontinuitet i
vårdrelationerna.
• Väntetiderna kan vara längre till
personal som många kunder önskar
träffa.
Kunden kan framföra
önskemål om vilken
personal som ger vården
10. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården10
Du får hjälp med att välja tjänster
• Nättjänster, kundrådgivare och
servicehandledare handleder och
ger dig stöd i valet av lämpliga
tjänster.
• Om du inte själv vill välja tjänst
(social- och hälsocentral eller
tandklinik), hänvisar landskapet
dig till den tjänst som du har
lättast att nå.
12. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården12
Även om valfriheten och social- och
hälsovårdsreformen ändrar på förvaltning och
lagar i Finland, är det ur din synvinkel många
saker och tjänster som förblir som förr.
• Om du inte vet vem du ska kontakta, kan
du alltid ringa till social- och
hälsocentralen.
• Tillgången till social- och
hälsovårdstjänster säkerställs även i
fortsättningen: landskapet ansvarar för att
det finns social- och hälsovårdstjänster
även i sådana områden där det inte annars
uppstår något tjänsteutbud.
• Brådskande vård ges vid jourmottagningar
på samma sätt som tidigare.
• Företagshälsovård och privata social- och
hälsovårdstjänster kommer det också att
finnas i fortsättningen.
Valfriheten ändrar inte allt
13. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården13
• Landskapet ska se till att du har tillgång till
tillräcklig information för att kunna välja
producent inom social- och hälsovården.
• Landskapet ska i en nättjänst informera om
tjänsteproducenterna och om tillgången till
och kvaliteten på tjänsterna.
• Social- och hälsocentralerna, tandklinikerna,
producenterna av kundsedelstjänster och
producenterna av tjänster som tillhandahålls
enligt en personlig budget informerar i
nättjänsten om sina tjänster, sitt kundantal
och sina väntetider.
• Tjänsteproducenterna ska också lämna
information om bl.a. sina inkomster, betalda
skatter, vinster, förluster och ledningens löner
samt om hur de har uppfyllt sitt
samhällsansvar.
• Tjänsteproducenterna omfattas av
offentlighetslagen.
Kunden får information om
tjänsterna
15. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården15
Valfriheten ökas stegvis
• I vissa landskap kan verksamheten inledas vid social- och hälsocentraler
enligt valfrihetsmodellen och personliga budgetar införas genom
pilotprojekt redan i år.
• Avsikten är att valfrihetslagen ska träda i kraft vid ingången av 2019. Då
får kunden möjlighet att välja tandklinik, och kundsedlar och personlig
budget tas också i bruk.
• De landskap som inte deltar i pilotprojekten inleder social- och
hälsocentralernas grundläggande verksamhet senast den 1 juli 2019.
• Genom ett särskilt undantagslov kan ett landskap inleda verksamheten
vid social- och hälsocentralerna lite senare, senast vid ingången av 2021.
• I alla landskap ska social- och hälsocentralerna ha fullständigt
tjänsteutbud senast den 1 januari 2023.
2017
2023
2019
18. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården18
Exempel: Behov av brådskande vård
Du gör en bedömning av vårdbehovet på social- och
hälsocentralens webbsida.
Via den digitala tjänsten får du anvisningar för hur du kan vårda
ditt barn hemma.
Du kan också åka till social- och hälsocentralen. Du har för ditt
barn valt en tjänsteproducent som också har kvällsmottagning.
Om kriterierna för brådskande vård uppfylls, kan du också åka
direkt till en jourmottagning.
Det är kväll och mitt barn har feber och väldigt ont i
öronen. Vad ska jag göra?
19. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården19
Du kan via en chat diskutera med social- och hälsocentralens
servicerådgivare, som råder dig att boka tid till en läkare och läsa
egenvårdsanvisningarna.
Social- och hälsocentralens läkare beviljar en kundsedel till
fysioterapi.
På nätet kan du välja en fysioterapeut bland de fysioterapeuter
som är registrerade tjänsteproducenter. Du besöker
fysioterapeuten och får anvisningar för hur du kan sköta din rygg
hemma.
