SlideShare a Scribd company logo
1 of 49
ÄR DETTA ETT DJUR?
ÄR DETTA ETT DJUR?
VAD ÄR DÅ ETT DJUR? 
En flercellig organism 
Kan röra på sig 
Svarar på stimuli 
Begränsad tillväxt 
Icke-fotosyntetisk metabolism 
(= Heterotrofer) 
Cellerna saknar cellvägg
Systematik för Animalia 
• Rike – Sammanfattande benämning på alla djur. 
• Stam – En stor övergripande grupp, där alla klasser 
ingår. Phylum på latin, ibland fylum på svenska. 
• Klass – I en klass samlas ordningar. 
• Ordning – Flera familjer samlas i en ordning. 
• Familj – Flera släkten samlas i en familj. 
• Släkte – Djur som är nära släkt, samlas i ett släkte 
(samma släktnamn). 
• Art – All avkomma som i sin tur kan korsa sig och få 
fertil avkomma bildar en art. 
• Ras – ”Varianter” av art. Ssp – subspecies på 
engelska.
STAM: SVAMPDjUR 
(Porifera) 
5000 olika arter på 
jordklotet 
Svampdjur varierar i 
storlek mellan 
1 cm och 2 m
Elefantöron-svampdjur
Stam: Nässeldjur 
Klass: Maneter 
Klass: Koralldjur
I Sverige är öronmanet vanligast (bränns inte). 
Röd Brännmanet (bränns) kan bli jättestora. I arktis kan de 
bli 2 meter breda, väga 1 ton och ha 40 meter långa 
fångsttrådar
1, Honan fångar upp 
spermier (sommaren) 
2.Tidigt på hösten simmar 
larven ner till botten och 
bildar polyper 
3. På hösten förökar sig 
polyperna könlöst genom 
att små medusor knoppas 
av 
4. Medusorna övervintrar 
nära botten. På våren 
simmar de uppåt och 
växer till sig
Öronmanet. De fyra ”öronen” är 
könsorgan 
Består till 97% av 
vatten. 
Vattnet i atlanten 
innehåller 3,5% salt 
och 96,5% vatten
Koralldjur är Klass: Koralldjur 
alltid polyper. 
Lever ofta i 
kolonier 
Stenkorallerna 
bygger upp 
korallrev i 
tropikerna
Dessa koralldjur finns 
på västkusten
STAM: HJULDJUR: Rotifera 
Har ett ”hjulorgan” som består 
av ”cilier” 
Ciliernas rörelser framkallar 
vattenströmmar 
Vattenströmmarna transporterar 
bakterier, planktonalger mot 
munnen 
Mikroskopiskt små, < 0,1mm 
Ändå är de flercelliga 
Lever i sjöar och dammar
Ofta hittar man honor 
Fortplantning ofta genom 
partenogenes (jungfrufödsel) 
Hanar mycket mindre än honor 
Hanar saknar tarmkanal
Synchaeta, ett genomskinligt, litet rovdjur
Collotheca som bär på ett ägg nära foten
Conochilus
Stam: Kammaneter 
• Besläktade med 
nässeldjuren. 
• Oftast 
genomskinliga. 
• Finns på västkusten 
• Amerikansk art 
ekovandal?
STAM: PLATTMASKAR Platyelminthes
STAM: PLATTMASKAR Platyelminthes 
Utveckling av fram och bakände, dock har 
tarmen bara en öppning mitt på 
Tvåsidigt symmetriska (bilateralsymmetriska) 
Ofta huvud och ”hjärna”
EN STAM MED TRE OLIKA KLASSER 
STAM: PLATTMASKAR 
VIRVELMASKAR SUGMASKAR BINNIKEMASKAR
STAM: PLATTMASKAR 
KLASS: VIRVELMASKAR 
I sjöar, hav och fuktig 
jord 
Äter levande och döda smådjur 
De vanligaste 
svenska arterna blir 
ca 1cm långa
VIRVELMASK
STAM: PLATTMASKAR, KLASS: SUGMASKAR
En intressant sugmask: Schistosoma 
Orsakar Bilharzia (dödlig om obehandlad) 
Larverna utvecklas i sötvattensnäckor 
Mogna larver borrar sig in genom huden 
och utvecklas till vuxna i buken 
Äggen inflammerar blodkärlen tills de 
sprängs varigenom äggen kommer ut i 
urinvägarna och tarmen
STAM: PLATTMASKAR, KLASS: BINNIKEMASKAR 
Består av ett ”huvud” som förankrar sig i på insidan av tarmen 
Svinbinnikemask 
Taenia solium 
Parasiter
Svinbinnikemask 
Taenia solium
BRED BINNIKEMASK 
Fyrkantiga kroppssegment växer ut ifrån huvudet 
Kan bli upp till 10 m lång 
Producerar upp till flera miljoner ägg varje dygn 
Självbefruktande, tvåkönad 
Larv äts av 
hoppkräfta, 
som äts av fisk, 
som äts av människa
HUNDBINNIKEMASK
STAM: RUNDMASKAR Nematoda
Nematoder 
•Oftast mkt små <1mm 
•Har mun, tarm och analöppning 
•Andas genom huden 
•Lever i vatten och i jord eller som 
•Parasiter på olika växter och djur (även insekter)
• Viktiga skadegörare på växter 
• Cystnematoder (cysta= död uppsvälld hona med 100- 
tals ägg i sig, ca 0,5 mm stor) på betor, potatis och 
havre 
• Bladnematod på jordgubbar 
• Stjälknematod på klöver och luzern 
• Rotgallnematod på gurka och tomat 
• Viktigt med ordnad växtföljd (t.ex inte odla betor eller 
potatis oftare än vart fjärde år
Rundmaskar som är parasiter på 
människa: 
•Springmask 
• rel. vanlig barn 
• Klåda i baken 
• HYGIEN 
•Spolmask 
• 10-35 cm lång 
•Trikiner 
• Kan vara dödlig obehandlad 
• vildsvin
Fortfarande STAM: RUNDMASKAR 
Nematoda 
ELEFANTSJUKAN Wuchereria bancrofti 
120 miljoner människor drabbade 
varav 40 miljoner allvarligt 
Överförs med mygg
Parasiten blockerar lymfkärlen
STAM: RUNDMASKAR Klass: Nematoda 
Ögonmasken ”Loa loa” 
13 million smittade 
Överförs via flugor
Loa Loa: Maskens gång under huden.
Djur 1

