Here are some additional common side effects of chemotherapy:
- Mucositis (inflammation and ulcers in the mouth and gastrointestinal tract)
- Dermatologic effects like rashes, dry skin, nail changes
- Hepatotoxicity and kidney toxicity with some agents
- Cardiotoxicity with agents like doxorubicin
- Secondary cancers and myelodysplasia due to mutagenic effects
- Infertility issues depending on the agents used
It's important for nurses to thoroughly assess for and manage side effects during chemotherapy treatment.
Here are some additional common side effects of chemotherapy:
- Mucositis (inflammation and ulcers in the mouth and gastrointestinal tract)
- Dermatologic effects like rashes, dry skin, nail changes
- Hepatotoxicity and kidney toxicity with some agents
- Cardiotoxicity with agents like doxorubicin
- Secondary cancers and myelodysplasia due to mutagenic effects
- Infertility issues depending on the agents used
It's important for nurses to thoroughly assess for and manage side effects during chemotherapy treatment.
Presskonferens 28 februari 2014
Moderaterna i Sörmlands landsting
Sanntingen om sjukvården. Alliansen och välfärden.
Fakta och statistik från riksdagens utredningstjänst om svensk hälso- och sjukvård.
Presskonferens 28 februari 2014
Moderaterna i Sörmlands landsting
Sanntingen om sjukvården. Alliansen och välfärden.
Fakta och statistik från riksdagens utredningstjänst om svensk hälso- och sjukvård.
2. Bakgrund om utredningen
• Utredningen tillsattes av regeringen den 24 mars 2011
• Till utredare utsågs Johan Assarsson, dåvarande
regiondirektör i Västra Götaland
• Utredningen tog namnet Patientmaktutredningen
3. Alliansens initiativ
• Den s k stopplagen (HSL) avskaffades 2007
• Lagen om valfrihetssystem, LOV (tillsattes mars 2007) 1/1 2009
• Lagen om vårdval (tillsattes juni 2007) 1/1 2010
• Lagen om vårdgaranti (1 juli 2010)
• Lagen om patientsäkerhet (tillsattes våren 2007) 1/1 2011
• Lagen om fast vårdkontakt
• Statens vård och omsorgsutredning (tillsattes januari 2011)
• Utredningen om rätt information (tillsattes december 2011)
• Öppna jämförelser, Nationell patientenkät (2009), Kvalitetsregister
• Myndigheten för vårdanalys (etablerades 2011), Ny tillsynsmyndighet
• Kömiljard (2009-13), Rehabgaranti, Sjukskrivningsmiljard
• Kunskapsstyrning; nationella riktlinjer, SBU
• Nationell vårdvalsamordnare, Äldresamordnare
• Nationell e-hälsa, Hälsokonto (från 2014), Mina vårdkontakter
4. Patientlagens funktion
• Föreslås utgöra ett komplement till hälso- och
sjukvårdslagen från 1983 (som då ersatte 1962 års
sjukvårdslag) för att samla patientens rättigheter
• Utredningen återkommer senast 30 juni 2013 med
förslag på revidering av hälso- och sjukvårdslagen
avseende sjukvårdens organisation
5. Patientlagens syfte
• Syftet med patientlagen är att stärka patientens ställning
och tydliggöra patientens möjlighet till inflytande
• Lagen ska främja patientens integritet,
självbestämmande och delaktighet.
• Idag svarar <70 % av patienterna att de är delaktiga
• Idag är patientens ställning svag och otydlig
6. Patientlagens innehåll
• Information
• Samtycke
• Delaktighet
• Val av behandlingsalternativ
• Förnyad medicinsk bedömning (second opinion)
• Fast vårdkontakt och individuell planering
• Tillgänglighet
• Val av utförare
• Personuppgifter och intyg
• Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
7. Största förändringarna - 1
• Rätt att välja all offentligt finansierad sjukvård
(primärvård och öppen specialistvård) i hela landet, även
den vård som utförs i privat regi.
• Hemlandstingets remissregler gäller, men däremot gäller
mottagarlandstingets praxis och prioriteringar. Resor och
merkostnader bekostas inte.
• Rätt att lista sig (primärvård) i annat landsting.
• Tydligare rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter
8. Största förändringarna - 2
• Skärpning av kravet på samtycke för att ge vård. Från
presumtivt antagande om samtycke till ”vård får inte ges
utan patientens samtycke”.
• Socialstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om
formerna för samtycke: skriftligt, muntligt
• Sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd
med patienten. Patientens medverkan ska utgå från
dennes önskemål och individuella förutsättningar.
9. Största förändringarna - 3
• Barn som särskild grupp förs in i lagstiftningen. Barnets
bästa ska beaktas där vård ges till barn. Barnets åsikt
ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes
ålder och mognad . Nu omnämns barn endast som
anhöriga.
• Enklare att kräva förnyad medicinsk bedömning (second
opinion) även utanför det egna landstinget.
• En nationell myndighet föreslås få ansvar för information
till allmänheten om patientens rättigheter.
10. Fördelar med förslaget
• Skriven för allmänheten. Mer pedagogisk och tillgänglig,
gör det möjligt för patienter att utkräva sina rättigheter.
• Oinskränkt rätt att söka vård i hela landet. Driver fram
bättre och mer tillgänglig specialistvård, även fler
alternativa utförare.
• Ger förutsättningar för personcentrerad vård
(”patientcentrerad”) och patientens delaktighet, vilket
leder till bättre kvalitet och mer effektiv vård
11. Kritik mot förslaget
• Av regeringens direktiv framgår att utredningen ”inte
[ska] innehålla utkrävbara rättigheter i (…) domstol”
• Patientens rättigheter föreslås inte vara utkrävbara, med
motivet att rättsväsendet inte är lämpad för medicinska
tvister samt att det kan vara kostnadsdrivande.
• Men utredningen föreslår inte att ”vården” i sig blir en
rättighet. De föreslagna rättigheterna rör omständigheter
runt vården. ”Hur” vården ges, inte ”att” vården ges.
• Rättigheterna skulle kunna vara utkrävbara i lokala
sanktionssystem, till exempel via patientnämnderna
12. Hur påverkar lagen Sörmland 1
• Rätten innebär att sörmlänningar kan söka all offentligt
finansierad vård, även privat utförd, i hela landet.
• Lagstadgad rätt att söka vård i andra landsting gör det
omöjligt att undanta vissa områden från det fria
vårdvalet, som majoriteten gjort med ortopedi (2008-11)
och onkologi (2009-12).
• Rätten driver fram ökad valfrihet inom öppen
specialistvård och kortare köer i Sörmland genom att
missnöjda patienter kan söka vård i Stockholm och
andra kringliggande landsting.
13. Hur påverkar lagen Sörmland 2
• Rätt att lista sig i annat landsting. Till exempel kan
invånare i Trosa lista sig på vårdcentral i Stockholm.
• Landstingen måste dock själva överenskomma hur
ersättningen ska utformas.
• Landsting får inte, som Stockholm gjort, prioritera sina
egna invånare. Det medicinska behovet ska styra.
14. Våra önskemål
• Lokala rättigheter finns idag, i olika former. Till exempel
slipper patienten att betala patientavgift om vården inte
ges inom vårdgarantin.
• De lokala rättigheterna borde samlas i ett beslut och det
borde framgå vad som händer om rättigheterna bryts.
• Patienten är fortfarande utlämnad till landstinget och
sjukvården. Behov av till exempel en patientombudsman
för att i praktiken och handgripligen utkräva rättigheter.