SlideShare a Scribd company logo
1 of 28
Djurgrupper
En presentation
Nässeldjur


Öronmanet

Hur har gruppen nässeldjur
fått sitt namn?



Havsanemon
Nässeldjur
Nässeldjuren äter plankton
 Öronmaneter består av 95% vatten
 De har nässeltrådar som innehåller gift
 Vissa av dem kan bilda korallrev

Urdjur
Dessa är encelliga.
 De är genomskinliga och har bl.a. en vakuol i sig
(ser ut som en stjärna).
 En del urdjur kan orsaka sjukdomar t.ex. malaria
och sömnsjukan.

Ringmaskar


Igel



Daggmask

Har ringmaskar ryggrad eller inte? (tjejernas fråga)
Hur parar sig ringmaskar? (killarnas fråga)
Ringmaskar
Här ingår daggmaskar, iglar och
havsborstmaskar.
 De är ryggradslösa.
 Maskarna behöver fukt för att inte torka ut.
 De är uppbyggda av små delar, ringar eller
segment. På dessa finns små borst.
 Daggmaskar är tvåkönade och befruktar
varandra vid parning.

Blötdjur


Valthornssnäcka



Karibisk revbläckfisk

Vilket sinne är extra bra hos bläckfiskar och varför är det så?
Hur får musslor sin näring?
Blötdjur
Här ingår snäckor, musslor och bläckfiskar.
 De som lever i vatten har gälar.
 De har en fot för att förflytta sig.
 Många djur i gruppen har ett skal, inte alla.
 Snäckor äter mest växter och alger.
 Musslor sätter sig fast med trådar på t.ex. en
sten.
 Musslor får sin näring genom att filtrera vattnet.

Blötdjur
Bläckfiskar kan släppa ut bläck som ett försvar.
 Bläckfiskar är rovdjur, äter bl.a. fisk, musslor
och kräftdjur.
 De har också bra syn för att bli goda jägare.

Leddjur – 1


Mångfotingar

Hur



Spindeldjur

många ben har spindeldjuren och hur fångar de sina byten?
Spindeldjur
Här ingår spindlar, kvalster och skorpioner.
 De har åtta ben och många är giftiga.
 Spindlar andas genom huden.
 De är rovdjur och många fångar byten med
hjälp av nät.

Leddjur – 2


Kräftdjur

Vad är det som ger kräftdjurens
kropp stabilitet?



Insekter

Hur många ben har insekter?
Hur andas insekter? (tjejernas fråga)
Vilken är den största djurgruppen när
det gäller antalet arter?
Insekter
De ingår i gruppen leddjur.
 Det är den största djurgruppen om man tittar på
antalet arter.
 Insekter har sex ben, de flesta har också vingar.
 De andas med ett rörsystem som har öppningar
i huden.
 Insekter är bra på att föröka sig, de är fertila.
 Många insekter genomgår en förvandling under
sin livstid. (Larv – Puppa – Insekt)
 En del insekter är sociala, de lever tillsammans
och samarbetar t.ex. myror, termiter och bin.

Kräftdjur
De har ett yttre skelett
 I gruppen ingår kräftor, räkor, krabbor,
havstulpaner, gråsuggor och plankton.
 De flesta lever i vatten, undantag gråsuggor.
 De tillhör den större gruppen leddjur.
 De andas med gälar.

Tagghudingar


Dröbakborre



Sjöstjärna

Hur kan tagghudingar förflytta sig? (tjejernas fråga)
Hur kan tagghudingar se? (killarnas fråga)
Tagghudingar
Hit hör sjöstjärnor, sjöborrar och ormstjärnor.
 De har sugfötter för att kunna förflytta sig.
 Sjöstjärnor har ljuskänsliga ögon längst ut på
armarna.
 De lever på havets botten.
 De äter musslor och snäckor, de bänder upp
musselskalen.

Fiskar


Torsk



Pigghaj

Hur andas de flesta fiskar? (tjejernas fråga)
Hur fortplantar sig fiskar? (killarnas fråga)
Vilka tre grupper delas fiskar in i?
Fiskar
I denna gruppen finns broskfiskar, benfiskar och
rundmunnar.
 Broskfiskar är hajar och rockor, de flesta är
rovdjur.
 Benfiskar är t.ex. torsk, abborre och lax. De
lägger ägg. Vi äter många av dessa.
 Rundmunnar är asätare och biter sig fast med
sina tänder.
 Fiskar andas med gälar.

