Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.
Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.
Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.
Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.
Governo Nätverksträff Digidels partners 20111201Digidel 2013
Governo som studerat nyttan av digital delaktighet utifrån ett producentperspektiv inom fyra olika branscher. Idag får vi höra lite mer om de drivkrafter som finns för telekombranschen och kommuner att arbeta för digital delaktighet.
När vi går från analoga kunder till digitalt delaktiga, vad innebär det för affärsverksamheten?
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Ett åtagande från Centerpartiets kommun- och landstingspolitiker inför valet 2010. Ett åtagande att driva och prioritera ett antal frågor inom huvudområdena; Jobb och företagande, Miljö och klimat, Välfärd, Öppenhet och demokrati.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Kilsved strategi
OH-bilder som visades av Sara Karlsson, riksdagsledamot (s) och ordförande i Migrationspolitiska s-föreningen vid frukostmöte med S-2000 den 27 oktober 2017
Governo Nätverksträff Digidels partners 20111201Digidel 2013
Governo som studerat nyttan av digital delaktighet utifrån ett producentperspektiv inom fyra olika branscher. Idag får vi höra lite mer om de drivkrafter som finns för telekombranschen och kommuner att arbeta för digital delaktighet.
När vi går från analoga kunder till digitalt delaktiga, vad innebär det för affärsverksamheten?
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Här får man väga in att LOV trädde i kraft så sent som 2009, och att flertalet kommuner som tillämpar den rapporterar att man i samband med införandet vidtog särskilda insatser just för att säkerställa kvaliteten i tjänsterna.
Ett åtagande från Centerpartiets kommun- och landstingspolitiker inför valet 2010. Ett åtagande att driva och prioritera ett antal frågor inom huvudområdena; Jobb och företagande, Miljö och klimat, Välfärd, Öppenhet och demokrati.
I Göteborg tillämpar vi inte Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten, utan har i egen regi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande.
När det gäller vilka tjänster som kommunen ska utföra i egen regi, och vilka man med fördel kan lägga ut på uppdrag till andra aktörer, så tycker vi socialdemokrater att man ska se pragmatiskt på frågan utifrån vad man kan bedöma är bäst ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Den för oss viktiga värderingsbaserade principfrågan är att välfärdstjänster ska finansieras solidariskt och vara tillgängliga för alla på lika villkor, inte om staden utför dem själv eller ger någon annan aktör uppdrag att göra det.
Inom exempelvis Vuxenutbildningen i Göteborg lägger vi ut det mesta på upphandling. Det är till fördel för medborgarna, som därigenom får tillgång till en omfattande bredd i kursutbud och utbildningsformer, vilket staden inte skulle klara på egen hand. Genom att vi upphandlar verksamheten får vi också en större möjligheter att flexibelt anpassa utbudet efter medborgarnas förändrade behov och önskemål än om vi drivit den i egen fast organisation.
När det gäller hemtjänsten är det annorlunda. Det är en mer homogen verksamhet och det finns inte samma fördel av att ha många utförare med olika specialiteter som inom vuxenutbildningen. Forskningen har visat att för dem som har hemtjänst är det viktigare att ha inflytande över hur tjänsterna utförs, än vem som ska göra dem (Edebalk och Svensson 2005, Löfström 2007).
I stället för LOV har vi infört Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten. Det handlar just om att brukarna ska ha möjlighet att bestämma från dag till dag vad man vill ha hjälp med. Man ska kunna säga att i dag tycker jag inte att det behöver städas, men krukväxterna skulle må bra av att skötas. Eller att jag i stället vill ha hjälp med att komma ut i parken en stund.
Parallellt med detta har vi satsat på utbildningsinsatser för personalen genom att införa en kompetensstege, och vi arbetar systematiskt med att minska deltider och timanställningar, vilket vi ser som en fråga om att främja både goda anställningsvillkor och hög kvalitet i verksamheten.
I Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för hemtjänsten får den högre betyg av brukarna i Göteborg än exempelvis i Stockholm där man tillämpar LOV.
Det gäller generellt att brukarna i kommuner med LOV (68 stycken) inte är mer nöjda med hemtjänsten än i kommuner som bedriver den i egen regi (222 stycken). Tvärt om är det genomsnittliga betyget i Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index snäppet lägre för kommuner med LOV, även om skillnaden inte är så stor med ett indexvärde på 76,1 jämfört med 76,4 för kommuner utan LOV.
Sara Karlsson: Migrationspolitikens utmaningar 27 okt 2017Kilsved strategi
OH-bilder som visades av Sara Karlsson, riksdagsledamot (s) och ordförande i Migrationspolitiska s-föreningen vid frukostmöte med S-2000 den 27 oktober 2017
Petros Gougoulakis är docent på Stockholms universitet och forskar om folkbildningens pedagogik. Han gav vid möte med S-2000 den 25 april 2014 en personlig bild av dragkampen om folkbildningen - den fria bildningens glädje mot kraven på kontroll, mätningar och redovisningar. Han synade även regeringens proposition om folkbildningen.
Erik Åsbrinks bilder: "Dags för en ny skattereform!" Kilsved strategi
S 2000 anordnade den 26 mars ett samtal om behovet av en skattereform. I samtalet deltog Erik Åsbrink, Gabriel Wikström (ordförande SSU), Dany Kessel (tankesmedjan Katalys) samt Irene Wennemo. Här är de bilder som visades av Erik Åsbrink
Kan man bygga fler bostader om ingen vill betala?Kilsved strategi
Lennart Weiss, Kommersiell direktör på byggföretaget Weidekke AB, medverkade vid frukostmöte med S-2000 och ABF Stockholm den 15 november 2013. Rubriken för mötet var: "Kan man bygga bostäder om ingen vill betala?"
