Informationssatsning 2020.

1. Invasiva vattenlevande
djur och växter
Informationssatsning 2020
Leena Mägi
leena.magi@havochvatten.se

2. Invasiva vattenlevande växter & djur du kan hitta i sommar
2020-06-16
2
Främmande krabbor vid
strandkanten
Kinesisk ullhandskrabba (s. 3-5)
Asiatisk blåskrabba (s. 6-8)
Småprickig penselkrabba (s. 9-11)
Elaka täcken av
vattenväxter i sjön
Smal vattenpest (sid 12-14)
Sjögull (sid 15-17)
Glupsk fisk på
kroken
Svartmunnad smörbult
(sid 18-20
Text och bilder är fria att använda för de organisationer som deltar informationssatsningen
juni 2020 som drivs och samordnas av Havs- och vattenmyndigheten och
Naturvårdsverket för att engagera allmänheten i att stoppa spridningen av invasiva
främmande växter och djur.
Bilderna finns som jpg-filer.
Snabbväxare
Japanskt jätteostron (sid
21-23

3. Kinesisk ullhandskrabba, Eriocheir sinensis (1/3)
2020-06-16 3
Huvudbudskap
Den här ulliga krabban är inte så gullig. Om den sprider sig i våra svenska
vatten kan den orsaka skador för fiske och vattenbruk genom att förstöra
redskap och ta fångst. Den kinesiska ullhandskrabban kan också sprida
sjukdomar och parasiter.
Om du fiskar upp någon i sommar – släpp inte tillbaka den i vattnet och
rapportera ditt fynd till www.invasivaarter.nu

4. Kinesisk ullhandskrabba, Eriocheir sinensis (2/3)
2020-06-16 4
De senaste hundra åren har kinesisk ullhandskrabba spridits utanför sin naturliga utbredning i Asien
och finns nu i större delen av Europas floder och hamnområden.
Så känner du igen en kinesisk ullhandskrabba
Klorna på vuxna kinesiska ullhandskrabbor har tät "ullig" borst och vita spetsar.
Ryggskölden är rundad, max 10 centimeter bred och med ett karaktäristiskt v-format jack mellan
ögonen. Små kinesiska ullhandskrabbor saknar "ull" på klorna och kan likna våra vanliga
strandkrabbor. Men bara ullhandskrabbor har fyra trubbiga "tänder" på ryggskölden bakom ögonen.
Här har man hittat kinesisk ullhandskrabba i Sverige
I Sverige har kinesiska ullhandskrabbor hittats både i kustvatten, från Kalix i Bottenviken till Göta
älvs mynning vid Göteborg, och i flera av våra större sjöar.
Så lever den
Som vuxna lever kinesiska ullhandskrabbor i söt- och brackvatten, ofta nedgrävda i mjukbottnar. De
är allätare och livnär sig på växter, fiskrom och olika slags smådjur. Kinesiska ullhandskrabbor kan
även ge sig på fisk som fastnat i redskap.

5. Kinesisk ullhandskrabba, Eriocheir sinensis (3/3)
2020-06-16 5
Så kommer den hit
Troligen sprids kinesisk ullhandskrabba oavsiktligt och kontinuerligt med barlastvatten i fartyg.
Möjliga effekter
Den kinesiska ullhandskrabban kan orsaka skador för fiske och vattenbruk, genom att förstöra redskap och ta fångst.
Eftersom den gräver och bygger gångar, kan den underminera strandkanter och flodbankar. Kinesisk ullhandskrabba kan
sprida sjukdomar och parasiter. Den kan vara smittbärare av kräftpest vilket kan få allvarliga effekter för våra inhemska
flodkräftor.
Om du hittar en kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar vad du misstänker är en kinesisk ullhandskrabba, släpp inte tillbaka den i vattnet! Rapportera alltid in ditt
fynd till www.invasivaarter.nu
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/ullhandskrabba.html
Fotograf: Anders Salesjö
Bildnamn: Eriocheir sinensis