More Related Content

Viewers also liked

Derbigum - klimatsmart val på taken
Derbigum - klimatsmart val på takenDerbigum - klimatsmart val på taken
Derbigum - klimatsmart val på takenEurotak-Derbigum
 
Romarrikets kulturhistoria
Romarrikets kulturhistoriaRomarrikets kulturhistoria
Romarrikets kulturhistoriaAndrzej Ferber
 
Kapitel5 2ktenskap. ändrad version
Kapitel5 2ktenskap. ändrad versionKapitel5 2ktenskap. ändrad version
Kapitel5 2ktenskap. ändrad versionDan Andersson
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg
 

Viewers also liked (8)

Derbigum - klimatsmart val på taken
Derbigum - klimatsmart val på takenDerbigum - klimatsmart val på taken
Derbigum - klimatsmart val på taken
 
5. rom
5. rom5. rom
5. rom
 
Romarrikets kulturhistoria
Romarrikets kulturhistoriaRomarrikets kulturhistoria
Romarrikets kulturhistoria
 
Kapitel5 2ktenskap. ändrad version
Kapitel5 2ktenskap. ändrad versionKapitel5 2ktenskap. ändrad version
Kapitel5 2ktenskap. ändrad version
 
Romersk rätt mm
Romersk rätt mmRomersk rätt mm
Romersk rätt mm
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 2
 

Similar to Djur 1

Similar to Djur 1 (20)

Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptxLektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
 
Djur och natur2
Djur och natur2Djur och natur2
Djur och natur2
 
Olika Typer Av Liv
Olika Typer Av LivOlika Typer Av Liv
Olika Typer Av Liv
 
Etologi
EtologiEtologi
Etologi
 
Etologi, ethology
Etologi, ethologyEtologi, ethology
Etologi, ethology
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-edited
 
bakterieväxt sjukdomar, växtodling sarbast wali
bakterieväxt sjukdomar, växtodling  sarbast walibakterieväxt sjukdomar, växtodling  sarbast wali
bakterieväxt sjukdomar, växtodling sarbast wali
 
Maskar ny
Maskar nyMaskar ny
Maskar ny
 
Ekologi Ludvig
Ekologi LudvigEkologi Ludvig
Ekologi Ludvig
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Etologi ppt-v004--l--biologi1
Etologi ppt-v004--l--biologi1Etologi ppt-v004--l--biologi1
Etologi ppt-v004--l--biologi1
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Svampar
SvamparSvampar
Svampar
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Ekologi (1)
Ekologi (1)Ekologi (1)
Ekologi (1)
 
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
Avatarer rapporterar om en dinosaurie.
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 