Martin Lindblom, f d chefredaktör vid LO-tidningen, medverkade vid frukostmöte om energipolitiken den 8 november 2013. Mötet arrangerades av S-2000 i samarbete med ABF Stockholm.
The Work Programme is the UK government's policy for supporting unemployed individuals into work. It aims to increase flexibility, focus on results, and encourage partnership working between providers. There are 40 Work Programme contracts across 18 areas, delivered by 18 prime providers and over 800 subcontractors from private, public, and voluntary sectors. Providers are paid based on a payment by results model, receiving fees for attaching clients but only earning job outcome payments if the individual remains in work for 26 or 52 weeks. Payments are higher for harder to help groups and providers must beat a 'do nothing' outcome baseline to retain contracts.
3. Vad är vinst?
• Utdelning?
• Realisationsvinst – när företaget säljs?
• Kringgå vinstförbud genom försäkringar,
varumärkesavgifter, administrationsavgifter,
entreprenader, koncernbidrag
• Kringgå vinstförbud genom resultatlöner,
pensionspremier, pensionsålder, arvoden till
styrelsen, bostads- och bilförmåner, andra
tjänsteförmåner, betalda tjänstledigheter
4. SkatteFlykt
• Ska vi ställa högre krav på privata företag som är
verksamma inom välfärdssektorn?
• Än på andra privata företag?
• Än på Stockholms kommun? Stockholms stadshus
AB förmedlar obeskattade vinstmedel till Stockholms
stadsteater och snart även till Kulturhuset.
5. Hur många?
• Privata företag inom vård, skola och omsorg sysselsätter 200 000
personer
• 20 procent av alla anställda i välfärdstjänster arbetar i privata
företag
• Stora regionala skillnader
• 200 000 elever går i skolor som drivs av aktiebolag
• 25 procent av alla gymnasieelever går i friskolor, i Stockholm och
Göteborg 40 procent
• Högst andel privat i barn- och ungdomsvård, missbrukarvård och
personlig assistans
• Kommunal har 125 000 medlemmar i privata verksamheter
6. Historia
• 1955 – Sjukronorsreformen – privat vård till låg taxa
• 1994 – Husläkarreformen
• 1994 – Avgiftsfri skola och skolpeng
• 2006 – 2010
• Friskolor + 170 procent
• Vård och omsorg i privat regi + 60 procent
• Hälso- och sjukvård i privat regi + 44 procent
7. Historia 2
• LOV från 1 januari 2009 öppnade för privat
hemtjänst, stora skillnader mellan landets
kommuner
• Vårdvalsreformen – stora skillnader mellan
Stockholm och övriga landet
• 45 procent privata tandläkare, i Stockholm 60
procent
8. Ideologi
• Solidarisk finansiering via skatten
• Avgiftsfri skola, låga avgifter i barnomsorg, sjukvård,
högkostnadsskydd i sjukvård, tandvård och för mediciner
• Fördelning av insatser efter behov, vårdtyngd,
socioekonomiska faktorer etc
• Respekt för minoriteter, utsatta grupper
• Brukarinflytande – självförvaltning och egenmakt avvisat
• När vinstintressena kommer i konflikt med
samhällsnyttan
9. Information
• Meddelarfrihet i offentlig verksamhet
• Kollektivavtalsreglerad meddelarfrihet
• Rapportskyldighet enligt avtal
• Genomskådlig redovisning (Stefan Löfven 24 okt)
10. Brukarinflytande
• Rätt att välja bort
• Vem är verksamheten till för?
• Är jag en kostnad eller en intäkt när jag kommer in
genom dörren till vårdcentralen?
11. Entrén
• Kan kraven för etablering skärpas, när nya privata
företag vill arbeta inom välfärden?
• Kan vi ställa hårdare krav än idag?
• Är tillståndet för evigt eller tidsbegränsat? Sker
någon omprövning?
• Kan kraven höjas över tid?
12. uppföljning
• Krav på öppna jämförelser
• Ska vi stjärnmärka verksamheterna som
vägledning?
• Ska vi hota dem med sämst resultat att de inte får
förnyat kontrakt efter t ex tre år? (Australilsk modell)
13. Infrastruktur
• Vad innebär det om man avhänder sig
infrastrukturen?
• Är det viktigt att behålla lokaler och vissa inventarier
i offentlig ägo?
• Är det viktigt med gemensamma IT-system för
journaler i sjukvården och den sociala omsorgen?
14. Exit
• Bör man kasta ut de sämsta utförarna med jämna
mellanrum?
15. Politisk verklighet
• Socialdemokraterna har 34 procent i opinionsmätningarna –
inte egen majoritet
• Miljöpartiet värnar friskolorna
• Folkpartiet är oroliga för skillnader i skolresultaten
• Risk att man får betala skadestånd om man ska stänga ute
företag.
• Risk att man bara får stöd för att avveckla offentligt stöd till viss
del – att man får en återgång till avgiftsfinanseriade privata
verksamheter.
• Vi kan vara kritiska mot utvecklingen hittills, men vi måste
skapa en lösning som leder framåt och som kan få majoritet
16. En komplex fråga
• Problem: Privata företag som gör övervinster
samtidigt som de har kvalitetsproblem
• Inget stöd i förskningen för att privata företag
medför högre kvalitet.
• Kommunpolitikerna är ansvariga för när prise och
bemanningen satts lågt och företagen konkurrerar
om kvalitet
• Många olika problem att lösa – ödmjukhet inför
svårigheterna och sannolikt flera olika delar som
bidrar till en förbättring