6. Asiatisk blåskrabba, Hemigrapsus sanguineus (1/3)
2020-06-16 6
Huvudbudskap
En liten krabat som kan göra stor skada om den får sprida sig i våra svenska
vatten. Den asiatiska blåskrabban har stor aptit och förökar sig snabbt och
kan därför konkurrera med andra bottenlevande arter om mat och utrymme.
I Nordamerika har asiatiskt blåskrabba trängt undan vår vanliga, inhemska
strandkrabba Carcinus maenas.
Om du fiskar upp någon i sommar – släpp inte tillbaka den i vattnet och
rapportera ditt fynd till www.invasivaarter.nu

7. Asiatisk blåskrabba, Hemigrapsus sanguineus (2/3)
2020-06-16 7
Den asiatiska blåskrabban kallas även för asiatisk strandkrabba och förekommer naturligt i västra Stilla havet.
Den är liten och tålig, men det är ännu oklart om den kan föröka och etablera sig i våra vatten.
Så känner du igen en asiatisk blåskrabba
Ryggskölden på vuxna krabbor är kvadratisk, max fyra centimeter bred och är helt slät mellan ögonen (inga veck
eller taggar). Vuxna hannar har en blåsa i "tumvecket" på klorna. Färgen varierar mellan grönt, purpur och rött
med mörkare fläckar, och benen har mörkare ränder.
Här har man hittat asiatisk blåskrabba i Sverige
Första fyndet är från Hönö utanför Göteborg år 2012, där de flesta fynd av asiatisk blåkrabba gjorts. Även nära
Ringhals, söder om Göteborg, har man hittat asiatisk blåkrabba. Totalt har cirka 30 krabbor hittats, varv några
rombärande honor.
Så lever den
Asiatiska blåskrabbor lever på hårda och sandiga bottnar i marina miljöer och runt flodmynnigar. Vuxna asiatiska
blåskrabbor tål stora variationer i temperatur, från noll till 30 grader, och kan leva i både sötvatten och
havsvatten. De är allätare och livnär sig på makroalger, små ryggradslösa djur som musslor och fiskyngel.
Asiatiska blåskrabbor kan föröka sig upp till sex gånger på en sommar.

8. Asiatisk blåskrabba, Hemigrapsus sanguineus (3/3)
2020-06-16 8
Så kommer den hit
De kan komma hit drivandes som krabblarver med havsströmmar eftersom asiatiska blåskrabbor finns längs
kusterna i Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland. De kan också komma med barlastvatten i fartyg.
Möjliga effekter
Den har stor aptit och förökar sig snabbt och kan därför konkurrera med andra bottenlevande
arter om mat och utrymme. I Nordamerika har asiatisk blåskrabba trängt undan den vanliga, inhemska
strandkrabban, Carcinus maenas.
Om du hittar en asiatisk blåskrabba
Om du hittar vad du misstänker är en asiatisk blåskrabba, släpp inte tillbaka den i vattnet! Rapportera alltid
in ditt fynd till www.invasivaarter.nu
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/asiatisk-blaskrabba.html
Fotograf: Anders Salesjö
Bildnamn: Hemigrapsus sanguineus

9. Småprickig penselkrabba, Hemigrapsus takanoi (1/3)
2020-06-16 9
Huvudbudskap
En liten krabat som kan göra stor skada om den får sprida sig i våra svenska
vatten. Den småprickiga penselkrabban tål stora variationer i både salthalt och
temperatur, äter det mesta och kan fort bli många. Därför kan småprickiga
penselkrabbor framgångsrikt konkurrera med andra bottenlevande djur som
små strandkrabbor och räkor.
Om du fiskar upp någon i sommar – släpp inte tillbaka den i vattnet och
rapportera ditt fynd till www.invasivaarter.nu