Djur 1

  • 3. VAD ÄR DÅ ETT DJUR? En flercellig organism Kan röra på sig Svarar på stimuli Begränsad tillväxt Icke-fotosyntetisk metabolism (= Heterotrofer) Cellerna saknar cellvägg
  • 4. Systematik för Animalia • Rike – Sammanfattande benämning på alla djur. • Stam – En stor övergripande grupp, där alla klasser ingår. Phylum på latin, ibland fylum på svenska. • Klass – I en klass samlas ordningar. • Ordning – Flera familjer samlas i en ordning. • Familj – Flera släkten samlas i en familj. • Släkte – Djur som är nära släkt, samlas i ett släkte (samma släktnamn). • Art – All avkomma som i sin tur kan korsa sig och få fertil avkomma bildar en art. • Ras – ”Varianter” av art. Ssp – subspecies på engelska.
  • 5. STAM: SVAMPDjUR (Porifera) 5000 olika arter på jordklotet Svampdjur varierar i storlek mellan 1 cm och 2 m
  • 6.
  • 7.
  • 9. Stam: Nässeldjur Klass: Maneter Klass: Koralldjur
  • 10.
  • 11. I Sverige är öronmanet vanligast (bränns inte). Röd Brännmanet (bränns) kan bli jättestora. I arktis kan de bli 2 meter breda, väga 1 ton och ha 40 meter långa fångsttrådar
  • 12. 1, Honan fångar upp spermier (sommaren) 2.Tidigt på hösten simmar larven ner till botten och bildar polyper 3. På hösten förökar sig polyperna könlöst genom att små medusor knoppas av 4. Medusorna övervintrar nära botten. På våren simmar de uppåt och växer till sig
  • 13. Öronmanet. De fyra ”öronen” är könsorgan Består till 97% av vatten. Vattnet i atlanten innehåller 3,5% salt och 96,5% vatten
  • 14. Koralldjur är Klass: Koralldjur alltid polyper. Lever ofta i kolonier Stenkorallerna bygger upp korallrev i tropikerna
  • 15. Dessa koralldjur finns på västkusten
  • 16. STAM: HJULDJUR: Rotifera Har ett ”hjulorgan” som består av ”cilier” Ciliernas rörelser framkallar vattenströmmar Vattenströmmarna transporterar bakterier, planktonalger mot munnen Mikroskopiskt små, < 0,1mm Ändå är de flercelliga Lever i sjöar och dammar
  • 17.
  • 18. Ofta hittar man honor Fortplantning ofta genom partenogenes (jungfrufödsel) Hanar mycket mindre än honor Hanar saknar tarmkanal
  • 20. Collotheca som bär på ett ägg nära foten
  • 22. Stam: Kammaneter • Besläktade med nässeldjuren. • Oftast genomskinliga. • Finns på västkusten • Amerikansk art ekovandal?
  • 24. STAM: PLATTMASKAR Platyelminthes Utveckling av fram och bakände, dock har tarmen bara en öppning mitt på Tvåsidigt symmetriska (bilateralsymmetriska) Ofta huvud och ”hjärna”
  • 25.
  • 26. EN STAM MED TRE OLIKA KLASSER STAM: PLATTMASKAR VIRVELMASKAR SUGMASKAR BINNIKEMASKAR
  • 27. STAM: PLATTMASKAR KLASS: VIRVELMASKAR I sjöar, hav och fuktig jord Äter levande och döda smådjur De vanligaste svenska arterna blir ca 1cm långa
  • 30. En intressant sugmask: Schistosoma Orsakar Bilharzia (dödlig om obehandlad) Larverna utvecklas i sötvattensnäckor Mogna larver borrar sig in genom huden och utvecklas till vuxna i buken Äggen inflammerar blodkärlen tills de sprängs varigenom äggen kommer ut i urinvägarna och tarmen
  • 31. STAM: PLATTMASKAR, KLASS: BINNIKEMASKAR Består av ett ”huvud” som förankrar sig i på insidan av tarmen Svinbinnikemask Taenia solium Parasiter
  • 33. BRED BINNIKEMASK Fyrkantiga kroppssegment växer ut ifrån huvudet Kan bli upp till 10 m lång Producerar upp till flera miljoner ägg varje dygn Självbefruktande, tvåkönad Larv äts av hoppkräfta, som äts av fisk, som äts av människa
  • 36. Nematoder •Oftast mkt små <1mm •Har mun, tarm och analöppning •Andas genom huden •Lever i vatten och i jord eller som •Parasiter på olika växter och djur (även insekter)
  • 37. • Viktiga skadegörare på växter • Cystnematoder (cysta= död uppsvälld hona med 100- tals ägg i sig, ca 0,5 mm stor) på betor, potatis och havre • Bladnematod på jordgubbar • Stjälknematod på klöver och luzern • Rotgallnematod på gurka och tomat • Viktigt med ordnad växtföljd (t.ex inte odla betor eller potatis oftare än vart fjärde år
  • 38. Rundmaskar som är parasiter på människa: •Springmask • rel. vanlig barn • Klåda i baken • HYGIEN •Spolmask • 10-35 cm lång •Trikiner • Kan vara dödlig obehandlad • vildsvin
  • 39. Fortfarande STAM: RUNDMASKAR Nematoda ELEFANTSJUKAN Wuchereria bancrofti 120 miljoner människor drabbade varav 40 miljoner allvarligt Överförs med mygg
  • 40.
  • 42.
  • 43.
  • 44.
  • 45. STAM: RUNDMASKAR Klass: Nematoda Ögonmasken ”Loa loa” 13 million smittade Överförs via flugor
  • 46.
  • 47.
  • 48. Loa Loa: Maskens gång under huden.