1. Genus – ska vi
bry oss?
Nina Emilsson
UV4036
Perspektiv på lärande och estetiska lärprocesser
Litteratur: Connell & Pearse (2015). Om genus.
Göteborg: Daidalos
3. 10 RÅDTILL GIFTA
KVINNOR
I en amerikansk
hushållsbok från 60-talet
går det att läsa följande
råd till gifta kvinnor:
1 Ha middagen färdig. Planera ingredienserna redan kvällen före så att du är
säker på att rätten blir lyckad och att allt blir klart i tid tills din man kommer
hem.
2 Fräscha upp dig. Vila i 15 minuter så att du ser fräsch ut när du tar emot din
man. Förbättra din make-up och sätt upp håret med ett band.
3 Städa undan i huset. Ta en sista runda genom rummen och plocka undan
skolböcker, leksaker och papper. Torka av borden med en trasa.
4 Tänd en brasa i öppna spisen. När det är kallt under vintermånaderna bör
du tända en brasa, som din make kan koppla av framför.
5 Eliminera alla oljud. Vid din mans hemkomst ska tvättmaskinen och
dammsugaren vara avstängda. Säg till era barn att hålla sig tysta och lugna.
6 Ha ett vänligt bemötande. Ge din man ett stort leende och visa att du är
glad att se honom. Låt honom prata innan du gör det, för det han har att säga
är viktigare.
7 Låt kvällen bli hans. Klaga inte om han kommer hem sent eller äter middag
på restaurang utan dig. Försök istället förstå vilket pressat tidsschema han har.
8 Skapa en lugn atmosfär. Se till så att ert hem blir en bra plats för
avkoppling, så att din man får en chans att återhämta sig fysiskt och psykiskt.
9 Gör det bekvämt. Låt honom sjunka ner i en skön fåtölj eller lägga sig i
sovrummet. Ha en kall eller varm drink redo, rätta till hans kuddar och erbjud
dig att ta av honom skorna. Prata med mjuk och behaglig röst.
10 Var inte frågvis. Ställ inga frågor om vad han gjort under dagen. Kom ihåg att
han är husets herre och alltid gör sitt bästa för att vara rättvis och ärlig. Du har
inte rätt att ifrågasätta honom.
5. Historik: Sverige
1858 Ogift kvinna över 25 år kan bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon
åter omyndig.
1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder (dvs. utan domstolsbeslut).
1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.
1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
1921 Kvinnor kan rösta i riksdagsvalet (allmän rösträtt, 1919). En gift kvinna blir myndig
vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen likställs i den nya giftermålsbalken.
1950 båda föräldrarna blir förmyndare för barnet (barn utom äktenskapet ”finns inte”).
1951 en kvinna som gifter sig med en utländsk medborgare får behålla sitt svenska
medborgarskap.
1960 LO och SAF beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.
1965 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras.
1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs, skolan får ny läroplan, skolan ska
arbeta för jämställdhet
1991 Jämställdhetslag som siktar mot att främst förbättra kvinnors villkor i arbetslivet
2008 Diskrimineringslag införs
13. Connell & Pearse (2015)
pratar om den yttre
påverkan av genus –om
hur media är delaktiga i
att skapa och förtydliga
hur samhället ser på
könsroller och vad som
är manligt och kvinnligt
14. Att förstå hur GENUS fungerar….
• Vad som är lämpligt genusrelaterat beteende sprids ständigt – av
lagstiftare, präster, politiker, föräldrar, pedagoger, reklammakare,
programledare, detaljhandlare osv.
• Publika evenemang och galor är inte bara ett resultat av hur vi uppfattar
genusskillnader – de hjälper också till att skapa och bevara dessa
skillnader genom tydliga exempel på maskulinitet och femininitet.
• Att vara man eller kvinna är inte ett förutbestämt tillstånd – det är ett
tillstånd av aktiv konstruktion – ett blivande.
15. Kön kan beskrivas ur
olika perspektiv
(Diskrimineringslagen, 2008)
• Juridiskt kön (M och F i passet)
• Socialt (maskulint/feminint/genus) kön – könsidentitet och
könsuttryck
• Biologiskt kön – kön definierat utifrån de inre och yttre könsorgan,
kromosomer och hormoner
17. Ge exempel på könsstereotyper?
• Pojke - skriv ner stereotyper,
adjektiv och substantiv
• Flicka -skriv ner stereotyper,
adjektiv och substantiv
Stereotypisering - antagandet
att alla individer av en kategori
är i princip identiska med
varandra
18. Problemet är att vi delar upp beteende i maskulint och
feminint. Det är mänskliga beteende allihopa…
20. Snippa eller snopp?
• Att kategorisera människor utifrån
den binära könskategorin
(pojke/flicka) är det vi ofta gör när
vi möter en ny människa.
