Session 7 Rolf Haraldsson

433 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Session 7 Rolf Haraldsson

  1. 1. 1 2015-01-29 Utredningsfokus 2021 kapacitet och effektivitet 2012 – 2021 • Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg • Järnväg delredovisad 30 september 2011 • Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen
  2. 2. 2 2015-01-29 Situationen i det svenska järnvägsnätet • Järnvägsnätet drabbas av stora förseningar och når inte upp till efterfrågad leveranskvalitet • Både infrastrukturhållare och järnvägsföretag har ansvar för detta • Trots ökade nivåerna på drift- och underhållsmedel har önskad kvalitetsnivå inte uppnåtts
  3. 3. 3 2015-01-29 Så löser vi järnvägens behov av ökad kapacitet 2012-21 • Delredovisad 30 september 2011 • Järnvägens robusthet återställs för högre punktlighet – genom ökat underhåll och reinvesteringar • Banavgifter återförs till underhåll och reinvestering • Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande • Vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds
  4. 4. Kapacitetsbrister väg Definieras som: Brister i framkomligheten på en väg, som gör att framkomligheten varaktigt inte är den som kan förväntas med hänsyn till vägens standard och trafikmängd. Trafikverket använder sig av etablerade modeller och verktyg för att identifiera sträckor och punkter med kapacitetsbrist.
  5. 5. Effektivitetsbrister väg Definieras som: En brist vars avhjälpande kan minska problemen med kapacitetsbrist. Effektivitetsbrister kan vara såväl av infrastrukturell som av annan art.
  6. 6. 6 2015-01-29 Kapacitetsbrister i storstad/ flöde/bärighet 2021 • Flödesbegränsningar – Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter – Flaskhalsar på grund av för få körfält vid ”normala” trafikförhållanden – Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten och incidenter – Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder – Brister på terminaler – Brister på bussterminaler – Brist på infartsparkeringar • Bärighetsbegränsningar – Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malm- transporter, på vissa storstadsleder, omlednings- möjligheter i storstad
  7. 7. 7 2015-01-29 Nuläge brister i vägsystemet • Trängsel längs Essingeleden • Trängsel vid infarter till Stockholm och Göteborg • Trängsel i nord-sydlig rikting i Stockholms innerstad • Begynnande trängsel vid andra större städer, t ex Malmö, Helsingborg, Jönköping och Örebro • Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring • Ökad efterfrågan på snabb kollektivtrafik • Ökad efterfrågan på bättre leveranssäkerhet för godstransporter
  8. 8. 8 2015-01-29 Bristanalys väg 2015 och 2021 • Fortsatt trängsel i storstadsområden, framför allt Stockholm och Göteborg • Vissa sträckor kring större städer åtgärdas, men trängsel problem kvarstår i exempelvis Jönköping och Örebro • Kapacitetsbrister vid anslutningar, trafikplatser och korsningar • Begynnande kapacitetsbrister på vissa vägsträckor • Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring • Trängsel i kollektivtrafiken medför onödigt långa restider på vissa sträckor in mot storstäderna • Bristande leveranssäkerhet för vissa godstransporter
  9. 9. Bärighetsprojekt för gruvnäringen Teckenförklaring: Acceptabelt Dåligt Bra Bergslagen Norrbotten BELAGD VÄG KÄLLA: Trafikverket; teamanalys 9
  10. 10. Situationen på vägnätet i Sverige är överlag god (1) ▪I större städer återfinns kapacitetsbrister framförallt under rusningstrafik, på landsbygden begränsas kapacitet på grund av bristande bärighet på delar av de utpekade viktiga näringslivsvägarna ▪Under de senaste åren har störningar i trafiken ökat, till stor del orsakat av dåliga vinterförhållanden, vilket har lett till en ökning av antal stopptimmar med cirka 50%
  11. 11. Situationen på vägnätet i Sverige är överlag god (2) ▪För att bibehålla dagens funktionalitet och optimera livscykelkostnader kommer ytterligare medel att krävas utöver plannivån ▪ Oavsett om medel tillförs utöver plannivå bör åtgärder omprioriteras så att största samhällsekonomiska nytta uppnås dvs. till högtrafikerat vägnät och av näringslivet utpekat vägnät ▪ Process och informationsåtgärder har identifierats t.ex. mer innovativa upphandlingar, bättre dimensionering av vägassistans ▪ Genomförandeplaner utarbetas