Groddjur


Lövgroda



Större
vattensalamander

Vad finns det för anledning till att groddjuren lägger så många ägg?
En del groddjur har speciella ämnen i sin hud, vad kan dessa ämnen ha
för egenskaper?
Groddjur
De lägger många ägg efter parningen. Detta
eftersom det inte är så många som överlever.
 Gruppen innehåller salamandrar, grodor och
paddor.
 Äggen läggs i vatten, ynglen lever i vatten men
vuxna groddjur kan leva på land.
 Många groddjur har ämnen i sin hud, en del
ämnen är giftiga andra kan användas som
medicin.

Groddjur
Groddjur är växelvarma, de har alltså samma
temperatur som omgivningen.
 De går ofta i dvala under vintern, det betyder att
de sover djupt.
 Groddjur andas med gälar när de är yngel och
med lungor när de är vuxna. De kan också
andas genom huden.
 Groddjuren är hotade eftersom människan
förstör många våtmarker.

Kräldjur


Kopparödla



Rödörad vattensköldpadda

Hur andas kräldjur?
Hur är kräldjuren bättre anpassade till ett liv på land än vad groddjur är?
Kräldjur
Hit hör ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler
 Ormar använder tungan för att känna dofter
 De andas med lungor
 Kräldjuren är växelvarma
 De har inre befruktning och de flesta lägger ägg
 När de växer så ömsar ormar skinn
 Krokodiler och sköldpaddor har funnits på jorden
väldigt länge

Fåglar


Havsörn



Rödhake

Hur är fåglarna anpassade till att kunna flyga?
Vilka sinnen är speciellt utvecklade hos fåglarna? (tjejernas fråga)
Vilken funktion har fåglarnas fjädrar? (killarnas fråga)
Fåglar
Fåglar är jämnvarma djur.
 Fåglar lägger ägg som de ruvar.
 Deras skelett är mycket lätt, de har kraftiga
flygmuskler, de har effektiv andning, de har
fjädrar och vingar.
 Fjädrarna håller fåglarna varma och torra.
 Olika fågelarter har utvecklat sina sinnen t.ex.
gott luktsinne eller god syn.
 En del fåglar har klor medan andra har simhud.

Däggdjur


Björn



Näbbmus

Hur föder däggdjuren upp sina ungar?
Varför kan däggdjuren överleva i kalla klimat som inte groddjur och
kräldjur kan klara?
Däggdjur
Gnagare har tänder som inte slutar att växa, de
måste alltså gnaga så att tänderna slits.
 De kan leva i många olika typer av klimat.
 Gnagare är bra på att föröka sig, de är mycket
fertila.
 Hjortdjur har horn, vissa av dem tappar dem på
vintern.
 En del av dem är idisslare, d.v.s. de tuggar
maten flera gånger.

Däggdjur
De föder levande ungar och ungarna diar mjölk.
 De andas med hjälp av lungor.
 Däggdjuren delas in i kloakdjur, pungdjur och
moderkaksdjur.
 De är jämnvarma, de har samma
kroppstemperatur hela tiden.


More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglarelanon
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: SolsystemetLena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: SolsystemetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljusfrli0515
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikdavidloving
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Svampar
SvamparSvampar
Svampar
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: SolsystemetLena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Olika Grupper Av Djur
Olika Grupper Av DjurOlika Grupper Av Djur
Olika Grupper Av Djur
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljus
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 

Viewers also liked (13)

Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Ryggradsdjur 1
Ryggradsdjur 1Ryggradsdjur 1
Ryggradsdjur 1
 
Maskar ny
Maskar nyMaskar ny
Maskar ny
 
Fisk
FiskFisk
Fisk
 
Groddjur 1
Groddjur 1Groddjur 1
Groddjur 1
 
Nichiyou agora
Nichiyou agoraNichiyou agora
Nichiyou agora
 
Ryggradsdjur 2
Ryggradsdjur 2Ryggradsdjur 2
Ryggradsdjur 2
 
Kräldjur 1
Kräldjur 1Kräldjur 1
Kräldjur 1
 
Blötdjur
BlötdjurBlötdjur
Blötdjur
 
Däggdjur 2
Däggdjur 2Däggdjur 2
Däggdjur 2
 
Klassificering
KlassificeringKlassificering
Klassificering
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 

Similar to Djurgrupper (20)

Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptxLektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
 
Insekter
InsekterInsekter
Insekter
 
Djur och natur2
Djur och natur2Djur och natur2
Djur och natur2
 
KräLdjur 3
KräLdjur 3KräLdjur 3
KräLdjur 3
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Djur 1
Djur 1Djur 1
Djur 1
 