21. Girl toys vs boy toys: the experiment (3.25 min)
• https://www.youtube.com/watch?v=nWu44AqF0iI
• Filmen Girl toys vs boy toys: The experiment, har tagits fram av
brittiska BBC
22. Vad är genus?
• Från engelskans gender och en ordstam som betyder ”att
producera”
• Kön som social struktur, socialt och kulturellt konstruerat kön
• Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska
könet, har genus kommit att användas för att beskriva det
sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att
vara kvinna eller man
• Genus är social konstruerade könsnormer. Normer om kön är
skapade för att upprätthålla makt och hierarkier
• Det biologiska könet sorterar
• Det socialt och kulturellt skapade ”könet ” (genus) formar
23. Genus som process, som görande, som
omformuleras och förändras (Hirdman, 1988:50)
”Jag föreslår att vi med genus sätter namn
på den alltmer komplicerade kunskap vi
har om ”manligt” och ”kvinnligt”, vår allt
större förståelse av hur manligt och
kvinnligt ”görs” […] genus kan förstås som
föränderliga tankefigurer ”män” och
”kvinnor” (där den biologiska skillnaden
alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar
föreställningar och sociala praktiker, vilka
kan få till följd att också biologin kan
påverkas/ändras”.
27. Vem gör vad?Vad
är (o)möjligt?
Varför?
FILMTAJM:
https://youtu.be/G3Aweo-
74kY?si=Tf2YKuZO5rANdVwc
2:22 min
28. Genus som ett analytiskt begrepp
• Vi kan använda genus som ett
redskap för att plocka isär ord
som manlighet och kvinnlighet,
lägga det under luppen och
undra:
• Hur skulle en kvinna vara i
Sverige 1950? Hur skulle en man
vara i Sverige 1950?
• Hur ska en man vara 2023? Hur
ska en kvinna vara 2023?
29. Genussystemet:
ett av samhällets bärande maktsystem
Genussystemet upprätthålls av
två principer:
1. Segregeringsprincipen – kön
hålls isär
• män och kvinnor inte göra samma saker,
vara på samma sätt, kanske inte ens vara på
samma platser (tex. kvinnan i hemmet)
2) Hierarkiseringsprincipen -
man som norm för det mänskliga
Män är inte ett kön. De är människor.
”Det kom 30 000 till fotbollsmatchen”
Kvinnor är människor, som också är ett kön.
”10 000 kvinnor väntas till hantverksmässan”
Genusordningen har blivit basen för andra ordningar: sociala, ekonomiska, och politiska
30. Genussystem
som en
dynamisk
struktur
”En beteckning på ett
nätverk av processer,
fenomen, föreställningar och
förväntningar, vilka genom
sin interrelation ger upphov
till ett slags mönstereffekter
och regelbundenheter”
(Hirdman, 1988: 52).
31. Genuskontrakt = genussystemets praktik
• ”Genuskontrakten är således mycket konkreta föreställningar,
uppspaltade på olika nivåer, om hur män/man, kvinnor/kvinna ska
vara mot varandra: i arbetet —vilka redskap som hör till vem, i
kärleken —vem som ska förföra vem, i språket — hur de ska prata,
vilka ord de får använda, — i gestalten/ den yttre formen, vilka kläder
som är de tillåtna, hur långt håret ska vara, etc etc, i all otrolig
detaljrikedom” (Hirdman, 1988: 53).
• Inget kontrakt mellan jämnstarka kumpaner, tvärtom, ett kontrakt
uppdraget av den part (mannen) som definierar den andra (kvinnan).
• Män och kvinnor handlar och tänker ständigt med det för tillfället
rådande genussystemets olika kontrakt som fond.
32. ”Något som liknar en
oblodig revolution…”
• ”Så här ser situationen ut. Några av de mest inflytelserika
personerna i Sverige har sagt att de tror att könen inte längre skall
ha separata roller i historien. De vill se tingens ordning där det skall
var lika naturligt för en kvinna att ha ett jobb som det är för en
man. De vill också se ett samhälle i vilket män och kvinnor hjälper
varandra ,ed hushållsarbetet. Men är dessa dynamiska människor
medvetna om att för detta krävs det något som liknar en oblodig
revolution – en revolution både i individens liv och en förändring av
samhället” (Anna-Greta Leijon, i boken Swedish woman, Swedish men, 1968)
• Fångar 1960-talet könsrollsdebatt – en förändring i ett socialt
könssystem skulle innebära stora förändringar – förändrad
arbetsmarknad och förändrade familjeroller
• Jämställdhet som begrepp dyker upp - handlar om hur relationerna
borde vara mellan könen. Tidigare pratat om kvinnosaken, kvinnans
jämlikhet, kvinnofrågor….