10. 2020-06-16 10
Den småprickiga penselkrabban finns naturligt i nordvästra Stilla havet. Den sprider sig snabbt i Nordsjön och har
påträffats i svenska hav.
Så känner du igen en småprickig penselkrabba
Den småprickiga penselkrabban är förhållandevis liten och blir som vuxen sällan mer än tre-fyra centimeter över den
kvadratiska ryggskölden. På sidorna av skölden finns tre taggar (sidotänder), till skillnad från vår inhemska
strandkrabba som har fem taggar. Hannarna har en karaktäristisk tofs med hår i "tumvecken" på klorna. Färgen på
ryggskölden är ofta gulbrun, grå eller grön, ibland med vita fält (ofta på honor och unga krabbor).
Här har man hittat småprickig penselkrabba i Sverige
Småprickig penselkrabba hittades i svenska vatten första gången 2016. Den sprider sig längs Atlantkusten och
Nordsjökusten, och har nått tyska bukten. Sannolikheten finns att den etablerar sig och sprider sig längs den svenska
västkusten, eventuellt även till Östersjön.
Så lever den
Den småprickiga penselkrabban är allätare och livnär sig på alger och smådjur som till exempel musslor, men de äter
även fisklarver och fiskyngel. De lever på djup ned till cirka tio meter, ofta bland stenar, men även på mjuka bottnar.
Det är en marin art, men den tolererar stora skillnader i salthalt – från sötvatten till oceaniskt havsvatten. De klarar
även temperaturer från nollgradigt till 30 grader varmt.
Småprickig penselkrabba, Hemigrapsus takanoi (2/3)

11. Asiatisk penselkrabba, Hemigrapsus takanoi (3/3)
2020-06-16 11
Så kommer den hit
Den första småprickiga penselkrabban i Europa upptäcktes 1994 i Frankrike. Dit kan den ha kommit via barlastvatten i
fartyg, eller via importerade japanska ostron. Småprickiga penselkrabbor har hittats längs franska Atlantkusten och
norrut mot Nordsjöområdet. Det är dock oklart i vilken omfattning populationerna fortplantar sig. Krabblarver kan lätt
föras med havsströmmar eller som fripassagerare på fartyg eller båtar och kan därmed nå den svenska västkusten.
Möjliga effekter
Den småprickiga penselkrabban tål stora variationer i både salthalt och temperatur, äter det mesta och kan bli många.
Därför kan de framgångsrikt konkurrera med andra bottenlevande djur som små strandkrabbor och räkor.
Om du hittar en småprickig penselkrabba
Om du hittar vad du misstänker är en småprickiga penselkrabba, släpp inte tillbaka den i vattnet! Rapportera alltid in
ditt fynd till www.invasivaarter.nu
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/penselkrabba.html
Fotograf: Hans Hillewaert, Wikimedia Commons
Bildnamn: Hemigrapsus_takanoi

12. Smal vattenpest, Elodea nuttallii (1/3)
2020-06-16 12
Huvudbudskap
Smal vattenpest kan vara dekorativ i en damm, men om den kommer ut i
andra vattendrag växer den snabbt och sprider sig lätt. Den bildar täta
bestånd som hindrar solljuset att tränga ned i vattnet och det påverkar
förutsättningarna för annat liv, både växter och djur. Täta bestånd av smal
vattenpest kan också ställa till problem för båttrafik, fiske och bad.
Sprid inte smal vattenpest. Om du hittar växten i sommar – låt den vara
eftersom varje litet fragment av växten kan ge upphov till nya växter.
Rapportera alltid ditt fynd till www.invasivaarter.nu.