Exempel: Social- och hälsocentral och kundsedel
Jag är en IT-expert som har ständigt ont i ryggen.
Vad ska jag göra?
20. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården20
Exempel: Kundsedel och val av sjukhus
Du får en tid till en läkare vid social- och hälsocentralen, eftersom egenvårdsanvisningar
inte har hjälpt. På basis av undersökningar och vårdrekommendationer bedöms det att du
behöver operation. Din läkare skriver en remiss.
Du väljer vårdenhet för specialiserad sjukvård. Den remitterande läkaren berättar för dig
vilka vårdenheter du kan välja mellan. Du kan välja vårdenhet bland de sjukhus där
höftoperationer utförs.
Efter operationen får du anvisningar från sjukhuset för rehabiliteringen. Utifrån din
funktionsförmåga görs en bedömning av om du utöver träning på egen hand behöver
ytterligare handledning i rehabiliteringen och var den kan fås. Beroende på din situation kan
ett alternativ vara att social- och hälsocentralen ger dig en kundsedel för fysioterapi.
Jag är en 67-årig pensionär. Jag har artros i min ena höft och
väldigt ont om nätterna. Vad ska jag göra?
21. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården21
Exempel: Användning av personlig budget
Kontakta först din social- och hälsocentral. Social- och hälsocentralen
hänvisar dig till landskapets affärsverk. Där görs en bedömning av ditt
servicebehov, och man gör upp en kundplan tillsammans med dig.
Utifrån kundplanen beviljas du en personlig budget. Du kan välja de
tjänster som passar dig bäst och de producenter du vill ska utföra
tjänsterna. Du kan till exempel välja hemservice. En expert på service
för äldre hjälper dig med planeringen och användningen av den
personliga budgeten.
Jag är en 72-årig man som bor på landsbygden. På grund av reumatism
har jag svårt att röra mig. Min fru hjälper mig, men hon verkar utmattad.
Vad kan jag göra?
22. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården22
Exempel: Val av tandklinik efter 1.1.2019
I november 2018 har landskapet informerat dig om möjligheten att välja
tandklinik. Om du gjorde ditt val då, kan du direkt ta kontakt med den tandklinik
du valde och som du alltså på nätet har anmält dig som kund till.
Om du inte har valt tandklinik ännu, kan du nu i en riksomfattande nättjänst se
igenom vilka alternativ det finns. En del av tandklinikerna ägs av landskap och
en del är privatägda. På nätet kan du anmäla dig som kund till vilken tandklinik
du vill. Du förbinder dig att vara klinikens kund i ett år.
Kontakta den tandklinik du har valt och boka en tid.
Jag är 40 år och min tand har spruckit. Senast jag besökte den
kommunala tandkliniken var för två år sedan. Hur ska jag göra nu?
23. -9.5.2017 Regeringens proposition om valfrihet i vården23
Exempel: Kundsedel inom tandvården
Du hör till skoltandvården och det landskap där du bor ansvarar för
din vård. På landskapets webbplats får din mamma information om
hur tandvården är organiserad och om vilket av landskapets
affärsverks verksamhetsställen ni kan åka till för en bedömning av
servicebehovet. Landskapets affärsverk kan producera tandvården
själv eller skaffa tandvårdstjänsterna från ett annat landskaps
affärsverk eller från privata tjänsteproducenter.
På basis av den bedömning av servicebehovet som landskapets
affärsverk har gjort upprättas en kundplan för tandreglering.
Landskapet har valt att bevilja kundsedlar för de tjänster som du
behöver. Din mamma kan välja en kundsedel åt dig, och sen kan ni
ta reda på vilket verksamhetsställe som finns nära er och var det är
de kortaste köerna till tandreglering.
Jag är en 10-årig skolelev och mina tänder är väldigt sneda. Min mamma är orolig för
mina tänder. Vad ska hon göra?
Kiitossivulla on valmiina verkko-osoite alueuudistus.fi + tilaa omille yhteystiedoille. Taustalle voi lisätä taustakuvan tai vaihtaa taustan väriä Hiiren oikea näppäin -> Muotoile tausta -kohdassa