33. Genusmysteriet
Hur kan ett mönster
som på ytan ser statiskt
och orörligt ut under
ytan visa sig vara
komplext och osäkert?
⚣ 👓 ⚥ 👓 ⚢ 👓 ⚤
33
35. Intersektionalitet
• Genusforskning visar att
människors genus inte helt
går att skilja från deras
sexualitet, etnicitet eller
klass.
• Forskningen har också lyft
fram att det finns skillnader
kvinnor sinsemellan, och
män sinsemellan.
36. Genus – makt
• Inom en stor del av genusforskningen
ingår en kritisk granskning av makt.
Ofta studeras, synliggörs och kritiseras
maktstrukturer i samhället.
• Att ha ett genusperspektiv handlar om att
försöka se hur kön påverkar oss i vår
vardag och vår omgivning.
37. Filmtajm: Just like a girl (3:18 min)
• https://www.youtube.com/watch
?v=olUAKw66y2k
38.
39. Varför ska vi bry oss om
genus? Vad handlar det om?
• Maktordningar som begränsar…identiteter,
intressen, arbete, hälsa, utveckling
• Och DU! Vilka normer kring kön bär du?
Begränsar de? Eller möjliggör de? Snäva?
Breda? Vilka lådor för kön reproducerar
du? Eller utmanar? Så att villkor och makt
blir samma för män och kvinnor, pojkar och
flickor?
40. Utan spaning ingen aning!
1.Kika runt och fundera över vilka oskrivna regler som finns kring kön i på
högskolan, i kompisgänget.
2.Vilka föreställningar om genus har du, eller ni, sett komma till uttryck i
förskolan?
3.Vilka normer bär du med dig och vilka finns i
förskolan/kompisgänget/högskolan?
4.Vad blir konsekvenserna av de normer som finns? Vilka normer är
bra/mindre bra? Nödvändiga/onödiga? Begränsande/tillåtande?
5.Hur kan du som möter barn och familjer utmana dig själv och kanske bli än
mer medvetna?
6.Vad kan du, eller ni, göra för att bemöta både barn och föräldrar mer
medvetet?
42. Vad säger bilderna om kvinnor och politik?
Hur framställs kvinnorna? Lika – olika?
Bild från 2012 För kvinnor är politik mest en
modevisning? Bild från 2022
Källa: genusfotografen
43. Vad är manligt (2 min)
• https://urplay.se/program/199917-fa-syn-pa-normerna-manliga-ideal
44. Kvinnor och män bedöms olika ledarposition
• https://www.youtube.com/watch?v=T0Ne-tFecu0
45. Röster om manlighet - Normer for män
• https://vimeo.com/189147627
• Begränsande och skadliga mansnormer drabbar både män och
kvinnor. "En stark maskulinitetsnorm i en grupp eller en klass är
svår att komma undan, det är ofta en viktig tillhörighet i den
åldern också", säger Joanna Isaksson, projektledare för
Normstorm som lär elever att ifrågasätta könsnormer genom
normkritiska bilder.
Röster om manlighet är en serie filmer från Sveriges Kommuner
och Landsting om att förändra normer för maskulinitet.
46. Ordlista
• Könsroll är de förväntningar som är kopplade till en persons kön i samhället. Idéer om hur män och kvinnor "borde" agera och vilka uppgifter de bör
utföra. Könsroller kan vara restriktiva och begränsande, och de har historiskt lett till ojämlikhet mellan könen.
• Genusnormer är de förväntningar och normer som samhället har kring hur personer av olika kön bör agera, bete sig och vilka roller de bör inta. Dessa
normer kan vara både explicita och implicita och påverkar i hög grad hur individer förväntas leva sina liv baserat på sitt kön.
• Maskulinitet även kallad manlighet är en uppsättning av beteenden och roller som förknippas med pojkar och män. Egenskaper som vanligt vis ses som
maskulina i samhället är att killar är starka, modiga och har ledarskaps egenskaper.
• Femininet, kvaliteter eller egenskaper som betraktas som karakteristiska för kvinnor. Kvinnlighet är en kvalitet av att agera i en typiskt kvinnlig,
flickaktig, eller feminint sätt. Olika kulturer har olika idéer om hur kvinnlighet ser ut. Vanligtvis anses kvinnor vara vårdande och hålla familjen ihop,
vilket kan vara en tanke som kommer från jagar och samlar samhällen där kvinnor var ansvariga för hemmet.
