SlideShare a Scribd company logo
1 of 11
FISK
NO åk 1-3
Text från http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/fiskar
Sanda skola
Åk 1-3 Biologi
Fakta om fiskar
Cecilia Duckert
Klassificering
http://www.ehinger.nu/undervisning/in
dex.php/kurser/biologi-
1/lektioner/evolution-och-
systematik/224-vaxternas-och-
djurens-systematik.html
Vi människor har
bestämt att vi vill
sortera saker och
ting. Vi vill sortera
även djur.
Fiskar tillhör
ryggsträngsdjuren.
Klassificering
Ryggradsdj
ur
Fiskar
tillhör
gruppen
fiskar och
kan vara
Käklösa-
brosk- eller
benfiskar.
Fisken
lever i
vatten, har
fenor och
gälar.
Fisk
 Fiskar är den största gruppen
inom ryggradsdjuren och omfattar
cirka 30 000 kända arter.
 Fiskar är växelvarma.
 Fiskar har fjäll, det finns 4 olika typer
av fjäll.
 Fiskar kan leva i salt- eller sötvatten.
 Fiskar kan vara växtätare eller
rovdjur.
 Fiskar kan både se färger, lukta och
smaka.
 Havsdjurens gift måste vara starkare
och fungera snabbare då
vattenlevande djur har lägre
kroppstemperatur.
 Fiskar lägger rom (ägg).
Första ryggradsdjur
http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/fiskar/
Broskfiskar
Fiskarna var de första
ryggradsdjuren.
De allra tidigaste arterna
hade ryggrad av brosk,
vilket är mjukare än
skelettben.
Så småningom
utvecklades hårdare
skelett, vilket till slut blev
det vanligaste.
Idag finns ca 750 arter
 Rundmunnar
 Hajar
 Rockor
 Helhuvudfiskar
http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/fiskar/rundmunnar/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Broskfiskar
Benfisk
Nästan alla fiskar är
benfiskar.
Deras skelett innehåller
bara mindre delar brosk.
Förutom ett fåtal fiskar
har benfiskarna en
simblåsa som håller dem
flytander när de vilar.
Många av dem är viktiga
matfiskar i stora delar av
världen.
Finns ca 29.000 arter
http://sv.wikipedia.org/wiki/Benfiskar
Simblåsa
De flesta fiskar håller sig
flytande med hjälp av ett
organ som kallas
simblåsa. Det är en
gasfylld säck i buken.
Om fisken vill sjunka ner i
vattnet fiser den bara ut
lite gas.
Det är inte alla fiskar som
har simblåsa. Hajar,
makrill och många
bottenfiskar har det inte,
och måste hela tiden hålla
sig simmande för att inte
sjunka.
Fiskfjäll
Nästan alla fiskar har
någon typ av fjäll på
kroppen.
Fjällen är sega och
skyddar fisken kropp.
De växer också hela
tiden, vilket gör att man
kan mäta fiskens ålder
genom att mäta fjällen.
Några fiskar har ett
slemmigt skinn som skydd
istället.
Fiskrom
Större delen av fiskarna
lägger ägg (fiskrom) -
tusentals i en klump.
Dessa befruktas av
hannen, som sprutar ut
sin mjölke över dem.
Några fiskar, som vissa
hajar, föder levande
ungar.
Sidolinje
Längs fiskarnas kropp
löper den så kallade
sidolinjen. Den är en serie
pyttesmå tryckkänsliga
organ. Fisken använder
sidolinjen för att känna av
rörelser i vattnet.
Filmer
 Runt i naturen - Här kommer äggdjuren : Fiskägg
och hajtrassel
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U10
0349-05
 Vattenmannen och speed: hajar i Sverige
http://www.ur.se/Produkter/162285-Vattenmannen-
och-Speed-Hajar-i-Sverige

More Related Content

What's hot (6)

Kräldjur 1
Kräldjur 1Kräldjur 1
Kräldjur 1
 
Ryggradsdjur 2
Ryggradsdjur 2Ryggradsdjur 2
Ryggradsdjur 2
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Däggdjur 2
Däggdjur 2Däggdjur 2
Däggdjur 2
 
Groddjur 1
Groddjur 1Groddjur 1
Groddjur 1
 
Gotw4 hajar
Gotw4 hajarGotw4 hajar
Gotw4 hajar
 

Similar to Fisk (12)

Fiskar2
Fiskar2Fiskar2
Fiskar2
 
Fiskar 3
Fiskar 3Fiskar 3
Fiskar 3
 
Fiskar
FiskarFiskar
Fiskar
 
Gotw#4 hajar
Gotw#4 hajarGotw#4 hajar
Gotw#4 hajar
 
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
Stefan Lundberg MäLaren Under Ytan 090925
 
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptxLektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
 
Djur 1
Djur 1Djur 1
Djur 1
 
Invasiva vattenlevande djur och växter
Invasiva vattenlevande djur och växterInvasiva vattenlevande djur och växter
Invasiva vattenlevande djur och växter
 
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
 
Öde ö
Öde öÖde ö
Öde ö
 
Bjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalenBjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalen
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 

More from Montessori Friskola Gotland

Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Montessori Friskola Gotland
 

More from Montessori Friskola Gotland (20)

Laboration - mellanstadiet
Laboration - mellanstadietLaboration - mellanstadiet
Laboration - mellanstadiet
 