13. Smal vattenpest, Elodea nuttallii (2/3)
2020-06-16 13
Smal vattenpest kommer från Nordamerika och används i Sverige som prydnadsväxt i akvarier och dammar.
Så känner du igen smal vattenpest
Smal vattenpest är en dybladsväxt som är ljust grön och har långa slingor med stjälkar som kan bli ett par meter långa.
De ungefär 35 millimeter långa bladen sitter i kransar längs stjälken. Den blommar med små vita blommor, åtta millimeter
breda. Formen på bladen kan variera. På grunt vatten är bladen bredare och kortare medan de på djupare vatten blir
längre och smalare. Det kan vara svårt att skilja arten från andra inom släktet Elodea men formen på bladens yttersta
spets är en viktig karaktär.
Här har man hittat smal vattenpest i Sverige
Arten har främst hittats runt Stockholm och östra Mälaren, men fynd finns även från Skåne och längs Bottenviken. Den
kan ha funnits i Vättern redan 1973 då den återfunnits i herbariematerial.
Så lever den
Smal vattenpest är en sötvattenart som växer i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Den klarar vatten med en
salthalt på upp till 14 promille, vilket teoretiskt innebär att den skulle klara att växa i de södra delarna av Kattegatt. Smal
vattenpest kan övervintra under is men tål inte att torka ut. Den fäster med trådlika rötter i bottnar på mellan tre och fem
meters djup, men lever ofta i grundare vatten än så.

14. Smal vattenpest, Elodea nuttallii (3/3)
2020-06-16 14
Så kommer den hit
Till Europa kom den under 1900-talet som akvarieväxt och för att odlas i botaniska trädgårdar. Inom Europa kan den ha
spridits vidare med hjälp av fåglar, men även fritidsbåtar som färdas mellan vattenområden kan sprida smal vattenpest.
Möjliga effekter
Smal vattenpest växer snabbt och sprider sig lätt. Den bildar täta bestånd som hindrar solljuset att tränga ned i vattnet
vilket påverkar livsbetingelser för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet. På ett positivt sätt genom att
den blir föda åt till exempel betande sjöfågel och fungerar som skydd för yngel. På ett negativt sätt genom att
skrymmande massor av smal vattenpest kan ödelägga habitat för djur som kräftor och fisk. Täta bestånd av smal
vattenpest kan ställa till problem för båttrafik, fiske och rekreation.
Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är smal vattenpest kan du rapportera den till www.invasivaarter.nu
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/smal-vattenpest.html
Fotograf: Christian Fischer
Bildnamn: ElodeaNuttallii2-christian-fischer

15. Sjögull, Nymphoides peltata (1/3)
2020-06-16 15
Huvudbudskap
Sjögull kan vara dekorativ i en damm, men om den kommer ut i andra
vattendrag växer den snabbt och sprider sig lätt. Täta bestånd av sjögull
kan täcka stora delar av en sjö eller ett vattendrag och påverkar människor
direkt genom att försvåra för bad, fiske och båttrafik. Livet under ytan kan
även påverkas negativt, då det blir lite solljus i vattnet.
Sprid inte sjögull. Om du hittar växten i sommar – låt den vara eftersom
varje litet fragment av växten kan ge upphov till nya växter. Rapportera
alltid ditt fynd till www.invasivaarter.nu.

16. Sjögull, Nymphoides peltata (2/3)
2020-06-16 16
Sjögull är en vattenväxt som kommer från Centraleuropa och Asien. Den planterades in som prydnad i Sverige redan
under 1800-talet. Sjögull kan lätt förvildas och sprida sig och är nu en invasiv art i svenska vattendrag.
Så känner du igen sjögull
Sjögull har rundade, näckrosliknande blad med vågig kant. Bladen är åtta centimeter långa, vilket är mindre än vanliga
näckrosblad. Undersidan av bladen är ofta rödprickiga. Blomman skjuter upp en bit över vattenytan (under juli till
augusti) och har fem gula kronblad.
Här har man hittat sjögull i Sverige
Första dokumentationen är från 1870, då den beskrevssom förvildad i bland annat Lunds botaniska trädgård. I modern
tid (2015) har den observerats i 19 vattensystem, från Mälardalen och söderut.
Så lever den
Sjögull växer i sötvatten, från ytan och ned till tre meters djup. Växten är rotad i botten och har flytblad som nästan helt
kan täcka vattenytan där de finns. De blommar under juli till augusti. Sjögull kan sprida sig dels med frön (både genom
själv- och korspollinering) och med vegetativa delar. De kan växa snabbt. På två månader kan de skjuta i väg fem meter
långa revor längs botten. Revor med rötter sträcker sig även mot ytan och varje reva kan bilda ett nytt bestånd.

