Download to read offline
Kungälv
- 1. ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN! KUNGÄLV9 FEBRUARI 2012
- 2. MÅL MED FÖRMIDDAGEN 09.30-11.30 Presentation STEPS Vad är entreprenöriellt lärande? GY11 Forskning och lärande Kreativa övningar Bedömning för lärande Formativ och summativ bedömning
- 3. VAD ÄR ENTREPRENÖRIELLTLÄRANDE? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.
- 6. Arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten
- 7. GY11 SKOLANS VÄRDEGRUND OCHUPPDRAG ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.” (s.7, GY11)
- 8. ÖVNING Hur entreprenöriella ärni? Leta reda på en person som du inte känner så väl. Ta reda på vilken potential ni två har och vad ni skulle kunna skapa tillsammans. Ni får 2 minuter på er.
- 9. JOHN HATTIE Visible learning(Synligt Lärande) ”När eleven får tränas i att ta ett successesivt större ansvar för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli bättre, då blir det riktigt bra resultat"
- 10. Sammanlagt 138faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger. Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.
- 11. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVER Tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få engagerade elever. En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse för skolprestationerna är elevernas motivation (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av motivationsbegreppet som sådant, som alla andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar också att det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera dem.
- 13. FÖRSUMBARA EFFEKTER När detgäller betydelsen av kön (0.12) finns det jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen.
- 14. HATTIES SAMMANFATTNING KRINGSKOLAN De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever), och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan. Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering, nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum, åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser. Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers skolbyten.
- 15. FRAMGÅNGSRIKA REKTORER Demer specifika strategier som anges för framgångsrika rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering, koordinering och utvärdering av undervisningen. Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och användning av formativ och summativ återkoppling till lärarna.
- 16. FRAMGÅNGSRIKA LÄRARE Inom huvudkategorinläraren visar Hatties genomgång att gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken. Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen. Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande. Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.
- 18. FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING Formativundervisning Ger eleverna feedback sker i dialog med eleven utvecklar elevers strategiska problemlösningsförmåga undervisning med transparenta och tydliga mål
- 21. FUNDERINGAR KRING DETHÄR? Spontana reaktioner … På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat? Hur resonerar ni om sambandet mellan olika undervisningsstrategier och elevernas studieresultat? Finns det strukturer i er skola som hindrar er från att nå ”Utbildning av yppersta kvalitet?” Vad kan ni göra för att undanröja dessa hinder?
- 22. VAD FÖR SORTSUTMANINGAR FÅR ELEVERNA MÖTA I SKOLAN? Vem sätter begränsningarna? Hur får vi skolan att bli viktig och på riktigt? Hur kan eleven bli mer aktiv i sitt lärande? Varierad och jämställd undervisning!
- 23. BEDÖMNING FÖR LÄRANDE!(BFL) Hur kan läraren bli elev i sitt eget klassrum? Strategier för Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer Skapa synliga tecken på lärande Ge återkoppling som utvecklar lärandet Aktivera eleverna som resurser för varandra Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
- 25.
- 26. EXEMPEL PÅ REDSKAPI BFL Matrisskrivande där syftet i undervisningen är kopplat till bedömningen Arbeta med elevexempel Hitta medel för att ta reda på hur eleverna uppfattat undervisningens syfte. (exit tickets, trafikljusmetoden…osv) Metoder för att snabbt kontrollera om eleverna förstår viktiga nyckelmoment i undervisningen. Arbeta med frågor som stimulerar analys, syntes, jämförelse, klassifikation, induktion & deduktion och värderingar http://www.bedomningforlarande.se/
- 27. EXEMPEL PÅ STRATEGIER See three before me! Kamratrespons ”Two stars and a wish! ” Medbedömning, nyttja eleverna som en resurs Sociala medier Digitala verktyg, Todaysmeet, Wordle, Skype etc…
- 28.
- 29. ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDET OCH JÄMSTÄLLDHET Lilla Genushäftet 2.0 http://www.steps.nu/ Bedömning för lärande – Christian Lundahl Entreprenöriell pedagogik i skolan - Åsa Falk-Lundqvist mfl Den lärande hjärnan - Torkel Klingberg