Människokroppen åk 4-6
Människokroppen åk 4-6Människokroppen åk 4-6
Människokroppen åk 4-6
 
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
Mitt utvecklingssamtal, eleven fyller i, vt 2018
 
Kommunikation över tid
Kommunikation över tidKommunikation över tid
Kommunikation över tid
 
Termosbygg
TermosbyggTermosbygg
Termosbygg
 
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
 
Test i el och magnetism
Test i el och magnetismTest i el och magnetism
Test i el och magnetism
 
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
 
Bråk decimaltal procent
Bråk decimaltal procentBråk decimaltal procent
Bråk decimaltal procent
 
Mitt lärande i fokus 2016
Mitt lärande i fokus 2016Mitt lärande i fokus 2016
Mitt lärande i fokus 2016
 
Trivselfrågor
TrivselfrågorTrivselfrågor
Trivselfrågor
 
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
Elevledda utvecklingssatmal vt 2016
 
Lpp ansikte m eget omdöme
Lpp ansikte m eget omdöme Lpp ansikte m eget omdöme
Lpp ansikte m eget omdöme
 
Redovisa människokroppen åk 2
Redovisa människokroppen åk 2Redovisa människokroppen åk 2
Redovisa människokroppen åk 2
 
Magnetism Diagnos åk 5
Magnetism Diagnos åk 5Magnetism Diagnos åk 5
Magnetism Diagnos åk 5
 
Multiplikation
MultiplikationMultiplikation
Multiplikation
 
Min första film - reklamfilm
Min första film - reklamfilmMin första film - reklamfilm
Min första film - reklamfilm
 
Väderstreck åk 1-3
Väderstreck åk 1-3Väderstreck åk 1-3
Väderstreck åk 1-3
 
Ekonomisk hållbar utveckling
Ekonomisk hållbar utvecklingEkonomisk hållbar utveckling
Ekonomisk hållbar utveckling
 
Ekologisk Hållbar Utveckling
Ekologisk Hållbar UtvecklingEkologisk Hållbar Utveckling
Ekologisk Hållbar Utveckling
 

Fisk

  • 1. FISK NO åk 1-3 Text från http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/fiskar Sanda skola Åk 1-3 Biologi Fakta om fiskar Cecilia Duckert
  • 3. Klassificering Ryggradsdj ur Fiskar tillhör gruppen fiskar och kan vara Käklösa- brosk- eller benfiskar. Fisken lever i vatten, har fenor och gälar.
  • 4. Fisk  Fiskar är den största gruppen inom ryggradsdjuren och omfattar cirka 30 000 kända arter.  Fiskar är växelvarma.  Fiskar har fjäll, det finns 4 olika typer av fjäll.  Fiskar kan leva i salt- eller sötvatten.  Fiskar kan vara växtätare eller rovdjur.  Fiskar kan både se färger, lukta och smaka.  Havsdjurens gift måste vara starkare och fungera snabbare då vattenlevande djur har lägre kroppstemperatur.  Fiskar lägger rom (ägg).
  • 5. Första ryggradsdjur http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/fiskar/ Broskfiskar Fiskarna var de första ryggradsdjuren. De allra tidigaste arterna hade ryggrad av brosk, vilket är mjukare än skelettben. Så småningom utvecklades hårdare skelett, vilket till slut blev det vanligaste. Idag finns ca 750 arter  Rundmunnar  Hajar  Rockor  Helhuvudfiskar http://www.ungafakta.se/varldshaven/livet/fiskar/rundmunnar/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Broskfiskar
  • 6. Benfisk Nästan alla fiskar är benfiskar. Deras skelett innehåller bara mindre delar brosk. Förutom ett fåtal fiskar har benfiskarna en simblåsa som håller dem flytander när de vilar. Många av dem är viktiga matfiskar i stora delar av världen. Finns ca 29.000 arter http://sv.wikipedia.org/wiki/Benfiskar
  • 7. Simblåsa De flesta fiskar håller sig flytande med hjälp av ett organ som kallas simblåsa. Det är en gasfylld säck i buken. Om fisken vill sjunka ner i vattnet fiser den bara ut lite gas. Det är inte alla fiskar som har simblåsa. Hajar, makrill och många bottenfiskar har det inte, och måste hela tiden hålla sig simmande för att inte sjunka.
  • 8. Fiskfjäll Nästan alla fiskar har någon typ av fjäll på kroppen. Fjällen är sega och skyddar fisken kropp. De växer också hela tiden, vilket gör att man kan mäta fiskens ålder genom att mäta fjällen. Några fiskar har ett slemmigt skinn som skydd istället.
  • 9. Fiskrom Större delen av fiskarna lägger ägg (fiskrom) - tusentals i en klump. Dessa befruktas av hannen, som sprutar ut sin mjölke över dem. Några fiskar, som vissa hajar, föder levande ungar.
  • 10. Sidolinje Längs fiskarnas kropp löper den så kallade sidolinjen. Den är en serie pyttesmå tryckkänsliga organ. Fisken använder sidolinjen för att känna av rörelser i vattnet.
  • 11. Filmer  Runt i naturen - Här kommer äggdjuren : Fiskägg och hajtrassel http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U10 0349-05  Vattenmannen och speed: hajar i Sverige http://www.ur.se/Produkter/162285-Vattenmannen- och-Speed-Hajar-i-Sverige