17. Sjögull, Nymphoides peltata (3/3)
2020-06-16 17
Så kommer den hit
Sjögull kommer ursprungligen från Centraleuropa och Asien. Den introducerades avsiktligt i Sverige under 1800-talet,
främst som prydnadsväxt i dammar, men även som försök att främja fisket. Tanken var att täta bestånd av sjögull skulle
skydda fiskyngel.
Möjliga effekter
Massiva bestånd av sjögull kan täcka stora delar av en sjö eller ett vattendrag. Det påverkar människor direkt genom att
försvåra för bad, fiske och båttrafik. Livet under ytan kan även påverkas negativt, då det blir lite solljus i vattnet.
Rapportera fynd
Om du hittar vad du misstänker är sjögull kan du rapportera den till www.invasivaarter.nu
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/sjogull.html
Fotograf: Simon Hallstan
Bildnamn: sjogullsblomma--simon-hallstan-azote-stor, sjogull--simon-hallstan-azote-stor

18. Svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus (1/3)
2020-06-16 18
Huvudbudskap
Svartmunnad smörbult är en glupsk fisk som är mycket anpassningsbar i
både sött och salt vatten och kan föröka sig effektivt. Risken finns att
etableringen av svartmunnad smörbult i svenska vatten kan leda till
betydande effekter på inhemska arter och ekosystem.
Om du får en svartmunnad smörbult på kroken i sommar – släpp inte
tillbaka den i vattnet. Rapportera ditt fynd till www.invasivaarter.nu

19. Svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus (2/3)
2020-06-16 19
Den svartmunnade smörbulten förekommer naturligt i Svarta havet/Azovska sjön och Kaspiska havet, ett område som
med ett gemensamt namn kallas för det pontokaspiska området.
Så känner du igen svartmunnad smörbult
Som vuxen är svartmunnad smörbult mellan 10 och 17 centimeter lång. Färgen är fläckigt gulgråbrun, men under
lekperioden blir hannen helt svart med vitkantade stjärtfenor. Svartmunnad smörbult har ofta en karaktäristisk svart fläck
på bakre delen av den främre ryggfenan. Som hos alla smörbultar är bukfenornas bas sammanväxta och bildar en
sugskiva.
Här har man hittat svartmunnad smörbult i Sverige
Svartmunnad smörbult upptäcktes som främmande art utanför den polska hamnstaden Gdansk 1990. Därefter har den
spridits till flera områden runt Östersjön och till Göteborgs hamnområde.
Så lever den
Svartmunnad smörbult är en tålig fisk som klarar att leva i både sött och salt vatten. Den livnär sig framför allt på musslor,
vilket är ovanligt bland Östersjöns övriga fiskarter, men den anpassar sig lätt till det som finns att äta lokalt. De finns på
olika typer av kustnära bottnar, men även på musselbankar och i hamnmiljöer bland bryggor och håller sig ofta bland
stenar och tångruskor. Under årets varma månader finns de på relativt grunda vatten men vandrar ut på djupare vatten
för att övervintra.

20. Svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus (3/3)
2020-06-16 20
Så kommer den hit
Det troliga är att de som rom eller yngel kommit via fartygens barlastvatten.
Möjliga effekter
Svartmunnad smörbult är mycket anpassningsbar och kan föröka sig effektivt under olika miljöbetingelser. Med sitt
aggressiva beteende skrämmer den bort andra fiskar från de områden den etablerar sig och den äter rommen från
andra arter. Risken finns att etableringen av svartmunnad smörbult i svenska vatten kan leda till betydande effekter på
inhemska arter och ekosystem. Eftersom den kan leva och föröka sig i både sött och salt vatten, finns även en farhåga
att den kan komma att etablera sig i våra svenska sjöar och vattendrag.
Om du hittar en svartmunnad smörbult
Om du hittar vad du misstänker är en svartmunnad smörbult, släpp inte tillbaka den i vattnet.
Rapportera alltid in ditt fynd till www.invasivaarter.nu
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/svartmunnad-smorbult.html
Fotograf: Anders Salesjö
Bildnamn: Neogobius melanostomus

21. Japanskt jätteostron, Magallana gigas (1/3)
2020-06-16 21
Huvudbudskap
Japanskt jätteostron kan konkurrera om plats och föda med inhemska arter
som blåmusslor och ostronet Ostrea edulis. Det finns även en risk att
jätteostronen kan sprida sjukdom och parasiter.
Om du hittar japanska jätteostron i sommar – rapportera ditt fynd till
www.invasivaarter.nu

22. Japanskt jätteostron, Magallana gigas (2/3)
2020-06-16 22
Det japanska jätteostronet kommer ursprungligen från Stilla Havet. De ostron som finns i Europa och USA
introducerades från Japan för att användas inom vattenbruket.
Så känner du igen japanskt jätteostron
Ett vuxet jätteostron är vanligen 8 till 20 centimeter långt, men de kan bli dubbelt så stora. Skalet är ofta tydligt veckat
med sex vågformade, breda och längsgående ribbor. Formen på jätteostronet varierar beroende på var det har växt. Har
det varit trångt blir det mer avlångt och taggigt, medan gott om plats ger ett mer platt och slätt ostron.
Här har man hittat japanskt jätteostron i Sverige
När japanska jätteostron upptäcktes 2007 fanns de på flera platser mellan Strömstad i norr och Hallands Väderö i söder.
Sedan förändrades utbredningen. Den försköts norrut och beskrevs 2014 som att flest jätteostron finns i norra Bohuslän.
Så lever det
Japanska jätteostron lever i grunda vatten, på bara en halv till en meters djup, men de kan även finnas djupare. De trivs i
samma miljöer som blåmusslor. Jätteostronen är anpassade till att leva grunt och med tidvatten. Det gör att de tål
uttorkning väl. De är också extremt tåliga mot kyla. Som ostronlarver simmar och driver de fritt omkring. Efter 20 till 35
dagar slår de sig ned, både på hårda ytor som klippor och musselbankar och på leriga sandbottnar, och helst där det
finns andra ostron. Jätteostron växer tätt och bildar rev.

23. Japanskt jätteostron, Magallana gigas (3/3)
2020-06-16 23
Så kommer den hit
På 1970-talet gjorde man ett mindre försök att odla japanska jätteostron i norra Bohuslän. Ostronen växte som de skulle, men
det blev inga yngel och försöket avslutades. Därefter hände i princip ingenting. Sommaren 2007 fann man japanska
jätteostronen på flera ställen i svenska vatten. Sju år senare beskrevs de som etablerade och vanligt förekommande på
svenska västkusten.
Möjliga effekter
Japanska jätteostron är tåliga och växer snabbt. Det gör att de kan konkurrera om plats och föda med inhemska arter som
blåmusslor och ostronet Ostrea edulis. Det finns även en risk att jätteostronen kan sprida sjukdom och parasiter.
Om du hittar japanska jätteostron
Om du hittar vad du misstänker är japanska jätteostron, rapportera alltid in ditt fynd till https://www.havochvatten.se/rappen
Mer information
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/arter-och-naturtyper/japanskt-jatteostron.html
Fotograf: Maja Kristin Nylander
Bildnamn: japanskt-jatteostron-i-hand--maja-kristin-nylander-stor