Camilla Examination 2
Camilla Examination 2Camilla Examination 2
Camilla Examination 2
 
Nk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelningNk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelning
 
Etologi
EtologiEtologi
Etologi
 
Etologi, ethology
Etologi, ethologyEtologi, ethology
Etologi, ethology
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
 
Gotw4 hajar
Gotw4 hajarGotw4 hajar
Gotw4 hajar
 
Gotw#4 hajar
Gotw#4 hajarGotw#4 hajar
Gotw#4 hajar
 
Fåglar4
Fåglar4Fåglar4
Fåglar4
 
Olika Typer Av Liv
Olika Typer Av LivOlika Typer Av Liv
Olika Typer Av Liv
 
Ekologi (1)
Ekologi (1)Ekologi (1)
Ekologi (1)
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Etologi ppt-v004--l--biologi1
Etologi ppt-v004--l--biologi1Etologi ppt-v004--l--biologi1
Etologi ppt-v004--l--biologi1
 

More from Malin Åhrby

More from Malin Åhrby (20)

Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Planering elever ht 2012
Planering elever ht 2012Planering elever ht 2012
Planering elever ht 2012
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Blandningar
BlandningarBlandningar
Blandningar
 

Djurgrupper

  • 2. Nässeldjur  Öronmanet Hur har gruppen nässeldjur fått sitt namn?  Havsanemon
  • 3. Nässeldjur Nässeldjuren äter plankton  Öronmaneter består av 95% vatten  De har nässeltrådar som innehåller gift  Vissa av dem kan bilda korallrev 
  • 4. Urdjur Dessa är encelliga.  De är genomskinliga och har bl.a. en vakuol i sig (ser ut som en stjärna).  En del urdjur kan orsaka sjukdomar t.ex. malaria och sömnsjukan. 
  • 5. Ringmaskar  Igel  Daggmask Har ringmaskar ryggrad eller inte? (tjejernas fråga) Hur parar sig ringmaskar? (killarnas fråga)
  • 6. Ringmaskar Här ingår daggmaskar, iglar och havsborstmaskar.  De är ryggradslösa.  Maskarna behöver fukt för att inte torka ut.  De är uppbyggda av små delar, ringar eller segment. På dessa finns små borst.  Daggmaskar är tvåkönade och befruktar varandra vid parning. 
  • 7. Blötdjur  Valthornssnäcka  Karibisk revbläckfisk Vilket sinne är extra bra hos bläckfiskar och varför är det så? Hur får musslor sin näring?
  • 8. Blötdjur Här ingår snäckor, musslor och bläckfiskar.  De som lever i vatten har gälar.  De har en fot för att förflytta sig.  Många djur i gruppen har ett skal, inte alla.  Snäckor äter mest växter och alger.  Musslor sätter sig fast med trådar på t.ex. en sten.  Musslor får sin näring genom att filtrera vattnet. 
  • 9. Blötdjur Bläckfiskar kan släppa ut bläck som ett försvar.  Bläckfiskar är rovdjur, äter bl.a. fisk, musslor och kräftdjur.  De har också bra syn för att bli goda jägare. 
  • 10. Leddjur – 1  Mångfotingar Hur  Spindeldjur många ben har spindeldjuren och hur fångar de sina byten?
  • 11. Spindeldjur Här ingår spindlar, kvalster och skorpioner.  De har åtta ben och många är giftiga.  Spindlar andas genom huden.  De är rovdjur och många fångar byten med hjälp av nät. 
  • 12. Leddjur – 2  Kräftdjur Vad är det som ger kräftdjurens kropp stabilitet?  Insekter Hur många ben har insekter? Hur andas insekter? (tjejernas fråga) Vilken är den största djurgruppen när det gäller antalet arter?
  • 13. Insekter De ingår i gruppen leddjur.  Det är den största djurgruppen om man tittar på antalet arter.  Insekter har sex ben, de flesta har också vingar.  De andas med ett rörsystem som har öppningar i huden.  Insekter är bra på att föröka sig, de är fertila.  Många insekter genomgår en förvandling under sin livstid. (Larv – Puppa – Insekt)  En del insekter är sociala, de lever tillsammans och samarbetar t.ex. myror, termiter och bin. 
  • 14. Kräftdjur De har ett yttre skelett  I gruppen ingår kräftor, räkor, krabbor, havstulpaner, gråsuggor och plankton.  De flesta lever i vatten, undantag gråsuggor.  De tillhör den större gruppen leddjur.  De andas med gälar. 