• Genusrelation syftar på relationer och interaktioner mellan individer baserat på deras kön eller genus. Det kan referera till hur samhället påverkar och
formar relationer mellan män och kvinnor, eller hur individer interagerar med varandra med hänsyn till könsroller och förväntningar som är kopplade till
deras kön. Genusrelationer kan variera betydligt beroende på kultur, tid och samhälle. De kan omfatta aspekter som maktförhållanden,
kommunikationsmönster, sociala förväntningar och normer relaterade till kön. Yvonne Hirdman, förutsätter att genusrelationerna är ett uttryck för,
konstituerar och reproducerar, ojämlika maktförhållanden. Genus blir därmed en fråga om makt och hur kvinnligt och manligt skapas och återskapas
som ojämlika dikotomier där fördelning av makt och resurser är centrala.
• Genusordning: Genusordning är ett begrepp som används för att beskriva det hierarkiska systemet där samhället delar in människor i olika kön och ger
dem olika roller, rättigheter och förväntningar baserat på deras kön. Det är det sätt på vilket samhället organiserar och strukturerar kön och
könsskillnader. Genusordningen kan vara explicit eller implicit och påverkar i hög grad människors liv och relationer.
• Genussystem: Genussystemet är det övergripande systemet som styr genusordningen. Det består av de normer, värderingar och förväntningar som
samhället har kring kön och könsskillnader. Genussystemet påverkar allt från familjedynamik till arbetsplatskultur och politiska beslut. Det är viktigt att
förstå genussystemet för att kunna analysera och förändra de könsspecifika ojämlikheter och orättvisor som kan finnas i samhället.
• Genuskontrakt: Genuskontraktet är ett begrepp som används för att beskriva de oskrivna regler och överenskommelser som styr hur individer
förväntas bete sig baserat på sitt kön inom ett visst samhälle eller en kultur. Det är som en "överenskommelse" som människor omedvetet eller medvetet
ingår när det gäller att anpassa sig till de normer och förväntningar som följer med deras kön. Genuskontraktet varierar mellan olika kulturer och kan
vara mer eller mindre restriktivt.
47. Cis, trans och icke-binär
• Cis person kallas en person vars biologiska och juridiska kön
är samma som hens könsidentitet
• Transperson är någon vars könsidentitet och/eller
könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön
man blev tilldelad när man föddes.
• Ickebinär (intergender) är en person som identifierar sig
utanför tvåkönsnormen
• Cis och trans har ingenting med ens sexualitet att göra, utan
det handlar om könsidentitet. Som cis/transperson kan man
vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller
något annat.
48. Genus och kommunikation
• kvinnor ställer fler
följdfrågor
• ger mer samtalsstöd
• organiserar samtal enligt
nätverksprincipen
• ger förslag
•
• män avbryter inte andra
• män organiserar sina samtal
hierarkiskt
• talar länge
• uttrycker sig krångligare
både avseende ord och
grammatik
• ger direktiv/order
49. Kommunikation
och status
• Den som har högre status
bestämmer innehållet i
samtalet.
• Det som sägs av den som
har högre status tolkas
mer positivt.
• Den som har högre status
påstår!
• Den som har lägre status
frågar.
50. Läs artikeln Förväntningar på flickor och
pojkar av Mia Heikkilä.
• Frågor att diskutera:
1.Vilka föreställningar om genus har du, eller ni, sett komma till uttryck
i era verksamheter?
2.Hur kan du, eller ni, gå till väga för att öka medvetenheten i era
verksamheter?
3.Vad kan du, eller ni, göra för att bemöta både barn och föräldrar mer
medvetet?
51. Sandra Hardings genusteori
Genus finns ständigt närvarande och
påverkar vårt sätt att tolka tillvaron
• Dikotomi – manligt och kvinnligt =
motpoler
• Asymmetri – manligt och kvinnligt
värderas olika i olika samhällen och
kulturer
Genus är som en process som pågår på
tre olika nivåer:
1. Symbolisk nivå – omfattar normer
och uppfattningar om hur män och
kvinnor förväntas vara tex. yrkesroller,
familjeroller, könsroller
Strukturell/organisationsnivå – det rör
situationer då arbetet är organiserat och
uppdelat
Individuell nivå – hur varje individ
uppfattar sin könsroll eller hur kvinnor
och mäns självbild skiljer sig åt