  12. 12. Ambitionsnivåer för funktionalitet i vägnätet Beskrivning ▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i NTP ▪ Åtgärder genomförs efter samma fördelningsprincip mellan vägtyper som beskrivet i nationella planen Kostnadsnivå Medelhög- trafikerade sträckor Total- kostnad ▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i NTP ▪ Åtgärder fokuseras på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder där högst samhällsnytta kan uppnås ▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder med utökade ramar utöver NTP ▪ Åtgärder genomförs för att – Optimera livscykelkostnaden tvärs teknikslag (underhålls-, och reinvesteringsåtgärder) – Uppnå största möjliga samhällsekonomiska effekt för trimningsåtgärder Större än dagens nivå Samma som dagens nivå Låg- trafikerade sträckor Hög- trafikerade sträckor Mindre än dagens nivå Åtgärder enligt NTP Omprioriteringar av åtgärder inom NTP med fokus på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder Utökade ramar utöver NTP för högsta möjliga samhällsnytta 1 2 3 12
  13. 13. Exempel kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder väg • Åtgärder enligt steg ett, två och tre i fyrstegsprincipen • Vägassistans och bättre incidentinformation • Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik • Mer effektiva hållplatser • Infartsparkeringar och bättre bytespunkter • Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution • Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc), rampstyrning • Reversibla körfält • Fler körfält på hårt belastade sträckor • Ökad bärighet och bredd på vägar med hög andel skogs- och malmtransporter
  14. 14. 14 2015-01-29 Bristanalys flyg 2021 • Arlandas utsläppstak beräknas överskridas 2013/2014. • Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån medges inte pga buller över Upplands Väsby 2018. Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under högtrafik. • Inflygningsvägen till Stockholm söder ifrån är kapacitetsmässigt ansträngd då flygplatserna Arlanda, Bromma, Skavsta, Norrköping och Linköping ligger i samma korridor.
  15. 15. 15 2015-01-29 Bristanalys sjöfart 2021 • Trollhätte kanal, kapacitetsbrist • Sandhamnsleden/Horsten, onödigt lång körväg. • Luleå, större fartyg tvingas lossa delar av lasten till andra fartyg pga farledens djup • Hargshamn, för att dra nytta av beslutat muddring krävs farledsåtgärder • Trelleborg, för att dra nytta av påbörjade kapacitetsåtgärder i hamnområdet, krävs även farledsåtgärder
  16. 16. 16 2015-01-29 Kommer att revideras Uppdatera utpekade väg och järnvägsnäten för gods. •Terminaler •Hamnar •Järnväg (Core) •Väg (Core)
  17. 17. 17 2015-01-29 Utredningsfokus 2022 - 2025 kapacitet och effektivitet - alla trafikslag • Fyra trafikslag • Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår • Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen) • Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg • Effektiva övergångar mellan trafikslagen • Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system • Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050
  18. 18. 18 2015-01-29 • Efterfrågade malmtransporter i Norrbottens län och Bergslagen klaras inte • Godstrafik längs E6 ökar kraftigt och medför trängsel och ökad olycksrisk om godståg måste ledas den längre vägen via Hässleholm • Svårt att klara efterfrågad godstrafik söder om Sundsvall • Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex Trelleborg,Luleå och Hargshamn • Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg-Göteborg/Malmö • Svårt att klara efterfrågade i godstransporter in mot centrala Stockholm Brister Godstrafik 2025
  19. 19. 19 2015-01-29 • Svårt att klara Arlandas utsläppstak med minskad biltrafik och mer kollektivtrafik • Trängsel och långa restider i de tunga snitten Nacka-Stockholm och Waxholm/Åkersberga-Täby- Stockholm • Svårt att klara efterfrågad pendling i Nyköping-Stockholm • Svårt att klara efterfrågad pendling från Kungsbacka, Alingsås och Borås in mot Göteborg • Svårt att klara efterfrågad pendling från Kristianstad och Helsingborg mot Lund och Malmö • Bristfällig kollektivtrafik till Landvetter och Skavsta • Restider och turutbud Stockholm-Göteborg/Malmö kommer att försämras p g a ökad godstrafik och ökad regional tågtrafik. Brister persontrafik 2025

×