  • 15. Tagghudingar  Dröbakborre  Sjöstjärna Hur kan tagghudingar förflytta sig? (tjejernas fråga) Hur kan tagghudingar se? (killarnas fråga)
  • 16. Tagghudingar Hit hör sjöstjärnor, sjöborrar och ormstjärnor.  De har sugfötter för att kunna förflytta sig.  Sjöstjärnor har ljuskänsliga ögon längst ut på armarna.  De lever på havets botten.  De äter musslor och snäckor, de bänder upp musselskalen. 
  • 17. Fiskar  Torsk  Pigghaj Hur andas de flesta fiskar? (tjejernas fråga) Hur fortplantar sig fiskar? (killarnas fråga) Vilka tre grupper delas fiskar in i?
  • 18. Fiskar I denna gruppen finns broskfiskar, benfiskar och rundmunnar.  Broskfiskar är hajar och rockor, de flesta är rovdjur.  Benfiskar är t.ex. torsk, abborre och lax. De lägger ägg. Vi äter många av dessa.  Rundmunnar är asätare och biter sig fast med sina tänder.  Fiskar andas med gälar. 
  • 19. Groddjur  Lövgroda  Större vattensalamander Vad finns det för anledning till att groddjuren lägger så många ägg? En del groddjur har speciella ämnen i sin hud, vad kan dessa ämnen ha för egenskaper?
  • 20. Groddjur De lägger många ägg efter parningen. Detta eftersom det inte är så många som överlever.  Gruppen innehåller salamandrar, grodor och paddor.  Äggen läggs i vatten, ynglen lever i vatten men vuxna groddjur kan leva på land.  Många groddjur har ämnen i sin hud, en del ämnen är giftiga andra kan användas som medicin. 
  • 21. Groddjur Groddjur är växelvarma, de har alltså samma temperatur som omgivningen.  De går ofta i dvala under vintern, det betyder att de sover djupt.  Groddjur andas med gälar när de är yngel och med lungor när de är vuxna. De kan också andas genom huden.  Groddjuren är hotade eftersom människan förstör många våtmarker. 
  • 22. Kräldjur  Kopparödla  Rödörad vattensköldpadda Hur andas kräldjur? Hur är kräldjuren bättre anpassade till ett liv på land än vad groddjur är?
  • 23. Kräldjur Hit hör ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler  Ormar använder tungan för att känna dofter  De andas med lungor  Kräldjuren är växelvarma  De har inre befruktning och de flesta lägger ägg  När de växer så ömsar ormar skinn  Krokodiler och sköldpaddor har funnits på jorden väldigt länge 
  • 24. Fåglar  Havsörn  Rödhake Hur är fåglarna anpassade till att kunna flyga? Vilka sinnen är speciellt utvecklade hos fåglarna? (tjejernas fråga) Vilken funktion har fåglarnas fjädrar? (killarnas fråga)
  • 25. Fåglar Fåglar är jämnvarma djur.  Fåglar lägger ägg som de ruvar.  Deras skelett är mycket lätt, de har kraftiga flygmuskler, de har effektiv andning, de har fjädrar och vingar.  Fjädrarna håller fåglarna varma och torra.  Olika fågelarter har utvecklat sina sinnen t.ex. gott luktsinne eller god syn.  En del fåglar har klor medan andra har simhud. 
  • 26. Däggdjur  Björn  Näbbmus Hur föder däggdjuren upp sina ungar? Varför kan däggdjuren överleva i kalla klimat som inte groddjur och kräldjur kan klara?
  • 27. Däggdjur Gnagare har tänder som inte slutar att växa, de måste alltså gnaga så att tänderna slits.  De kan leva i många olika typer av klimat.  Gnagare är bra på att föröka sig, de är mycket fertila.  Hjortdjur har horn, vissa av dem tappar dem på vintern.  En del av dem är idisslare, d.v.s. de tuggar maten flera gånger. 
  • 28. Däggdjur De föder levande ungar och ungarna diar mjölk.  De andas med hjälp av lungor.  Däggdjuren delas in i kloakdjur, pungdjur och moderkaksdjur.  De är jämnvarma, de har samma kroppstemperatur hela tiden. 

Editor's Notes

  1. Har nässelceller, maneter & koralldjur, maneter är honor el. hanar, Koralldjur har yttre skelett
  2. Minst fem benpar, antenner, fasettögon